Nytt liv för vacciner

Vacciner brukar betecknas som de fattiga kusinerna till övrigaläkemedel. Det är besvärligt och dyrt att ta fram nya vacciner.Många läkemedelsbolag undviker vaccinforskning eftersom denanses alltför riskfylld. Sannolikheten att få tillbaka satsademedel bedöms som alltför låg även om man lyckas få fram ettfungerande vaccin. Motviljan kan också bottna i att ett vaccinförstör marknaden för andra läkemedel. Ett bra vaccin, som gerett livslångt skydd mot en sjukdom, kräver ju ingen merläkemedelsbehandling.

Historiskt har det varit svårt att erhålla vinster och ära frånvaccinforskning. Belysande är att Jonas Salk, upptäckare av detförsta poliovaccinet på 1950-talet, varken tjänade några pengarpå sitt vaccin eller fick något Nobelpris. Vaccinet patenteradesaldrig.

Det har inte varit lätt att patentera vacciner eftersom debestår av kända biologiska substanser. Ett vaccin framställs avmikroorganismer (bakterier, virus etc), som tillförs kroppen föratt stimulera bildandet av antikroppar mot olika smittämnen.Vaccin kan också renframställas ur komponenter frånmikroorganismer. På senare tid har även den nya hybrid-DNA–tekniken börjat tillämpas.

De flesta vacciner har snabbt blivit en bulkvara som säljs tillett lågt pris. Den stora marknaden finns i u-länderna, som fårbidrag från FN-organen WHO och Unicef för sinavaccinationsprogram. Samhällsekonomiskt finns få saker som gerså god avkastning som ett fungerande vaccin. Enligt WHO ger ensatsad dollar på vaccinforskning besparingar för samhället, iform av räddade liv och inbesparad medicinsk behandling, på 7-20dollar. En studie i USA har visat att utan poliovaccinet såskulle amerikanarna behöva spendera 30 miljarder dollar per årför att behandla denna svåra sjukdom.

För tillverkarna förhåller det sig dock annorlunda. Ingetläkemedelsföretag har blivit stort på vacciner, med vars hjälpmiljoner människor räddats från svåra infektionssjukdomar.Smittkoppor har utrotats i världen och samma sak är på väg atthända med mässling och polio tack vare global vaccinering.Vinsterna i läkemedelsbranschen finns inom områdetvälfärdssjukdomar i de rika länderna: lugnande medel, magsårs–preparat, mediciner mot hjärt/kärlproblem och liknande. Det somfår aktiekurserna att gå i höjden just nu är nya medel mot fetma,åldersdiabetes och kolesterolsänkande läkemedel. I flertaletfall kan berörda patienter botas genom att ändra kostochmotionsvanor.

Bland de stora läkemedelsbolagen är det några få som sysslar medvacciner, främst brittiska Smithkline Beecham samt amerikanskaMerck och American Home Products. Men vaccinerna utgör mindre äntio procent av den totala omsättningen. Marknadsledande är dockett renodlat vaccinföretag, nämligen Pasteur Mérieux Connaught,resultatet av en sammanslagning av två franska och enkanadensisk vaccinproducent. Pasteur Mérieux Connaught är helägtav franska kemibolaget Rh ne-Poulenc, systerföretag till denbörsnote-rade läkemedelstillverkaren Rhone-Poulenc Rorer. Defyra stora vaccintillverkarna svarar för nästan 80 procent avmarknaden. De mindre har lämnat marknaden efter hand ochkoncentrationen till dominanterna har ökat. I slutet på 1980–talet hade de fyra stora 50 procent av marknaden.

Förmodligen kan detta ändras igen eftersom många mindrebioteknikföretag har börjat intressera sig för vacciner.Vaccinområdet håller nämligen på att omvärderas.

Läkemedelsbolagen har dragit upp sina FoU-satsningar.Världsmarknaden för vacciner är värd ca fyra miljarder dollaroch tillväxten är för närvarande 15 procent per år. 2001 väntasmarknaden vara värd sju miljarder dollar. Därmed är den en av demest snabbväxande delmarknaderna på läkemedelsområdet. Det finnsflera förklaringar. Allt effektivare antibiotika mot olikaformer av infektioner har länge slagit undan marknaden förvacciner. Men ett växande antal bakterier har blivit resi-stentamot antibiotika på grund av för flitig användning. Hoppet ställsdärför till nya vacciner.

Det ökade resandet i världen har gjort att allt fler utsättersig för risker att dra på sig infektioner som främst finns ifattigare länder (malaria, olika diarrésjukdomar, etc.). Iindustriländerna börjar det också dyka upp sjukdomar som varitpå väg att utrotas bland fattiga och missbrukare, exempelvisturberkulos. Och när kommunismen föll i Östeuropa har sjukdomarsom uppstår vid krig och katastrofer dykt upp, som difteri ochkolera.

