Pandemin gynnar de redan rika

Annika Winsth är en av Sveriges tyngsta ekonomer. Men som gäst i Bokpodden väljer hon att läsa en nybörjarbok: ”Makroekonomi” av den tidigare IMF-chefsekonomen Olivier Blanchard.

Det är en lärobok skriven för att läsas under den första terminens studier i makroekonomi. Den är dessutom på svenska, i bearbetning av professorerna Lars Calmfors, Harry Flam, John Hassler och Per Krusell. Det betyder att boken är möjlig att ta till sig för i stort sett alla, vilket är precis vad Annika Winsths tycker är bra.

Hon menar att världen är allt mer komplex och att många är intresserade av att lära makro. Att ha en grundläggande förståelse för de makroekonomiska sambanden är bra oavsett om man är privatperson, företagsledare eller beslutsfattare.

“Jag tror det vore bra om betydligt fler läste A-kursen i makroekonomi. Utbildningarna på svenska universitet är främst upplagd så att man blir ekonom, ingenjör, läkare eller något annat. I väldigt många andra länder läser man mycket bredare: filosofi, historia och annat och blir också mer allmänbildad”, säger Annika Winsth.

Det gäller inte minst i Coronatider, då det fattas oerhört stora beslut inom både penningpolitiken och finanspolitiken. Ett exempel är att Riksbanken som under pandemin köpt företagscertifikat och planerar att nu i september börja köpa företagsobligationer. Annika Winsth pekar på att Riksbanken på så vis skyddar investerare som medvetet tagit risk genom att köpa företagsobligationer för att få högre avkastning, liksom bolagen som ger ut obligationer. Marknadens funktion sätts ur spel.

Inte minst har fastighetsbolagen frodats under den historiskt sett extrema lågräntemiljön och kunnat låna billigt på företagsobligationsmarknaden.

“Fastighetsbolagen har alltså gynnats två gånger, först genom extremt låga räntor, sedan genom att man blir skyddad när det finns risk att det går åt skogen. Den diskussionen förstår jag inte att politikerna är mer intresserade av”, säger Annika Winsth i Bokpodden.

Annika Winsth efterlyser också en politisk debatt om effekterna av krisbekämpningen. När centralbankerna öser ut pengar under pandemin är det i första hand dem som redan äger fastigheter, aktier, obligationer och fonder som vinner.

“De som redan har tillgångar gynnas på bekostnad av de som står utanför. Det blir en fördelningseffekt, som jag tror många politiska partier egentligen inte står för.”

Effekten är ökad politisk oro, globalt och i Sverige, med ökad extremism och politisk polarisering, säger Annika Winsth.

“Det skapar en politisk osäkerhet. Med många väljare långt ut till höger och vänster blir det svårt att fatta kloka långsiktiga beslut, så att ekonomin funkar bättre i framtiden. Det kan bli väldigt stökigt och är destruktivt för samhällsekonomin.”