Nytt liv i Finlands arga fåglar

Det finländska mobilspelsbolaget Rovio har verkligen inte rosat aktiemarknaden sedan börsintroduktionen på Helsingforsbörsen i september förra året. Från teckningskursen 11,5 euro har aktien slaktats vid två tillfällen. Bolagets första rapport som noterat bolag, niomånadersrapporten, blev trots en fin tillväxt en resultatbesvikelse och aktien föll 22 procent samma dag. Det var dock en västanfläkt jämfört med den 22 februari i år, då bolaget lämnade preliminära siffror för bokslutet 2017 samt en första prognos för 2018. Aktiekursen halverades på en dag.

Årets första kvartalsrapport fick dock ett bättre mottagande och aktien steg 6 procent på upprepade utsikter. Aktien har sedan klättrat drygt 30 procent från botten, men har ändå mer än halverats jämfört med introduktionskursen. Det är ovanligt med så här stora kursrörelser i så nya börsbolag. Värderingen framstår nu som väldigt pressad i jämförelse med en glödhet gamingsektor på börsen.

Investerarna är framför allt besvikna på hur bolaget har kommunicerat med aktiemarknaden och de tillväxtförväntningar som målades upp vid börsintroduktionen. Likaså övertygar inte bolaget kring hur kostnaderna för att förvärva nya kunder till spelen utvecklas. På ledningsnivå har kommunikationschefen samt chefen för största speldivisionen (Games) lämnat bolaget under våren.

Är allt trubbel sedan börsintroduktionen tecken på större problem i bolaget eller är det främst en oförmåga att kommunicera med aktiemarknaden? Affärsvärlden lutar åt det senare, och bedömer därför att dagens kursnivå och pressade värdering bjuder in till ett utmärkt ingångsläge i aktien.

Rovio var pionjärer inom mobilspel och är mest känt för succén Angry Birds som lanserades redan 2009. Spelet med de välkända arga fåglarna som med hjälp av en slangbella attackerar grisar som stjäl fågelägg har laddats ner över 4 miljarder gånger sedan dess. Den initiala affärsmodellen var att sälja spelen för en dollar styck och Angry Birds blev i princip den första riktiga dundersuccén på den mobila plattformen. Rovio har även varit duktiga på att kapitalisera på varumärket Angry Birds genom att licensiera ut varumärket till allt från leksaker till kläder.

Under 2012 beslutade Rovio att producera en tecknad Angry Birds-film på egen hand, vilket ökade risknivån markant. Rovio investerade nästan 600 miljoner kronor i filmen. Bolaget visade förlust under 2015, tvingades säga upp personal och var relativt pressade. Vändpunkten kom 2016 då filmen samt ett antal nya spel lanserades. Angry Birds-filmen blev en succé och hamnade på andra plats över filmer baserade på dataspel med drygt 3,1 miljarder kronor i bruttointäkter.

Under samma period fick Rovio hård konkurrens av populära mobilspel från främst finländska Clash of Clans och svenska Candy Crush Saga. De båda bolagen introducerade en ny affärsmodell (freemium) med gratis nedladdning av spelet, men där möjligheten finns till betalning i själva spelet, för att till exempel skaffa sig extra fördelar. I dag är freemium dominerande inom mobilspel och Rovio har infört samma affärsmodell.

Succén med Angry Birds-filmen fick fart på försäljningen av såväl spel som licensierade produkter. Filmintäkterna har nu klingat av och mobilspel utgör cirka 85 procent av omsättningen, resterande del är licensintäkter (brand licensing). För helåret 2017 växte omsättningen med 55 procent samtidigt som rörelseresultatet fördubblades. Den starka utvecklingen bromsar dock in brutalt under 2018. Vid vinstvarningen i februari lämnade Rovio en helårprognos om en omsättning i intervallet 2 660 till 3 070 miljoner kronor (260–300 miljoner euro) och en rörelsemarginal mellan 9 och 11 procent. Det innebär i bästa fall en i princip stillastående omsättning, vilket följaktligen skickade ner aktien i källaren när den kommunicerades i februari. Prognosen upprepades i senaste kvartalsrapporten.

