OS-varning på börsen

Sedan premiären för vinter-OS i franska Chamonix 1924 har spelen ägt rum i februari. Normalt har februari varit Stockholmsbörsens näst bästa månad efter januari. Upp 3,5 procent i genomsnitt är facit under 1950-2001 enligt Affärsvärldens generalindex. Tyvärr gäller det inte OS-åren. Då har kurserna istället fallit med nästan 1 procent under månaden.

Inför fotbolls-VM i Sydkorea/Japan i sommar gjorde Barclycard en undersökning bland engelska fotbollsfans där hela 40 procent tänkte sjukskriva sig för att se på matcherna under normal arbetstid. Totalt uppskattar kortföretaget att det kommer att kosta det engelska näringslivet nästan 50 miljarder kronor. Det kan vara en förklaring. Samma siffror lär det dock inte bli i Sverige eftersom sändningarna från vinter-OS går under kvällar och nätter. Däremot riskerar produktiviteten under dagarna att sjunka.

Inte blir det bättre av att optimismen bland de svenska sportkommentatorerna sprudlar inför spelen i Salt Lake City. ”Vi tar 20 medaljer” basunerade Expressens sportbilaga ut på torsdagen. En rimlig tanke är att medaljregn är bra för nationens självkänsla, ökar riskvilligheten och sätter fart på både ekonomi och aktieindex. Men det har varit precis tvärtom vid Sveriges tre bästa vinter-OS.

I de första spelen efter andra världskriget dominerade välbehållna Sverige och blev bästa nation i schweiziska Saint Moritz, 1948. En stark prestation eftersom Sverige inte hade någon representation i ”konståkning eller kälkbacke” (Olympiaboken). Trippelsegern på 18-kilometer skidor, femmilsdubbeln med guld till ”Mora-Nisse” Karlsson, vinst i herrskidstafetten och guld till Åke Seyffarth i milloppet på skridsko höjde temperaturen på hemmafronten. Totalt nio medaljer blev det. Men börsen var iskall och föll drygt 2 procent i februari det året.

Inte heller de stora idrottsliga framgångarna i italienska Cortina 1956 fick placerarna på mer positivt tankar. Börskurserna sjönk med dryga procenten under februari. Det hjälpte inte att Sverige tog gruvlig revansch efter OS-fiaskot i Oslo. Totalt tio medaljer skrapades ihop varav skidlöparkungen Sixten Jernberg tog tre individuellt och en i stafett. Hastighetsåkaren Sigge Ericsson skrinnade hem både hel- och halvmilen.

Trenden med en dålig februaribörs när Sverige presterar bra i OS upprepades i Jugoslaviska Sarajevo, 1984. Det spel där Sverige senast tog minst åtta medaljer. Dubbelseger på femmilen, Thomas Wassberg före Gunde Svan som vann ytterligare tre medaljer varav en i stafett. Guld och silver till skridskolöparen Tomas Gustafson räckte inte heller till att få investerarna på köphumör. Stockholmsbörsen föll drygt 2 procent. Möjligen deppade investerarna för att Internationella Olympiska Kommittén givit Ingemar Stenmarks starförbud. I spelen dessförinnan hade slalomfantomen vunnit dubbla OS-guld men blivit professionell och således brutit mot amatörreglerna som gällde då. Börshimlen förmörkas ytterligare av att vinter-OS i USA och Stockholmsbörsen inte är en bra kombination. Vid samtliga tre USA-OS har Stockholmsbörsen fallit i februari. Under den stora 30-talsdepressionen föll kurserna med drygt 5 procent när spelen hölls i Lake Placid, i delstaten New York, 1932. Även under spelen 1960 i Squaw Valley, Kalifornien, pressades kurserna med nästan 5 procent. Under de senaste olympiska spelen i USA, 1980, återigen i Lake Placid, backade kurserna med mer måttliga 0,4 procent.

Hittills i februari har Stockholmsbörsen fallit med 0,8 procent. Håller börshistorien från tidigare vinter-OS ska de ned ytterligare. I genomsnitt har kurserna fallit med 3,4 procent i februari när OS gått i USA och med 1,9 när det blivit medaljregn till Sverige (minst åtta medaljer). Aldrig har dock de två inträffat samtidigt. Kanske är det ett gott tecken.