Nytändning för ljusskygga företag

Det är boomen för metallpriserna som fått in två företag i gruvbranschen på tillväxtlistans tio-i-topp. Men det handlar inte om något av de bolag som producerar och säljer zink, koppar, bly eller järnmalm. Utan om två mindre företag som arbetar för högtryck för uppdragsgivare som LKAB och Boliden Mineral.

Bergteamet, på plats 5 på listan, är en komplett leverantör av tjänster under jord och har haft en årlig, genomsnittlig tillväxttakt på 93 procent under de senaste sex åren.

Euromining, på plats nr 6 på listan, är specialiserade på berghantering i gruvor och tunnlar och visar en årlig tillväxttakt på 91 procent.

Christer Gyllengahm, vd på Bergteamet, sammanfattar läget:
– Metallpriserna är höga och då vill gruvorna prestera så mycket som möjligt och få upp så mycket malm som möjligt. Då köper man in våra tjänster.

Både Euromining och Bergteamet är nya på listan för i år. Men de lär knappast oroa sig för att resultaten skulle vara tillfälliga uppsving. Christer Gyllengahm talar om sina “förfäder som upplevt så bistra tider i gruvan” och menar att det vore roligt om de kunde se hur tiderna förändrats. Det står klart att dagens situation för en underleverantör i gruvnäringen inte kan beskrivas på mer än ett sätt: Lysande.

Metallpriserna väntas ligga stabila och inget tyder på att det stora beställarlandet, Kina, har några planer på att sluta köpa det stål som behövs för att fortsätta sin industriella expansion.

I Sverige blir gruvorna både fler och större efter en lång period av nedåtgång. Den som tror att gruvnäringen hade sin storhetstid på 1920-talet har både rätt och fel.

Rätt, för att gruvorna då var så många som 500 stycken, jämfört med dagens 17, och något av nationens stolthet – tänk på alla pilsnerfilmer med gruvarbetande hjältar som ropade “tänt var det här” innan sprängning.

Fel, eftersom dagens industrigruvor är betydligt större än de manuellt bearbetade gruvorna vid förra seklets början. Vi producerar mer malm än någonsin tidigare och ännu mer kommer det att bli. På femton års sikt beräknas gruvorna vara dubbelt så många som i dag. Produktionen per gruva ökar också, till exempel i Bolidendrivna Atikgruvan utanför Gällivare, som väntas gå från 16 miljoner ton malm per år till 36 miljoner ton.

Men om gruvnäringens intresse för tjänster från Bergteamet och Euromining ändå skulle minska, finns ytterligare ett starkt affärsområde. Stora väg-, bro-, tunnel och järnvägsbyggen. Antingen på egna kontrakt eller som underlevarantörer till entreprenörer som Skanska.

Problemet verkar inte vara att efterfrågan från någon av kundgrupperna plötsligt skulle kunna vika utan snarare att klara av att tillfredsställa båda samtidigt.

– Det är ett enormt sug från både gruvor och vägbyggen, men vi har specialiserat oss på gruvbolagen. Där har vi bra kontaktnät, säger Christer Gyllengahm på Bergteamet.

För Euromining har byggbranschen fungerat som en perfekt avbytarbransch. När Laisvallsgruvan i närheten av Arjeplog lades ned för sex år sedan körde Euro Mining, som haft gruvan som ett av sina största projekt, sina maskiner till bygget av Botniabanan. Nu är det full fart på beställningarna från gruvföretagen igen. Euromining inleder bland annat ett stort arbete med att bryta malm i Kristinebergsgruvan men fortsätter satsa även på infrastrukturarbeten.

– Vi sitter och räknar på tunneljobb i Stockholm och i Ådalsbanan, det kommer att vara jättemycket sådana jobb nu, säger Karl-Åke Åneskog, vd på Transportbolaget som i januari köpte Euromining.

Framtiden för tillväxtlistans gruvföretag tryggas ytterligare av att varken gruv- eller byggbolagen är kända för att vara några ombytliga kunder. Har det väl fattats beslut om att en gruva ska leverera järnmalm till ett europeiskt stålverk, eller att det ska byggas en motorväg runt Stockholm, ja då kan man lita på att det blir jobb för flera år framåt.

– Det startar så många projekt och de måste ju göras klara vad som än händer. LKAB till exempel har stora projekt på gång i Kiruna, Narvik och Malmberget, där den totala kostnaden är på 17 miljarder, säger Christer Gyllengahm.

Om det bara hängde på efterfrågan skulle Eurominings och Bergteamets medarbetare kunna stå och spola salva (vattna lössprängt berg), köra malm och gräva tunnlar dygnet runt, inte bara i Sverige utan även i till exempel Afrika och Australien.

Men bristen på arbetskraft och maskiner hämmar tillväxten för båda bolagen.

– Om jag leker med hypotesen att vi skulle ha obegränsat med gubbar och maskiner så skulle vi garanterat kunna dubbla omsättningen, säger Christer Gyllengahm.

För att inte missa de stora uppdragen gäller det att våga köpa in maskiner redan innan kundföretaget lagt en beställning. Leveranstiderna på till exempel de så kallade ortdrivningsaggregaten, som vart och ett går på mellan sex och sju miljoner kronor, kan vara så lång som ett helt år.

– Man får beställa maskinerna i förväg, det är så man får jobba. Det ryktas ju ganska fort om vilka projekt som är på gång, så man får vara lite våghalsig när man hör något, säger Christer Gyllengahm.

De senaste två åren har Bergteamet köpt aggregat för drygt 100 miljoner kronor.

– Vi såg att när vi hade äldre utrustning så gick det inte bra. Nu återinvesterar vi alla pengar i bolaget i nya maskiner. Det är ju oerhört lätt att låna pengar i dag så man kan säga att vi amorterar på nya maskiner i stället för att reparera gamla maskiner.

Christer Gyllengahm talar om en “enorm brist på gruvarbetare” och Karl-Åke Åneskog håller med.

– Vi letar även efter lastbilsfolk men de måste vara vana vid att arbeta med berg, så de inte går och skadar sig. Man måste kunna läsa berget om man ska jobba här, säger Karl-Åke Åneskog.
Euromining rekryterar över hela Sverige. På tre år har företaget tredubblat antalet anställda och har drygt 100 medarbetare.

– Men vi jobbar inte bara här i Gällivare. 60 till 70 procent av vår omsättning kommer från utsocknes, säger Karl-Åke Åneskog.

Euromining och Bergteamet har gått olika vägar. Euromining köptes nyligen av det mindre företaget och tidigare dotterbolaget Transportbolaget, som ägs av ett tiotal åkerier i gruvbranschen. Syftet var att ge Euromining kraft att expandera.

Bergteamet köpte för drygt ett år sedan verksamheten i Skanska Raise Boring och har nu totalt 170 medarbetare.

– Klart att det finns strategitankar på att köpa andra bolag för att öka antalet medarbetare och maskiner, men det är inget jag vill berätta om, säger Christer Gyllengahm.