Utvecklingen under första kvartalet bekräftar prognosen för helåret, då omsättningen backade 1 procent jämfört med föregående år, men valutajusterat var tillväxten fullt godkända 12 till 14 procent. Dock nära nog fördubblades vinsten, främst drivet av väsentligt lägre personalkostnader inom licensdelen.

Det finns vissa frågetecken kring marknadsföringskostnaden för att få in nya kunder, det som kallas för användarförvärv (user acquisition) och som fungerar på ungefär samma sätt som i bettingbranschen. Kortsiktigt förväntar sig Rovio att den tidigare återbetalningstiden för att få igen en marknadsföringskrona ökar till mellan åtta och tolv månader jämfört med tidigare åtta till tio månader, vilket påverkar lönsamheten negativt kortsiktigt. Exakt vad förändringen består i får investerarna inte riktigt svar på, men rimligen har konkurrensen ökat. För helåret räknar vi med att drygt 30 procent av spelintäkterna återinvesteras, vilket är i linje med andra spelbolag.

Samtidigt bedömer vi att aktiemarknaden bara zoomar in på de svaga delarna. Faktum är att Rovio trots allt har ett antal spel med underliggande tillväxt, visserligen i princip bara under varumärket Angry Birds. Man kan hävda att varumärket Angry Birds är både en styrka och en svaghet. Om varumärket svalnar riskerar det att påverka försäljningen negativt. Samtidigt har Angry Birds fortfarande en mycket hög varumärkeskännedom, vilket underlättar när kunderna väljer spel i Appstore. I september 2019 släpps även en ny Angry Birds-film som återigen lär förstärka försäljningen av mobilspel, men framför allt licensförsäljningen. Den här gången har Rovio licensierat ut filmen och har därmed inga investeringar för densamma, vilket väsentligt sänker risknivån.

Företagsledningen har en brant uppförsbacke förtroendemässigt, men tillväxtstrategin som ska exekveras under vd Kati Levoranta övertygar. Förutom existerande mobilspelportfölj med Angry Birds 2 som flaggskepp finns tio spel under utveckling i olika stadier. Nyligen lanserades Angry Birds för Facebook Messenger.

Rovio äger även 80 procent i Hatch Entertainment som är en streamingbaserad spelplattform i betaversion i 18 länder i Europa med cirka 100 tillgängliga spel. Under 2018 mer än fördubblas investeringsnivån till mellan 100 och 150 miljoner kronor i Hatch, motsvarande mellan 2 till 3 procentenheter på rörelsemarginalen 2018, baserat på att hälften av investeringen hamnar på balansräkningen.

Slutligen har Rovio drygt 1 miljard i nettokassa och letar förvärv. Förutsättningarna för att Rovio åter ska visa en sund tillväxt, främst under 2019 när en ny film lanseras, bedömer vi som mycket goda. Produktportföljen är trots allt bred och Rovio äger ett starkt digitalt varumärke.

I en glödhet och i många avseenden överhettad gamingsektor på börsen står Rovio ut som riktigt lågt värderad, helt enkelt billigast i sektorn. På Affärsvärldens prognoser för 2018 och 2019 landar ev/ebit på 11,8 respektive 6,0. Det innebär en kraftig rabatt mot sektorn som det inte finns fog för.

Varje försäljningskrona värderas dessutom till låga 1,1 för 2018 års prognos. Det indikerar en total misstro mot att bolaget ska lyckas växa vinsten och än mindre höja rörelsemarginalen från dagens 10 procent. Den låga värderingen såväl i absoluta tal som relativt sektorn har skapat ett utmärkt ingångsläge. Köp aktien och lägg i byrålådan. Mycket talar för att aktiemarknadens fågelskräck kan släppa.