”Operatörerna måste gödsla med tjänster”

Europolitan, Telia och Tele2 lanserade under förra året GPRS-abonnemang som komplement till det gamla GSM-nätet. Men den omedelbara succén har uteblivit. En förklaring är att operatörerna i stort sett enbart har valt att sälja abonnemangen med information om pris och eventuella nedladdningsbegränsningar, tror Torbjörn Beite affärsutvecklare på Suns Wireless Center i Kista.

”Folk frågar fortfarande vad de betalar för. Det gladde mig när jag såg undersökningen bland svenska 17 till 25-åringar som fick frågan om vad GPRS är. De kunde inte svara på det och det tycker jag är ett sundhetstecken. Det är inte GPRS, tekniken, som är det intressanta utan tjänsterna. Vi måste komma ur detta att saluföra tekniken, det är möjligheterna som är det intressanta”, säger Torbjörn Beite.

Han har under de senaste 15 åren arbetat bland annat inom dåvarande Televerket och på Ericsson. Idag finns han på amerikanska IT-jätten Suns Wireless Center i Kista. För Sun, som tjänade stora pengar på internetboomen under 90-talet, är den nya mobila världen, i och med lanseringen av GPRS och 3G, givetvis mycket intressant.

Sun har bland annat arbetat hårt för att företagets Java-plattform ska bli standard i framtidens mobiltelefoner. Inbrytningen har gått snabbast i Japan men majoriteten av de stora terminaltillverkarna har idag ställt sig positiva till tekniken även om utrullningen går olika fort. Nokia har tidigare meddelat att man kommer att leverera omkring 50 miljoner terminaler med Java-stöd under 2002 medan Ericsson hittills inte har presenterat några sådana planer officiellt.

Med Java i telefonen ökar möjligheterna att ladda ner och använda olika program och tjänster i mobiltelefonen. Samtidigt komplicerar detta världen för operatörer och tjänsteleverantörer eftersom alla telefoner inte kommer att ha Java som standard. Suns egen prognos är att Java kommer att bli lika vanligt i mobiltelefonerna i framtiden som WAP är i dagens GSM-telefoner.

Att mobiltelefonen blir flexiblare ser Torbjörn Beite som en förutsättning för att få fart på kundtillväxten och omsättningen i de nya mobilnäten.

”Det ger terminalen ett rikare liv. Jag som slutanvändare kan välja tjänster som är rätt för mig”, säger han.

Just det begränsade urvalet av innehåll och tjänster i dagens GPRS-nät ser Torbjörn Beite som ett av skälen till att kunderna hittills inte nappat på den nya tekniken.

”Det måste vara kvalitet på produkterna men också kvantitet. Det finns ingen killer application, operatörerna behöver istället en killer cocktail. Jag har ett behov av tjänster som gör livet enklare för mig, du har ett annat behov. Det behövs en rad olika tjänster och detta är en snöboll som måste börja rulla.”

Men hittills har snöbollen rullat sakta. En förklaring är att det är många som slåss om att få del av intäkterna i de framtida mobilnäten. Telefontillverkare, operatörer och tjänsteleverantörer har alla försökt att kapa åt sig andelar på egen hand vilket i många fall hämmat utvecklingen.

”Branschen går kanske inte helt i takt, men det är mycket beroende på att det här är en omogen marknad, det vore dumt att säga något annat”, säger Torbjörn Beite.

Han spår att operatörerna kommer att äga ungefär 1 procent av tjänste- och innehållsutbudet i de framtida mobilnäten. Det rör sig främst om tjänster och innehåll med stor efterfrågan och därmed stora intäkter. Knappt 10 procent kommer att levereras i nära samarbete med en partner medan resterande 90 procent kommer från helt fristående aktörer, liknande dagens internetvärld.

Eftersom operatören fortfarande har en nära koppling till kunden är det främst dessa som måste hitta ett sätt att släppa in andra aktörer i sina nät. Torbjörn Beite uppmanar operatörerna att ”gödsla med tjänster”. Japanska NTT Docomos val att ta en mindre del av försäljningspriset som betalning är en modell men den har hittills inte fått några efterföljare i Europa. Just betalningsproblemet ser Torbjörn Beite som ett av de största utvecklingshindren hittills.

”Mobilbranschen är rädd för gratistrenden på internet. Många har insett att de måste vara lite försiktiga innan de kommer på hur de ska ta betalt för tjänster och innehåll. Det har skapat ett visst mostånd.”

”Men det är intressant att jämföra datorvärldens e-post, som alltid har varit gratis, med SMS i mobilvärlden. Här kan man ta 1,50 per meddelande för att skicka 160 tecken. Det handlar om att skapa ett beteende som folk är villiga att betala för”, säger Torbjörn Beite.