Ökat intresse för företagsobligationer

Det är rusning efter obligationer trots det rekordlåga ränteläget och företag passar på att ersätta bankkrediter med noterade obligationer för att stilla investeraraptiten. När den europeiska marknaden för företagsobligationer öppnade igen efter sommaruppehållet förra veckan så erbjöds omkring 70 miljarder kronor i nya företagsobligationer. Efterfrågan var ändå stark och flera emissioner övertecknades två till tre gånger. Marknaden är visserligen igång hela sommaren men brukar inte ta fart förrän efter Londons bank holiday, de 26 augusti.

En av emittenterna var svenska Atlas Copco som gav ut en tioårig obligation till rekordlåg ränta. Bakom stark efterfrågan ligger bland annat börsoron som driver investerare mot säkra papper som obligationer. Idag finns det 17 miljarder dollar i obligationer världen över som har negativ ränta (en hel del ägs förvisso av centralbanker), trycket på företagsobligationer, som i alla fall kan ge någon avkastning, ökar därför.

Atlas Copco fick en ränta på 0,125 procent vilket de allra flesta företag inte kommer i närheten av, även om spreaden mellan företagsobligationer och riskfria papper krympt rejält sedan årsskiftet. För Norden ligger den nu på omkring 35 punkter för investment grade och omkring 250 punkter för mer riskabla high-yield obligationer.

Obligationer är i dagsläget rekorddyra men enligt en färsk enkät bland amerikanska förvaltare som gjorts av Bank of America Merrill Lynch är intresset ändå rekordstort då man väntar sig ytterligare nedgångar i räntan.

Allas blickar är också vända mot ECB som kan återuppväcka sitt program för obligationsköp redan på mötet nästa vecka den 12 september. Händer det inte då, väntas programmet starta i oktober istället.

Med hälften av Europas statsobligationer i negativt ränteterritorium så lär ECB också rikta dammsugaren mot företagsobligationer i en större utsträckning än förut. Det spär på efterfrågan ytterligare och kan krympa spreaden ännu mer. Även om Sverige inte är medlem i den monetära unionen och svenska obligationer därför inte köps så blir påverkan ändå påtaglig.

– Det blir i så fall ringar på vattnet via arbitrage och efterfrågan kommer spilla över även på svenska företagsobligationer, säger Lars Kristian Feste, som är chef för ränteförvaltningen på Öhman som har ett antal företagsobligationsfonder.

Att blir rik på företagsobligationer blir svårt framöver men som alternativ till börsen med i alla fall en liten positiv avkastning så förefaller de som ett vettigt alternativ, i synnerhet som räntorna verkar kunna pressas ned en bit till.

I det läget stiger priset på obligationerna med fast ränta men för att gardera sig för osäkerheten även på räntemarknaden kan det vara bra med en blandning av både fast och rörlig ränta som verkar i olika riktningar.

Företagsobligationer med rörlig ränta, så kallad FRN, följer med den korta räntan uppåt och nedåt medan obligationer med en fast ränta stiger i pris när räntan faller och sjunker i pris i ränteuppgång.

Många företagsobligationsfonder har en blandning av fast och rörlig ränta och i Carnegies företagsobligationsfond är andelen cirka tre fjärdedelar fast och en fjärdedel rörlig. Öhman har en fond som bara köper FRN:s och därmed undviker ränterisken.

Är man lite mer riskvillig så finns fonder för så kallad high-yield från företag med lägre kreditvärdighet. Då blir avkastningen bättre men kreditrisken, att företaget som ställt ut obligationerna hamnar på obestånd, högre. Med ett huvudscenario som mer pekar på en konjunkturavmattning än riktig recession så förefaller det ändå som ett intressant alternativ.

En aspekt att hålla i huvudet är att en stor och ökande mängd av svenska företagsobligationer kommer från fastighetsbolag vilket innebär en risk för en dubbelsmäll för en portfölj som både innehåller fastighetsaktier och obligationer med fast ränta. Går räntan upp tappar både aktier och obligationer i värde.

Företagsobligationsfonder upp på fallande räntor

Räntenedgångar runt om i världen har gynnat företagsobligationer hittills i år. Bäst har Danske Banks globala fond för företagsobligationer gått med en uppgång på 13,3 procent i år, följt av Nordeas fond för amerikanska obligationer med plus 11,3 procent. Bland högränteobligationer kommer Nordeas European High Yield på en tredje plats med 10,3 procent och Fidelitys European High Yield på en femte plats med 10,0 procent. Valutastrategierna kan variera mellan fonderna och är viktiga att hålla koll på även om de allra flesta företagsobligationsfonder som vänder sig till privatpersoner är i svenska kronor och valutasäkrade. Flera av fonderna placerar också i statspapper och bostadsobligationer. Bland de 16 nya svenska fonder som tillkommit under 2019 har två varit företagsobligationsfonder, båda från SEB.

Globaliserade räntelättnader

Lägre tillväxt och dämpad inflation gör att sannolikheten för räntelättnader världen över har ökat.

ECB – väntas sänka styrräntan med 10 punkter eller mer den 12 september. Kanske kommer mer obligationsköp också.

Federal Reserve – marknaden tror på sänkning med mellan 25 och 50 punkter den 18 september. Högre än väntad inflation i juli har dämpat förväntningarna.

Riksbanken – spås sänka sin räntebana den 5 september men lämna räntan oförändrad.

Indien – har sänkt räntan fyra gånger på rad. Även Nya Zealand och Thailand har sänkt sina styrräntor.

Kina – sänkte referensräntan något i mitten på augusti. Fler sänkningar kan komma, tror många bedömare.

Schweiz – väntas kapa den redan rekordlåga räntan på minus 0,75 procent ännu mer för att förhindra ytterligare förstärkning av francen.