Överlevereraren
Han är mentor för USA:s Sverigeambassadör. Han är klimatrådgivare åt den tyska förbundskanslern Angela Merkel. Han har träffat den amerikanske presidenten George W Bush. Och på toppmötet i Davos år 2006 presenterade han en plan för global utsläppshandel med koldioxidrätter.
Som ingen annan svensk företagsledare dansar Vattenfalls vd Lars G Josefsson på den internationella politik- och miljöscenen. Samtidigt leder han ett bolag fullt av kolkraft och kärnkraftsavfall. Tala om skickligt manövrerande.
Motståndarna skäller dock allt mer. Det är Greenpeacemedlemmar i illgula tunnor med svarta radioaktivitetsmärken på årsstämman och det är tyskar som rasar både över planer på ett jättekolkraftverk och över dålig information kring problem i Vattenfalls tyska kärnkraftverk.
Mitt i allt detta tittar Lars G Josefssons blå ögon alltid stadigt genom sina moderna båglösa glasögon. Vattenfalls koncernchef brukar inte ha bråttom utan lyssnar lugnt innan han eftertänksamt svarar.
På det här lågmälda viset har denne nästan vithårige 57-åring lyckats leda Vattenfall till stora framgångar på den europeiska elmarknaden och år efter år levererat rekordvinster och rekordutdelningar till ägaren staten. Vattenfall är i dag ett av Sveriges största och mest lönsamma bolag, med en omsättning 2007 på 144 miljarder kronor och en vinst på 24 miljarder. Att framgångarna till stor del beror på stigande elpriser är ingenting han brukar framhålla. Men att, oavsett verkligheten bakom, bibehålla en positiv bild utåt är som sagt hans adelsmärke.
Men frågan är om inte Sveriges teflondirektör nummer 1 håller på att gå på en mina. Häromveckan avslöjade Dagens Industri att Lars G Josefsson hade fått avbryta sina planer att förvärva en del av det brittiska kärnkraftsbolaget British Energy.
Enligt Affärsvärldens källor var det kommersiella överväganden, inte politiska, som fick styrelsen och näringsminister Maud Olofsson att stoppa affären. British Energy är ett problembolag som brittiska staten fått gå in och rädda. Samtidigt har BE-aktien skjutit i höjden sedan försäljningsprocessen inleddes. Styrelsens slutsats var klar: för hög risk och för dyrt.
Att Lars G Josefsson vill göra affären är inte konstigt. Han har god riskaptit och sitter ofta ensam på sitt rum vid Stureplan i Stockholm och tänker ut stora affärer, gärna utomlands. Inget annat svenskt statligt bolag har handlat för så mycket pengar som Vattenfall. Riksrevisorn har kritiskt kallat det “unikt.”
Visserligen låg affärerna med tysk och polsk kolkraft för 70 miljarder kronor redan i korten när Lars G Josefsson tillträdde, men det var han som genomförde dem. Han brydde sig inte om att de gick på tvärs med riksdagens direktiv från 1997 om att Vattenfall skulle ha “en strategisk roll vid omställningen av energisektorn” eftersom riksdagen också hade bestämt att allt skulle ske “på affärsmässiga grunder.”
Till skillnad från sin företrädare Carl-Eric Nyquist, som hade känselspröten ute och kunde förutse vad ägarens nästa drag skulle bli, har Lars G Josefssons policy varit att köra på så länge ägaren inte säger något. Riksdagens direktiv stod inte i bolagsordningen och var alltså inget att bry sig om. När den socialdemokratiska regeringen ändrade bolagsordningen 2005 började han bygga lite vindkraft – trots att han personligen är emot vindkraft och tror på storskaliga energilösningar.
När det gällde de enorma lånen som de tyska affärerna krävde lät Josefsson helt enkelt sin betydligt försiktigare förre finansdirektör Matts Ekman ordna finansieringen – något som är knepigt för ett bolag som inte kan göra en nyemission. Det är knappast troligt att skattebetalarna tar pengar från vård, skola och omsorg för att lägga på polska och tyska kolkraftverk och kolgruvor.
Ekman löste det genom att notera obligationslån på Londonbörsen. Skulderna minskade dock snabbt genom kraftigt stigande elpriser. I Norden berodde det bland annat på att Josefsson och cheferna för de andra nordiska kraftjättarna, Fortum och Eon, lade ner kraftverk och därmed minskade utbudet. Oligopolet hade agerat. Josefsson blev en stjärna som chef för en statlig vinstmaskin.
Josefssons köp av kolkraft fick dock riksrevisorn att skriva en mycket kritisk rapport och konstitutionsutskottet att pricka den före detta näringsministern Thomas Östros (s) för bristfällig styrning av Vattenfall.
Lars G Josefsson har vandrat en lång väg upp till den nationella och internationella politikens toppar. Han är uppvuxen i en tvårummare i Ulricehamn, pluggade teknisk fysik på Chalmers, gifte sig som 22-åring och fick barn året därpå.
Som ung var han väldigt sportintresserad och tävlade i friidrott, men hade inte talangen, enligt en intervju i Dagens Industri. Redan då var han enveten. I intervjun beskrev hur han hade gett sig den på att vinna skolmästerskapen i skidor, men bröt armen. Då tränade han med bruten arm.
Han klättrade i karriären, främst på Ericsson, blev divisionschef i Wien där han lärde sig den utmärkta tyska som senare skulle hjälpa honom att sy ihop Vattenfalls affärer i Tyskland.
Efter tiden i Wien blev han vd för det noterade vapenbolaget Celsius och lärde sig leva med politiska beslut. På den tiden uppträdde en jovialisk Josefsson i lusekofta på den årliga konferensen Folk och försvar.
