Överflödig broms

Den sista felande länken i pensionssystemet, den automatiska balanseringsmekanismen, populärt kallad “bromsen”, presenterades av riksförsäkringsverket (RFV) på måndagen.

Sannolikt kommer bromsen inte att behöva aktiveras i första rappet, helt enkelt därför att allt talar för en god eller åtminstone hygglig börsutveckling i det längre perspektivet.

På egna ben

Grundtanken med det nya pensionssystemet är att det ska stå på egna ben. Därför måste utbetalningarna bromsas i det fall inbetalningarna blir för små i framtiden. I ett fördelningssystem betalar dagens förvärvsaktiva ersättningen till dem som gått i pension. I en dyster framtid kan reallönerna utvecklas svagt och kvinnorna föda färre barn samtidigt som vi lever längre. I ett sådant läge måste färre försörja fler. Blir avkastningen i de fyra nya AP-fonderna låg på grund av svag börsutveckling, töms buffertfonderna snabbare och utbetalningarna måste bromsas för att inbetalningarna ska räcka till.

“Med bromsen dras skruvarna åt när tillväxten blir för låg, medan man snabbt betalar igen om utvecklingen vänder”, säger Anna Hedborg, generaldirektör för RFV.

De 72 olika scenarier som nu målas upp för åren 2000-2050 grundar sig på olika antaganden om tillväxt, födelsetal, livslängd, arbetskraftsutbud och avkastning i de fyra nya AP-fonderna.

Kritiker av pensionssystemet, exempelvis förre finansministern Kjell-Olof Feldt och förre generaldirektören för rfv KG Sherman, ägnar kraft åt att ropa att vargen kommer och att antagandena i modellerna är alltför positiva, särskilt när det gäller den framtida börsutvecklingen. De anser att ett utbudsöverskott av sparkapital i västvärlden kommer att pressa aktiekurserna redan på 2010-talet.

4,7 procent räcker

Onekligen ser kalkylen lättare ut om man är någorlunda optimistisk om börsutvecklingen. Tillväxten i ekonomin som helhet och på börserna i synnerhet betyder mer än befolkningsförändringar och bromsmekanismer

“Om avkastningen på börsen är 4,7 procent per år i genomsnitt aktiveras inte balanseringen i något av de 72 scenarier som vi gått igenom”, konstaterar Ole Settergren vid socialdepartementet.

God insyn

Kritikerna talar också om bromsen som ett verktyg för att manipulera framtidens pensionstagare. Men med en balansräkning för pensionssystemets tillgångar och skulder på plats, som nu är fallet, blir insynen i systemet tillräckligt god för att politikerna inte ska våga pilla på pensionspengarna i smyg under eventuella framtida nödår.

Man ska skilja på behovet av finansiell stabilitet och diskussionen om pensionsnivåer. Balanseringen får förhållandevis små effekter på själva pensionsbeloppet. En god börsutveckling i Sverige och globalt är däremot ett måste om befolkningen i förvärvsaktiv ålder minskar kraftigt.