”Om vi kan ta makten ska vi göra det!”

Turisterna som flanerar på Drottninggatan utanför Riksdagshuset stannar till. Är det modefotografering? Vem är den blonda unga kvinnan som vant poserar framför lampor, skärmar och kamera? Fotografen avslutar med att ta en groupiebild tillsammans med stjärnan han just plåtat.

Så säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor hej då till pappa Truls, som tagit nya pressbilder på dottern. Banden till familjen är centrala för Ebba Busch Thors väg in i politiken. Hennes patos för de sociala trygghetssystemen väcktes i barndomen när hennes mamma Annika under ett par år var sjukskriven för utbrändhet. En annan faktor var att följa hur hennes mormor behandlades i äldreomsorgen.

– Jag stod väldigt nära min mormor och var med i de processer då hon inte fick den hjälp hon behövde. Det var nog där som min ideologiska övertygelse om att människors makt över sitt eget liv är så viktig, säger Ebba Busch Thor på sitt kontor i Riksdagshuset.

Hon är visserligen uttalat kristen själv, men menar att det inte var avgörande för att hon engagerade sig politiskt i just Kristdemokraterna. Den stora politiska förebilden är Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

– Tack vare henne förstod jag att den kristdemokratiska rörelsen vilade på egna principer och ideologiska pelare. Partinamnet till trots behöver man inte vara troende för att var med i vårt parti. Hos oss finns både övertygade ateister och muslimer.

För några veckor sedan träffade Ebba Busch Thor sin förebild under en konferens i Madrid.

– Vi talade om flyktingkrisen, bland annat. Hon gav ett mycket samlat, närvarande och fokuserat intryck.

Ebba Busch Thor ber om ursäkt för den något spartanska möbleringen. Skrivbordet är helt tomt. I bokhyllan står en gammal bok om LKAB intill en liten tv. Hon konstaterar att hon haft annat att göra än att inreda kontoret sedan hon blev partiledare. Det är svårt klaga på tempot: Ett par veckor efter att hon tog över efter Göran Hägglund som partiordförande föddes sonen Birger. Efter en relativt kort föräldraledighet (med avbrott för tal och medverkan i politikerveckan i Almedalen) rivstartades hösten när Kristdemokraterna blev det första borgerliga partiet att hoppa av decemberöverenskommelsen, vilket ledde till att den sprack. Många politiska bedömare tyckte att Busch Thors försvar av DÖ var halvhjärtat.

– Jag tror att många är vana att se partiledarna svinga mer med partipiskan än vad jag valde att göra. Jag var tydlig i min ståndpunkt, att jag tyckte att det mest kloka vore att stanna kvar i DÖ. Men jag anser också att det är väldigt viktigt att den här typen av beslut, som påverkar Sverige i många år framöver, har den legitimitet som behövs. Och tittar man på röstsiffrorna i vårt parti var det uppenbart att den legitimiteten inte fanns.

Kan man rösta om allt i alla lägen? Det var ändå en överenskommelse som skulle gälla under åtta år. Som kom till för att landet skulle styras utan inflytande av Sverigedemokraterna.

– Alla allianspartier skulle ha röstat om den här frågan under hösten. Svensk politik är inte byggd på att små partiledardiktatorer ska leda sina partier. Det är inte rätt sätt att leda en folkrörelse som Kristdemokraterna, säger Ebba Busch Thor som också menar att överenskommelsen troligen skulle ha haft en större legitimitet om Stefan Löfven och regeringen hade använt den mer varsamt.

– Under det här knappa året som gått har det skett massiva skattehöjningar på både företagande och arbete. Det urgröpte förtroendet för DÖ ännu mer.

Det känns inte som du ville ha kvar DÖ när man hör dig prata.

– Beslutet att lämna DÖ är redan fattat, den linje jag stod för föll. Det finns ingen anledning för mig att sitta och argumentera mig blå för DÖ i det här läget. Nu krävs det mycket av oss politiker för att vi ska hitta en väg fram. Men det är inte kaos, som en del sagt.

Ebba Busch har sedan fortsatt att försöka ta initiativ, bland annat genom att föreslå att Alliansen snarast skulle ha samtal om när de tidigast skulle kunna lägga fram en gemensam budget. Det offensiva utspelet fick kritik av de andra allianspartierna.

– Jag tycker att det som jag sa var ganska okontroversiellt: Att vi snart behöver ha samtal om när vi ska lägga fram en gemensam alliansbudget. Som vi sagt förr blir det senast 2018. Finns det ett hållbart sätt som alliansen kan ta regeringsmakten på så ska vi självklart ta den. Det är vårt ansvar mot Sveriges väljare.