Och redan då visade han upp sin oerhörda talang för att driva ett företag som gör en sak medan vd bedyrar en annan. I Dagens Industri sade han att de vapen som Celsius tillverkade inte var avsedda för att döda människor.
– Vapen kan tvärtom rädda liv genom att avskräcka från anfall, sa han.
Naturligtvis skulle många försvarsmänniskor ha svarat så eftersom det är politiskt korrekt, men skillnaden är att Josefsson säger det på ett genuint övertygat sätt. När sedan Saab köpte Celsius lämnade han bolaget för Vattenfall.
När han började på Vattenfall i augusti 2000 imponerade han på sina kollegor genom att inte använda overheadbilder utan prata till synes fritt och djupgående om verksamheten. Den smarte ingenjören hade naturligtvis läst på över sommaren, men han hade också nogsamt lyssnat på Vattenfalls andra chefer och snabbt gjort deras kunskap till sin. Ofta sägs han förstå hur saker hänger ihop innan talaren avslutat meningen.
Kunskapen om bolaget använde han även till att ändra hela kulturen. Den gamla myndigheten hade rent psykologiskt fortfarande inte riktigt blivit bolag. Lars G Josefsson rekryterade människor utanför branschen och fick in ett helt annat sätt att tänka, nämligen det strikt affärsmässiga.
Och det har han lyckats med. Visserligen uppges han vara för snäll och hade kunnat rationalisera betydligt hårdare i Tyskland, men tänket är ändå annorlunda.
På senare år har han, som nämnts, jobbat mycket internationellt. Han har grundat Combat Climate Change, en internationell organisation för företag som försöker motverka klimatförändringar. Han sitter med i G8 Climate Change Roundtable som består av internationella företag. Och i fjol fick han den amerikanska utmärkelsen Inspired Leadership Award – samt medalj från Chalmers för att ha byggt upp Vattenfall.
Lars G Josefsson tillhör de få som gör sig sämre i en mindre krets och bättre i stora sammanhang. Han älskar att stå på scenen, att synas, att vara i rampljuset – gärna genom föredrag på engelska eller tyska. Hemma på kontoret kan den tillgänglige Josefsson alltid hitta en halvtimme för den som vill träffa honom.
Men när han reser med ledningen fördjupar han sig gärna i ett korsord i stället för att prata. Och när han tar med ledningen på sociala aktiviteter är det ofta stelare varianter, typ Operan, som Vattenfall sponsrar och där ledningen även fick sjunga när Lars G Josefsson fyllde 50.
Motionerar gör han dock ibland med ledningen, där de spelar tennis. Bäst är Josefsson själv. Annars går han på morgnarna ner till gymmet i källaren under Vattenfalls huvudkontor i gamla hotell Lydmar i centrala Stockholm. När det är säsong åker han skidor, både på längden och tvären, och jagar. Hemma påtar han i trädgården.
I medierna är han som sagt alltid diplomatisk. Hur hårt ansatt han än är brusar han aldrig upp i teverutan eller råkar säga grodor i pressen.
Nej, han är en mästare på att undvika att rakt svara på frågan utan glider i stället milt in på ett närliggande ämne. Han kan titta reportrar i ögonen och säga att Vattenfall ska vara nummer 1 för miljön – utan att klargöra hur det hänger ihop med Vattenfalls kolkraft.
Men på kontoret är han inte känd för att tala. Han ogillar diskussioner och vill inte ha bråk. Han tiger sig igenom ledningsgruppsmöten och gör sina vice vd:ar osäkra på vad han egentligen vill. När han har lyssnat på ledningen tar han in konsulter och hör vad de har att säga. Sedan fattar han ett eget beslut, som andra får rätta sig efter – när de förstått vad han bestämt. Han är inte rak och kommunicerar inte särskilt väl.
Om vice vd:arna dristar sig till att knacka på hos chefen, som inte är “Lars” ute i företaget utan “Josefsson”, kan de däremot få raka besked. På tu man hand är Lars G Josefsson tydlig och beslutskraftig.
Även på styrelsemöten kör den hemlighetsfulle Lars G Josefsson den tystlåtna linjen. Aldrig att han skulle avbryta eller inflika något i någon annans presentation. Han litar helt enkelt på sina medarbetare, ja, på människor i allmänhet, och blir besviken om de döljer något för honom eller ljuger. När så Josefsson väl säger något på styrelsemötet får det stor tyngd.
Ändå har styrelsen stoppat flera affärer som Lars G Josefsson har föreslagit. Nu senast British Energy. Och irritationen över Josefsson växer.
En viktig händelse inträffade nyligen då den borgerliga näringsministern Maud Olofsson bytte ut ordförande Dag Klackenberg, en före detta UD-tjänsteman, som fungerat mer eller mindre som Josefssons förlängda arm upp i regeringen.
Ny ordförande är industrialisten Lars Westerberg, ordförande i bilsäkerhetsföretaget Autoliv. Josefsson och Westerberg känner dock varandra sedan tidigare. Fler ändringar i Vattenfalls styrelse är att vänta, enligt en av Affärsvärldens källor. Vattenfall har även fått en ny statlig ägaransvarig, Viktoria Aastrup.
Med ny regering, ny ägaransvarig och ny styrelseordförande sitter även Sveriges kanske mest svårrubbade vd löst. Med tanke på hans intresse för globalt toppmingel är det inte konstigt att flera källor ger samma förslag på nytt jobb för Josefsson efter Vattenfall: en internationell topporganisation à la Förenta Nationerna.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.