Ordna ett lyckligt slut, Heikensten!

I princip alla prognoser som har publicerats de senaste månaderna räknar med högre tillväxt i år än i fjol. Mest pessimistisk är Föreningssparbanken, som räknar med att BNP-tillväxten landar på 1,8 procent. Mest optimistisk är Skandiabanken, som tror att den svenska tillväxten kan bli så hög som 3,2 procent.

I likhet med hur det varit de senaste åren väntas hushållens konsumtion agera tillväxtlok. För även om exporten ökar, så ökar importen i princip lika fort, vilket begränsar utrikeshandelns tillväxtbidrag till några tiondelar. Investeringarna ökar i sin tur endast måttligt och med pressade finanser inom såväl stat som kommuner kommer den offentliga konsumtionen att hållas tillbaka.

Ett relativt stort bidrag till tillväxten kommer dessutom från det faktum att 2004 innehåller fler arbetsdagar än fjolåret. Enligt Konjunkturinstitutet (KI) bidrar detta med hela 0,3 procent till den totala BNP-tillväxten.
Den statistik som inkommit under den allra senaste tiden stöder i vissa stycken prognosbilden.
I förra veckans konjunkturbarometer från KI var industriföretagen påfallande optimistiska om den närmaste tidens utveckling, trots att orderingång och produktion varit besvikelser under de senaste månaderna.

Andelen företag som tror på ökad exportorderingång är exempelvis närmare 50 procent, den högsta andelen på över 15 år.

Betydligt sämre ser det ut för investeringsprognoserna. Byggsektorn är redan i en djup kris och byggföretagen ser heller ingen ljusning det närmaste året.

Förhoppningen är därför att främst industriföretagen utnyttjar lägre räntor och högre vinster till att nyinvestera i maskinparken.
Man ska heller inte hoppas alltför mycket på de offentliga investeringarna. Den trepartiuppgörelse som presenterades i december, och som bland annat innehöll tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar, hinner inte få speciellt mycket effekt i år.

Viktigast är dock vad som händer med den privata konsumtionen. Eftersom det blir skattehöjningar och relativt låga löneökningar så stiger hushållens disponibla inkomster måttligt under det här året. Därför krävs det att de använder sparade medel eller ökar lånen för att prognoserna om en ökad konsumtion verkligen ska infrias.

Men julhandeln blev en besvikelse. Dessutom har arbetslösheten stigit, vilket normalt gör hushållen mindre villiga att spendera. Trots detta finns det tecken på en gryende optimism bland hushållen, både när det gäller svensk ekonomi i stort och den egna ekonomin.

Men det krävs nog en rejäl räntesänkning av riksbanken för att hushållen ska öka sin konsumtion i den utsträckning som de flesta hoppas på. En sänkning blir det förmodligen, men ett problem är att många redan resonerar i termer av att räntan behöver höjas redan till hösten. Om det scenariot får fotfäste hos de svenska hushållen hotar det att underminera en del av den positiva effekt som en räntesänkning nu kan väntas ge.

Det här borde riksbanken ta i beaktande när räntebeslutet meddelas, exempelvis genom att indikera att det inte hastar med räntehöjningar eller genom att sänka räntan med 0,5 procent.