Odysséens gåta

En vårdag 1870 gav sig en stormrik tysk amatörarkeolog vid namn Heinrich Schliemann i väg mot Egeiska havet med Homeros epos Iliaden under ena armen och en spade under den andra. Han hade bestämt sig för att hitta staden Troja. Tre år senare hade han till allmän förvåning gjort det, och det precis där staden skulle ligga enligt boken.

Häromåret begav sig en annan stormrik amatörarkeolog i väg, nu mot de joniska öarna och med Odysséen i ena fickan och en digitalkamera i den andra. Hans namn är Robert Bittlestone, brittisk ekonom och grundare av konsultfirman Metapraxis, och hans mål är att hitta Odysseus palats. Nu hävdar han att han med geologins hjälp har gjort det. Åtminstone nästan.

I över 2000 år har diskussionen stått het om huruvida Odysséen bara är en fritt fabulerad skröna, eller om texten faktiskt beskriver verkliga platser. Till skillnad från Iliaden stämmer berättelsens detaljer inte alls med dagens topografi.

– Nej, det gör den inte, säger Robert Bittlestone. Inte i dag. Och det finns anledningar till det. Geologiska processer han förändrat landskapet radikalt sedan Homeros tid.

Bittlestone har tagit fasta på alla beskrivningar av platser och vägar i berättelsen, och med hjälp av digitialfoton och satellitbilder lagt pussel med uppgifterna. Den viktigaste pusselbiten ger Odysseus själv när han för fajakernas kung Alkinoos berättar om var hans hemö Ithaka är belägen. Så här säger Odysseus i början av den nionde sången:

“Många öar ligga däromkring, helt nära varandra:

Same, Dulichions ö och den skogbevuxna Zakyntos. Stigande ur sjön är Ithaka västligast av dem, medan mot morgonens ljus och mot söder ligga de övriga.”

Två av namnen är välkända – Zakyntos och Ithaka. Och Same är ett annat namn för Kefallinia. Men dagens Ithaka är inte den västligaste av öarna, utan den östligaste. Och var tusan ligger Dulichions ö?

– Det finns bara en möjlighet, säger Bittlestone. Öarna har bytt namn sedan Homeros tid. Dessutom måste halvön Paliki på västra Kefallinia ha varit en ö på Homeros tid, skild från resten av Same/Kefallinia genom ett sund som nu är borta. Dagens Paliki är Odysseus ö Ithaka.

Som stöd för sin radikala tes anför Bittlestone den antike historikern Strabon, som kan berätta att det på 60-talet efter vår tideräknings början faktiskt fanns ett grunt sund just där.

Men hur kan detta vara möjligt? Där den hypotetiska kanalen skulle ha gått reser sig i dag landet brant, och passet mellan vikarna i norr och söder ligger på 180 meters höjd över havet.

– Jo, säger Bittlestone. Dalen, eller snarare förkastningssprickan, där kanalen gick har fyllts med sten som ideliga jordbävningar fått att rasa ned från det ovanför liggande berget.

Och det är nu som geologin kommer in. Saken är den att ön ligger just där de afrikanska och europeiska tektoniska plattorna gnager mot varand-ra. Här sker i snitt en jordbävning av magnitud 7 eller högre vart femtionde år. Den senaste inträffade år 1953, då vådsamma stenskred förstörde byarna nedanför berget.

Bittlestone har genomfört provborrningar i ena änden av det område där han och geologen John Underhill anser att Strabons kanal en gång gick. De har kunnat visa att marken ända ner till havsytan består av nedrasad sten från bergets sluttning, så än så länge håller deras teori. Men om de finner fast berggrund faller den.

I sin bok “Odysseus Unbound” berättar Bittlestone om hur han lagt pussel med uppgifter ur Odysséen och till sist tror sig ha fått allt att stämma.

Läs mer på: www.odysseus-unbound.org

Iliaden och Odysséen

Iliaden och Odysséen räknas som Europas äldsta litterära verk. Iliaden berättar om det nio år långa kriget mellan greker och trojaner, som utkämpades någon gång under grekisk bronsålder. I dag anser man att de båda verken ursprungligen härstammar från 1200-talet före vår tideräknings början.

500 år senare, när alfabetet kommit till Grekland från Fenicien, nedtecknades berättelserna, kanske av någon som använde sig av pseudonymen Homeros.

I Odysséen berättas om hjälten Odysseus besvärliga hemfärd från Troja. Verket är förvånansvärt modernt i sin uppbyggnad. Vi kommer in i berättelsen i mitten, när Odysseus efter tio år äntligen får lämna den kärlekskranka nymfen Kalypsos ö. Därifrån kommer han till Fajakernas land och bjuds på ett stort kalas hos den lokale kungen. Under festen uppträder en blind sångare och sjunger om hur den sluge hjälten Odysseus lät bygga en trähäst, och med hjälp av list lyckades inta staden Troja. Odysseus avslöjar sin identitet, och berättar om sin äventyrliga hemfärd från Troja. Han berättar om cyklopen Polyfemos, odjuren Skylla och Karybdis, de farliga sirenerna och mycket annat. Fajakerna hjälper honom sedan hem till hans hemö Ithaka.

I en parallellhistoria får vi veta att Odysseus son Telemakos, som varit i Sparta och letat efter sin försvunne far, hotas av friarna – ett gäng playboys och rucklare som ockuperat kungsgården på Ithaka. Men Odysseus och Telemakos lyckas, med hjälp av herdarna Eumaios och Filoitios, döda inte mindre än 108 friare. Men nu gör gudinnan Athena entré, och säger att det är nog med dödandet. Hämndens tid är slut. Med lag och förlikning ska fred garanteras för framtida släkten. Den blodiga berättelsen mynnar ut i en fredsappell.