Centern och Folkpartiet kallade ändå ditt utspel för oansvarigt.

– Jo, men jag uppfattar nog att när de verkligen lyssnade på vad jag hade sagt så landade deras kritik i ett något lägre tonläge.

Trots den ofta hårda kritiken mot regeringen och Stefan Löfven säger Ebba Busch Thor att hon inte vill ha ett nyval.

– Nej, det är inget jag går runt och önskar. Skulle vi hamna i ett läge där regeringen av någon anledning inte längre kan fullfölja sitt uppdrag så är det första alternativet att talmannen försöker att hitta någon annan som kan bilda regering. Att som Stefan Löfven gjorde, i facklig anda, använda nyval som en stridsåtgärd tycker jag inte är särskilt ansvarsfullt.

Däremot tror hon att det kan bli ett val före 2018.

– Jag tror att det finns en ganska stor risk att det blir så. Men det bästa vore om vi slapp en sån situation.

Expressens politiske krönikör K-G Bergström har skrivit att med dig som partiledare för KD hade det inte blivit någon allians.

– Då är det bara att titta på de åtta år som jag har gjort i kommunpolitiken. Alla som jobbat med mig kan vittna om att jag varit mycket tydlig med att Kristdemokraternas ståndpunkter och plats är inom Alliansen. Det gäller även min roll som partiledare på nationell nivå. Så att vi som parti är tydliga med var vi står i olika politiska frågor är inget hot mot Alliansen, det gör snarare samarbetet starkare.

Några dagar senare, efter denna intervju gjordes, skriver K-G Bergström att Busch Thor verkar ”gå fram som en ångvält bland de snälla kristdemokraterna” sedan partiet föreslagit ”transitzoner” vid Sveriges gränser.

Val är ett nollsummespel. Något parti måste tappa för ni ska kunna öka. Vems röster ska ni ta?

– Vi ska ta de väljare som är intresserade av ett offensivt borgerligt alternativ. Vi attraherar nog de väljare som vill att vi ska ta emot människor i nöd men samtidigt ser att Sverige inte ensamt kan fortsätta att ta ett så stort ansvar som vi redan gör i dag. Vi värnar friheten för individen, men också en väl fungerande välfärd för samhällets mest utsatta.

Vad är den viktigaste ekonomiska frågan just nu?

– Hur vi väljer att tackla flyktingkrisen nu kommer att påverka ekonomin på sikt i allra högsta grad. Än så länge har inte finansminister Magdalena Andersson gjort några skarpa aviseringar om att hon vill ändra i utgiftstaket. Jag ser det också som oerhört viktigt att vi klarar av att hålla det utgiftstak som är satt. Skulle vi få en ordning där vi ändrar på utgiftstaket när vi möter nya utmaningar så tror jag att vi är på väg in i en problematisk riktning.

Inte ens en så exceptionell händelse som flyktingkrisen kan alltså vara skäl att höja utgiftstaket?

– Det är fel ände att börja tala om det. Det ansvarsfulla är att se till att sänka de kostnader Sverige har. Att som regeringen gör i det här läget, höja kostnadsnivån med dyra reformer som ökar det offentliga åtagandet, tycker jag är fel. Där behöver regeringen tänka om. Nu skrivs prognoserna upp för antalet sjukskrivningar, då finns också en möjlighet att tänka om kring den bortre parentesen.

Ebba Busch Thor betonar att flyktingsituationen är mycket komplex och att det är frustrerande att EU-politiken är så trögrörlig.

Det finns de som tycker att ni flirtar med både Sverigedemokraternas och Moderaternas väljare med de tuffa utspelen om invandring och integration.

– Jag håller inte med om den bilden. I år är prognosen att det kommer nästan ett helt nytt Uppsala till Sverige som asylsökande. Då har vi inte räknat med alla som kommer till Sverige men av olika anledningar inte valt att registrera sig som asylsökande. Vill man som politiker vara med och ta ansvar behövs konkreta förslag på lösningar. Direkt efter migrationsöverenskommelsen sa Stefan Löfven att det här inte kommer att räcka till.

Vad ser du för kort- och långsiktiga scenarion för Sverige, med tanke på flyktingkrisen?

– Det finns ett stort behov att öka stödet till kommunerna under de två första åren när en nyanländ ska etablera sig. Den stora utmaningen både för kommunerna och Sverige är att det tar så lång tid för många människor att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Efter de första två åren står kommunerna med hela kostnaden för ett utanförskap som fortfarande pågår. Efter sju år har inte ens hälften kommit in på arbetsmarknaden. Efter 13 år är det fortfarande en ganska stor andel som står utanför arbetsmarknaden.

