Omfattande prisfusk i läkemedelsjättarna

EU-kommissionen har länge misstänkt att Astra Zeneca har missbrukat sin dominerande ställning på magsårsmarknaden. Redan i början av 2000 inledde kommissionen en granskning. Det var två beteenden som blev föremål för uppmärksamhet, först misstanken att företaget hade lämnat oriktiga uppgifter för att få ett så kallade tilläggsskydd för magsårsmedlet Losec, sedan åtgärden att byta Losec-kapslar mot tabletter när patenttiden närmade sig slutet.

Kommissionen ansåg att syftet i båda fallen var att blockera eller försena introduktionen av generiska versioner (kopior) av Losec och dömde i juni 2005 Astra Zeneca till böter på 60 miljoner euro. Det var första gången som kommissionen bötfällde ett läkemedelsbolag för brott mot konkurrenslagen. Astra Zeneca har överklagat beslutet till förstainstansrätten där det fortfarande ligger. En dom där kan överklagas till EG-domstolen vilket innebär att ärendet kan ta lång tid.

Fallet Astra Zeneca har sedan följts av ytterligare ett där tyska Boehringer Ingelheim misstänkts ha missbrukat patentsystemet för att förhindra konkurrens inom området KOL, en lungsjukdom där det tyska bolaget har en världsledande ställning. En utredning påbörjades i fjol och något beslut har kommissionen ännu inte presenterat.

Dessa två fall lär följas av fler. Det kan man utläsa av den preliminära branschrapport som EU-kommissionen presenterade nyligen. Slutrapporten kommer i vår. Enligt rapporten använder tillverkare av originalläkemedel en rad olika metoder för att fördröja eller hindra att generikaföretag går in på marknaden. Det finns också bevis för att originalföretag använder protektionistiska patentstrategier för att stänga ute konkurrens från andra originalföretag, enligt kommissionen.

Ett patent räcker i 20 år. Eftersom det tar tid, från det att patentet godkänns tills det finns på marknaden, kan företagen få ett tilläggsskydd på maximalt fem år. Patentet kan sägas vara en kompromiss mellan intresset att få fram nya produkter och intresset att hålla så låga priser som möjligt. Utan patent och den tid man får för att kunna ta ut ett monopolpris skulle ingen forskning på helt nya substanser äga rum.

Att konkurrensfrågorna hamnat i fokus beror på att det på utbudssidan finns många originalföretag som får allt svårare att få fram nya produkter. Då är det frestande att försöka förlänga monopoltiden med olika medel. På efterfrågesidan finns ett stort behov av billigare läkemedel. Av sjukvårdsnotan börjar läkemedlen ta en allt större del. Det skapar en lockande marknad för generika.

Antalet ärenden som hamnar i domstol har ökat kraftigt under senare år. Det handlar ofta om fall där originalföretag stämmer generikaföretag för patentintrång. I senaste årsredovisningen från Astra Zeneca ägnas rättsprocesserna en not som är 13 sidor lång!

I grunden finns två patenttyper: produktpatent och processpatent. Under dessa huvudgrupper finns en rad patentformer eftersom själva läkemedelssubstansen kan intas på många olika sätt och det finns en mängd tillverkningsmetoder. I patentstrategierna kan ingå att lägga “patentkluster” som täcker in så mycket som möjligt. Kommissionen fann ett extremt exempel där ett läkemedel täcktes av 1 300 patent. Förr nöjde sig företagen med ett patent, på själva substansen.

Av kommissionens rapport, där företag, produkter och personer anonymiserats, framgår att syftet med ett patent inte alltid är att få fram en ny unik substans. En representant för originalföretagen uppges exempelvis ha sagt: “Vi identifierar möjligheter att få eller förvärva patent med det enda syftet att begränsa våra konkurrenters handlingsfrihet”.

En annan representant framhåller: “Strategin är att ansöka om så många patent som möjligt på alla tänkbara områden runt produkten och skapa ett minfält att navigera i för generikatillverkarna”.

Kommissionen konstaterar att det under senare år funnits en klar tendens hos originalföretag, med produkter som håller på att förlora sitt substanspatent, att ansöka om patent på sekundära tillämpningar för att på så sätt hålla generika borta ett tag till.

Det ideala, med ett samhällsekonomiskt synsätt, vore att generika kom in så fort som möjligt när patenttiden löpt ut så att priserna kommer ner. Så sker inte alltid. Variationerna är dock stora mellan de 27 EU-länder som kommissionen har undersökt för perioden 2000-2005.

Sverige tillhör de länder där generika snabbt bidrar till lägre läkemedelspriser, liksom Danmark, Finland, Luxemburg, Belgien och Tyskland. I dessa länder föll priserna 50 procent eller mer två år efter att generika introducerats. I många länder blev dock nedgången bara 20-30 procent.

I ett land blev det ingen nedgång alls, nämligen Nederländerna. Förklaringen är att de privata apoteken och generikaföretagen hade skapat någon sorts trust. Eftersom läkarna till sina patienter företrädesvis skriver ut läkemedlets substansnamn, inte dess varumärken, har apoteken haft en stark förhandlingsposition gentemot tillverkarna. Apoteken har kunnat förhandla till sig rejäla rabatter från generikabolagen och har tjänat stora pengar. Ersättningssystemet gjorde att de i sin prissättning bara lade sig strax under originalbolagen.

En lagändring 1 juni i år gjorde det möjligt för de nederländska sjukförsäkringsbolagen, som står för läkemedelsfinansieringen, att förhandla direkt med generikatillverkarna och kräva in bud. På det sättet har läkemedelspriserna på generika gått ner kraftigt även i Nederländerna. I maj kostade 20 mg omeprazol (Losec-substansen) 0,36 euro, i juni var priset nere i 0,05 euro, en sänkning med 88 procent. Generikaföretagen har lagvägen försökt stoppa försäkringsbolagens upphandling, men utan framgång. Och apoteken har fått se sina vinster sjunka.

Det nederländska exemplet visar att läkemedelsförsörjningen inte bara handlar om originalföretagens patent. Läkemedelsbranschen är starkt reglerad i alla led: forskning, produktion, marknadsföring och försäljning. Systemen måste vara genomtänkta för att fungera. Det gäller också distributionen.

I Sverige klagar en del på att reformeringen av apotekssystemet går så långsamt. Men konsumenterna är nöjda. Inom detaljhandeln har Apoteket de mest nöjda kunderna, enligt senaste mätningen från Svenskt Kvalitetsindex. Svenska folket verkar inte törsta efter någon stor reform. Och sänkta läkemedelspriser är knappast att vänta av en reform eftersom de svenska apoteksmarginalerna redan är bland de lägsta i Europa.