Pengar ger också ära

“Det ska väl inte behövas ett Nobelpris för att bolagisera en forskningsverksamhet?” Frågan ställdes retoriskt av Nicholas Waters förra veckan när han deltog i ett seminarium om akademiskt entreprenörskap, arrangerat av SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.

Waters är forskare vid Carlsson Research, ett sedan två år avknoppat forskningsbolag vid Göteborgs universitet. Hans chef, VD:n Arvid Carlsson, är hjärnforskaren som i år får dela på Nobelpriset i medicin. Han belönas främst för sina 40 år gamla upptäckter kring signalsubstansen dopamin, en välsignelse för miljoner människor med Parkinsons sjukdom.

Stannar i Sverige

Arvid Carlsson, 77, är en ovanlig person, eftersom han visat prov både på akademisk briljans och entreprenörskap. Och han har valt att stanna i Sverige. Men beslutet som han och hans forskargrupp fattade härförleden, att bryta sig loss från universitet, var inte lätt. “På det hela taget har det varit en ganska slitsam process”, säger Nicholas Waters, som berättar om skatteexperter och att Almis representant hjälpte till på sin fritid. Sjätte AP-fonden köpte delar av forskningsbolaget med 33 anställda för 60 miljoner kronor i våras. Bolaget omsätter bara tre miljoner kronor än så länge, och går med förlust i år. Kanske kan ett Nobelpris sätta fart på ruljansen.

Kommersialisering har för de flesta forskare varit ett sätt att finansiera annan, fri, forskning. Numer börjar det bli rumsrent att också bli rik på kuppen. Att svenska forskare är så dåliga på att kommersialisera sina forskningsresultat är ett problem för hela samhället. Det hävdar docenten vid handelshögskolan i Stockholm, Magnus Henrekson, som tillsammans med den amerikanske ekonomihistorikern Nathan Rosenberg, författat SNS-rapporten “Akademiskt entreprenörskap”. De jämför förutsättningarna och utfall i Sverige och USA.Det är ingen munter läsning för svenska ögon. Trots att Sverige ligger i världstoppen när det gäller att satsa pengar på forskning och utveckling, 3,8 procent av BNP, kommer det inte ut motsvarande värde i form av produktion och tillväxt.

Centralstyrd politik

Det beror inte på att Sverige har dåliga forskare. Det beror på att svenska forskare och universitet är dåliga på att slå mynt av landvinningar i forskningsfronten. Enligt Henrekson har vi oss själva att skylla, på grund av den forsknings- och utbildningspolitik som har förts: en centralstyrd politik som skapar utbildning eller forskning som inte tar hänsyn till marknadens behov och villkor. Därtill är människors sparande inlåsta som pensionspengar, samtidigt som skatteregler inte uppmuntrar företagande.

En central fråga är fortfarande att fastställa vem som äger forskningsresultat. I Sverige är det den enskilde forskaren som äger forskningsresultaten. I USA är det universiteten som äger dem. Det har resulterat i att de amerikanska universiteten har ett ekonomiskt intresse av att hjärnkraften utnyttjas på bästa sätt. Bland annat har man Technology Transfer Offices, TTO:s, som gör forskningsresultat kommersiella.

Självdör

Magnus Henrekson, spår att den svenska modellen med “lärarundantag” kommer att självdö, eftersom universiteten inte har råd att avstå från att bli mer marknadsorienterade.

Ute på universiteten försöker man hålla balansen, och behålla en del fri forskning medan labben öppnas upp.

“I dag är 70 procent av forskningen vid de naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna vid Uppsala universitet finansierad med externa medel, men större delen kommer alltjämt från forskningsråden och inte från industrin”, säger Lars Jonsson, VD vid Uppsala Universitets Utveckling AB.

50 procent av all industriell forskning görs inom ramen för fyra företag. Så har det varit under lång tid, men nu blåser förändringens vindar. Idag är tillgången på riskkapital förhållandevis god, åtminstone jämfört med hur det var i början av 1990-talet.

Marknaden ett hinder

Riskkapitalisterna visar intresse i allt tidigare skeden, men det finns ändå behov av stöd under perioder när uppfinningar eller analysmetoder ska sluttestas. Men även om strukturen skulle ändras kring universiteten, kan marknaden i sig vara ett hinder.

“Telekom-boomen uppstod därför att marknaden avreglerades. Marknaden för läkemedel och sjukvårdsprodukter är fortfarande hårt reglerad, vilket medför att det inte finns någon arena för entreprenörskap”, konstaterar Magnus Henrekson, som påpekar att reglerade marknader i kombination med bristen på ekonomiska incitament, gör det troligt att forskningsresultat särskilt inom hälso- och bioteknikområdet, kommer att kommersialiseras i Nordamerika.