Ebba Busch Thor menar att Sverige inte verkar vara redo att göra det som krävs för att korta etableringstiden för nyanlända.

– Om vi inte vill välkomna människor till ett långvarigt utanförskap så måste vi sänka trösklarna på arbetsmarknaden. Vi välkomnar människor till Sverige, men vi välkomnar dem inte hem.

Enligt Ebba Bush Thor är det viktigt att se över turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd.

– Vi har lyssnat på vad företagarna säger. De menar att de tar en stor risk när de anställer en person som kanske saknar arbetslivserfarenhet eller referenser.

Arbetsrätten är något som facket har kämpat hårt och länge för. Den finns i den svenska folksjälen.

– Men jag tror att vi står inför ett vägval: Antingen väljer vi utanförskap, det är det vi gör om vi håller fast vid de höga murarna kring arbetsmarknaden. Eller också väljer vi att skapa en mer flexibel arbetsrätt.

Kristdemokraterna har också nyligen lanserat ett förslag om att en nyanländ ska kunna tjäna sin första miljon kronor skattefritt, vilket kraftigt ska minska marginaleffekterna av att gå från arbetslöshet till arbete. Man hoppas också att förslaget i förlängningen ska ha en dämpande effekt på löneutvecklingen.

– Vi är ett av de länder i Europa och världen som har de högsta ingångslönerna och lägst andel enkla vardagsjobb.

En annan aktuell fråga är bostadskrisen. Experter gör gällande att det behövs 500 000 nya bostäder de kommande tio åren. En siffra som togs fram innan flyktingsituationen förvärrades.

– Bostadsbyggandet under årets första sex månader ökade med en tredjedel jämfört med året innan. Mycket till följd av de regelförenklingar som har skett.

Det hjälper säkert till. Men vilket stort grepp ser du som kan lösa situationen?

– Jag tror att vi måste börja fundera på att se över reglerna för hyressättningen, säger Ebba Busch Thor som ogärna verkar ta ordet marknadshyra i sin mun.

– Vi tänker oss en rörelse mot marknadshyror, men det skulle få väldigt dramatiska konsekvenser om det infördes rakt av. Det ser vi inte som ett alternativ.

Har kristendomen för liten plats i dagens sekulariserade Sverige?

– Det har jag ingen uppfattning om som politiker. Däremot tror jag att det är viktigt att känna till sitt lands historia och värderingar. Sverige har historiskt sett varit ett kristet land, det finns i vårt arv som nation.

När du talade i Almedalen i somras tänkte jag på att du borde ha avslutat som en amerikansk presidentkandidat med ett rungande ”Gud välsigne Sverige!”. Jag tror att reaktionen på det hade blivit…

– Ett ramaskri…?

Ja. Varför är det så?

– Vi är väl rätt olika som länder. Det kan vara svårt att sätta svensk politik i en amerikansk kontext, då framstår nästan alla partier som vänsterorienterade.

Vilken statsrådspost vill du ha om det blir maktskifte?

– Det får vi återkomma till då! Men jag tror att det vore bra för regeringssammansättningen om det fanns kristdemokratiska ministrar på fler än ett departement, som det var senast vi var i regeringsställning.

Ebba Busch Thor

Ålder: 28 år.

Utbildning: Freds- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet.

Karriär: Kommunalråd i Uppsala med ansvar för äldreomsorg, demokrati och integration.

Tjänar: 89 000 kronor i månaden.

Bor: På landet i ett hus från 1910-talet, 15 minuter med bil utanför Uppsala.

Familj: Maken Niklas och sonen Birger, 6 månader.

Intressen: Promenera i skogen med hunden Bella.

På nattduksbordet: En oläst bok om Tony Blair och en nappflaska.

Favoritlag: Fotbollslaget Sirius, där maken spelar.

Film: Color Purple.

Ebba Busch Thor om en typisk ­arbetsdag

– Ingen dag är den andra lik, egentligen. Jag brukar vakna kring fem på morgonen, då vaknar min son Birger. Då behöver han sövas om. I samband med det brukar jag kolla upp vad som är dagens stora nyheter. Vid sju kliver jag upp, då blir det ytterligare en nyhetskoll. Det blir en hel del sms med min stabschef och presschef.

– Vad jag sedan gör varierar mycket, en dag i veckan är tydligt utåtriktad. Som i morgon då jag ska till Göteborg och vara med i en debatt om flykting­krisen. Det finns ingen tydlig arbetsbeskrivning av vad en partiledare gör, det blir vad man gör det till.