Oro för nytt lagförslag om utländska investeringar – flera bolag kan beröras

Bland affärsbyråerna pågår ett febrilt arbete med att sätta sig in i akronymen UDI, som står för utländska direktinvesteringar (på engelska förkortat till FDI).

Under 2023 förväntas nämligen Sverige att implementera en ny lag om utländska direktinvesteringar. Syftet är bland annat att låta en myndighet granska så att det utländska ägandet inte blir för stort för samhällskritiska bolag. Lagförslaget kom redan hösten 2021, men remissinstansernas svar i mars var inte odelat positiva. Kritiken handlar bland annat om att lagen är bred och innefattar en överdrivet stor mängd verksamheter. Den kan även vara betungande för många typer av investeringar då förslaget är att lägsta tröskeln för att rapportera in utländskt ägande i ett bolag är på 10% av innehavet.

Svensk ekonomiArtikel

Utländska investeringar i Sverige rusade under 2021

Miljardbelopp investeras

Under 2021 gjordes utländska direktinvesteringar i Sverige för 220 miljarder kronor, enligt statistik från Business Sweden. Det är en ökning med drygt 25% från 2020, då 176 miljarder kronor investerades i svenska företag från utlandet. Totalt sett har det gjorts utländska direktinvesteringar för 3 390 miljarder kronor.

Det är alltså inga små summor det handlar om.

”Det finns oro om att lagförslaget ska gå igenom som det ser ut nu. Oron handlar om att väldigt många verksamheter faller inom ramen för den och att en hel del bolag inte är medvetna om det idag”, säger juristen Mattias Hedwall, partner på Baker McKenzie och specialiserad på handelsrättsfrågor och compliance.

Tidigare har bland annat försvarsindustrin omfattats av säkerhetskyddslagen, men med den nya lagen kommer även infrastruktur i bred bemärkelse, såsom hamnar, energi, telekommunikation och IT-infrastruktur, att omfattas. En utländsk investerare kan alltså inte köpa in sig hur mycket som helst, om lagen träder i kraft.

”Lagen leder till en begränsning av globaliseringen, det blir lite mer protektionistiskt”, säger Mattias Hedwall.

Myndighet ska granska

Redan idag har Sverige skyldighet att lämna ut information till andra länder om det sker en känslig affär. Vinner lagförslaget kraft kommer bolag att tvingas anmäla den utländska direktinvesteringen till en myndighet som får ge sitt godkännande till affären. Myndigheten ISP, Inspektionen för strategiska produkter, har föreslagits att bli granskningsmyndighet och kommer att behöva anställa jurister framöver för att kunna sköta granskningen.

InvesteringarArtikel

Regeringen presenterar åtgärder mot utländska investeringar som hotar svensk säkerhet

Affärsbyråerna som redan ger juridisk rådgivning kring säkerhetsfrågor och compliance har en viss fördel om den nya lagen träder i kraft, men även andra byråer har börjat engagera medarbetare i det nya rättsområdet.

”Transaktionsmarknaden kommer påverkas genom att det blir ytterligare en kontrollpunkt som det måste tas hänsyn till. Det kommer stoppa en del transaktioner, men det kommer framförallt vara viktigt att säkerställa om den här processen med att en myndighet måste ge sitt godkännande innan man kan gå vidare med transaktionen blir tillämplig i varje fall. Lite på samma sätt som man rapporterar in till Konkurrensverket idag”, säger Mattias Hedwall.

Affärsvärlden storsatsar på affärsjuridik detta nummer – här är våra artiklar på temat:

I en serie artiklar med temat affärsjuridik har Afv intervjuat ett flertal jurister om pågående trender och framtiden på marknaden. Här hittar du de andra artiklarna:

Del 1: Oro för nytt lagförslag om utländska direktinvesteringar – flera kan beröras 

Del 2: Svenske affärsjuristen som företräder Nord Stream 2

Del 3: Nya rekord – men avvaktande stämning bland affärsbyråerna

Del 4: Tvistfinansiering allt vanligare i Sverige

Del 5: Nya regler för rekonstruktion – kan bli dyrare för mindre bolag