Torkans hårda slag mot svenska skördar: Kan driva upp livsmedelspriserna

På grund av torkan som drabbat stora delar av Sverige förväntas årets spannmålsskörd bli betydligt sämre än normalt, det uppger Lantmännen i sin skördeprognos som publicerades under torsdagsmorgonen.

Årets svenska skörd förväntas uppgå till 4,6 miljoner ton spannmål, jämfört med ett normalår då skörden ligger på 5,6 miljoner ton. Med andra ord kommer 17,8% av årets skörd ha gått förlorad. Förra året uppgick skördevolymen till 5,8 miljoner ton – vilket innebär att årets skörd kommer bli omkring 20% lägre än ifjol.

InflationArtikel

SCB: Inflation och räntor kan ha kostat hushållen över 100 miljarder

“Torkan har ju gjort att antalet ax per kvadratmeter är mindre än vad det brukar vara. Och antalet kärnor per ax är också mindre än vad det brukar vara. Det går inte att göra så mycket åt utan den skadan är ju skedd. Nu har vi svalare och en del regn. Så läget kanske stabiliseras. Det fortsätter i alla fall inte att försämras för tillfället”, säger Per Germundsson som är chef för försörjning och försäljning av spannmål på Lantmännen.

Lantmännen spår att det inte kommer bli lika stora bortfall som under år 2018. Det är framför allt vårgrödorna som förlorats av torkan i år, och även om det ser ljusare ut för höstgrödorna, kommer det inte kompensera för det bortfall som varit.

“De arealmässigt stora vårgrödorna är korn och havre. Där tappar vi. Det ser inte så kul ut”, säger Per Germundsson.

Spannmålspriserna kan stiga

Sveriges eget behov av spannmål uppgår till 4,3 miljoner ton, enligt Lantmännen, och när årets skörd antas landa på 4,6 miljoner ton kommer det att täcka de nationella behoven. Men det finns risk för att exporten minskar och att priserna nationellt stiger.

“Jag tror att Sverige och Östersjöområdet i stort kommer att ha mindre kvantiteter att exportera. Jag tror det är ett intresse från den spannmålsförbrukande industrin att skördarna i högre utsträckning ska stanna kvar i länderna”, säger Per Germundsson och fortsätter:

“De vill inte att kvantiteter exporteras och att man sedan ska behöva importera. Lokalt stärks priserna relativt internationellt. Svensk spannmål kommer exempelvis inte att vara lika billigt relativt fransk spannmål.”

Även priset på spannmål till humankonsumtion (exempelvis mjöl) kan komma att öka, enligt Per Germundsson, eftersom svensk industri har en stark preferens för svenska spannmål.

InflationArtikel

Inflationen sjunker – men mindre än väntat: ”Done deal att Riksbanken höjer”

Exportpåverkan

Enligt Lantmännens prognos omfattas bortfallet av alla typer av grödor, vilket kan komma att påverka exporten till en rad länder.

“Östersjön är ett överskottsområde och Medelhavet är ett underskottsområde. Det är en viktig marknad för oss. Det är Spanien och länderna i Nordafrika. Algeriet är en väldigt stor köpare av EU-vete”, säger Per Germundsson.

Andra exportprodukter inom EU är grynhavre och maltkorn, som utöver svenska kunder går till grynhavreindustrin i norra Tyskland och Belgien.

“Det finns ett antal aktörer som förädlar maltkorn till malt, där Viking malt i Halmstad är ett exempel. Sedan säljs malten till de stora bryggerierna Heineken, Carlsberg och Inbev. När det gäller grynhavre och maltkorn kan man säga att Holland, Belgien och Tyskland är de viktiga exportdestinationerna.”

Pressat läge för lantbruksföretagen

Situationen för Sveriges lantbrukare är redan pressad. I prognosen lyfts fram att räntan höjts och att många lantbrukare under förra året köpte in insatsvaror samt att priserna på spannmålsmarknaden vänt nedåt. Kostnaderna för drivmedel och mineralgödsel har också varit mycket höga.

“Det är väl ingen bra kombination om man ser till lantbruksföretagens lönsamhet. Eftersom de har investerat mer än någonsin i insatsvaror på grund av prisutvecklingen sedan Ukrainakriget började”, säger Per Germundsson och lägger till:

“Därtill har det kommit en ränteutveckling och lantbruk är ju en väldigt kapitalintensiv verksamhet. Så det är klart, svenskt lantbruk hade verkligen behövt en bra skörd det här året. Det kommer slå mot lantbruksföretagens lönsamhet”.

Detta gör att skördeutfallet är viktigare för lantbrukarna än ett normalår och i ett pressmeddelande som publicerades under torsdagsmorgonen lyfter Lantmännen att detta medför “ekonomiska risker” för svenska lantbrukare.

Den bild Lantmännen målar upp framkommer även i undersökningen Lantbrukspanelen där 7 av 10 lantbrukare svarade att de upplever den ekonomiska situationen som mycket eller ganska utmanande. Det som utgjorde störst utmaningar var högre räntor och ökande inköpspriser, enbart 4 av 10 angav “Vädret och yttre omständigheter”. Frågorna besvarades dock innan sommarens torka slog till.

Skörden pågår mellan juli och oktober, därefter kommer utfallet att sammanställas.