Sjukvårdsreformer i den rika världen har gjort att patienten fårbetala en ökad andel av notan ur egen ficka. Privatasjukvårdsförsäkringar breder ut sig. Det kan bli lägre premierom man vaccinerar sig, vilket har ökat efterfrågan på nyavacciner.

Viktigt för läkemedelsbolagen är dels att patentskyddet blivitbättre, dels att hybrid-DNA-tekniken ökat möjligheterna att fåfram bättre vaccin. WHO och andra myndigheter accepterar nu atttillverkarna får en större avans på sina vacciner vilket ökatintresset för att bedriva forskning.

Under senare år har nya vacciner kommit till marknaden, blandannat mot influensabakterien Heamophilus typ B, hepatit B,kikhosta och vattkoppor. Ett antal nylanseringar är också pågång, bland vacciner mot turistdiarréer orsakade aventerotoxigena E.colibakterier (ETEC) och kolera framtagna avsvenska SBL Vaccin. Det finns också vacciner på gång motsexuellt överförda sjukdomar, som genital herpes.

Däremot verkar det dröja innan det blir aktuellt med nyavacciner mot exempelvis tuberkulos, malaria och aids. WHO gissaratt det inte kan ske förrän 2005-2010. Det kan också dröja innanett vaccin är framme mot magsårsbakterien Helicobacter Pylori.Ett sådant vaccin är naturligtvis ett hot mot Astrasmagsårsmedicin Losec. Men det är långtifrån hela marknaden somryker. Bakterien har inget att göra med sår i nedre delen avmatstrupen eller smärtor i övre delen av magen – och detta ärbetydande marknader för Losec.

Beredningsformerna håller också på att ändras, vilket spelarroll för spridningen. Hittills har man varit tvungen attinjicera vacciner, vilket har hämmat utvecklingen. Men det finnsredan drickbara vacciner och så småningom väntas de även kunnablandas in i matvaror.

På längre sikt kan det vara möjligt att få fram vacciner ocksåmot cancer och autoimmuna sjukdomar. Tanken är att tränaimmunsystemet hos en patient att känna igen och förstöratumörceller. Men denna forskning befinner sig än så länge påexperimentstadiet.

De stora svenska läkemedelsbolagen sysslar inte med vacciner.Däremot finns några mindre. Det största av dem är SBL Vaccin,som utifrån en vidareutveckling av koleravaccinet har tagit framett vaccin mot ETEC-diarréer. Dessa vacciner är drickbara. SBLVaccin startades 1993 och övertog vaccinverksamheten inomstatens bakteriologiska laboratorium. Nyligen privatiseradesbolaget när Active tog över ägarskapet för 100 miljoner kr. Entilläggsköpeskillning på ca 150 miljoner kr tillkommer beroendepå försäljningsutvecklingen. SBL Vaccin omsatte i fjol 260miljoner kr och gjorde en mindre förlust. Active tillför bolaget200 miljoner kr för att öka FoU-satsningarna.

Active bedriver egen vaccinforskning i dotterbolaget Actinovaför att få fram ett streptokockvaccin tillsammans med ettbrittiskt institut, CAMR. Forskningen är fortfarande i s.k.preklinisk fas. Långt från marknaden är också Biosyn påSBIlistan, som utvecklar ett vaccin mot ungdomsdiabetes. För attslutföra de prekliniska studierna har Biosyn nyligen beslutat omen nyemission på 50 miljoner kr.

Sannolikheten för att lyckas med ett läkemedelsprojekt sombefinner sig i preklinisk fas brukar vara ungefär tio procent.Så förväntningarna på Actinovas och Biosyns vacciner skall inteställas för högt.

FAKTARUTA: Fattiga köpare

Marknaden för vacciner är mycket stor, men den begränsas av attpotentialen främst finns i den fattiga delen av världen.Vacciner används mot olika former av infektionssjukdomar, somskördar flest liv av alla sjukdomar och mest iutvecklingsländerna. I fjol dog 52 miljoner människor på jorden,varav 17 miljoner av infektionssjukdomar. Hjärt/kärlproblem tog15 miljoner liv, olika cancerformer sex miljoner och sjukdomar iandningsvägarna tre miljoner. Bland infektionssjukdomarnadominerar infektioner i de nedre luftvägarna (3,9 miljoner döda),följt av tuberkulos (tre miljoner), diarréer (2,5 miljoner),malaria (1,5-2,7 miljoner) och HIV/aids (1,5 miljoner). I dagvaccineras ca 80 procent av alla barn i världen mot difteri,stelkramp, kikhosta, mässling, polio och turberkulos – attjämföra med fem procent 1974. Detta räddar årligen tre miljonerliv, enligt WHO. Men i många länder, bland annat i Afrika,vaccineras bara 50 procent av barnen. Och trots att det harfunnits ett fungerande vaccin till ett mycket lågt pris mot gulafebern sedan 1937 når detta vaccin bara tio procent av dem sombehöver det.