Nyföretagsboomen – bra eller dålig?

Rapporter från till exempel Almi Företagspartner och Jobs & Society visar att antalet nya företag ökar kraftigt i Sverige. Det brukar tolkas som en god nyhet. Fast inte av Mikael Samuelsson, som är biträdande professor och forskar om entreprenörskap på Handelshögskolan i Stockholm.

– Majoriteten av de här företagen överlever inte och de flesta förblir mycket små säger Mikael Samuelsson.

Harry Goldman är verkställande ledamot på Jobs & Society, som via sina Nyföretagarcentrum ger råd till personer som vill starta eget. Han hör till dem som brukar uttala sig mest positivt. I en artikel i Dagens Industri för ett par veckor sedan kommenterar han att antalet nystartade företag enligt Jobs & Society ökade med 10 procent under första halvåret 2007, jämfört med samma period förra året. “Det är glädjande att ökningen går över hela linjen, från storstäderna och förorterna ut till glesbygden och även till industriorterna. Så har det inte sett ut tidigare”, sa han. Det är just den uppfattningen som Mikael Samuelsson vänder sig emot.

– Det finns en risk i att bara prata om kvantitet. Det brukar ju slås världsrekord varje år i antalet nystartade företag, säger Mikael Samuelsson.

Så hur många företag startades under 2006? Svaret beror på vem man frågar.

Enligt ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier startades 44 386 “genuint nya företag”. ITPS framhåller också att det är den högsta siffra som uppmätts under de senaste tio åren.

Enligt Jobs & Society var siffran betydligt högre. I sina rapporter och pressmeddelanden väljer organisationen att uppge antalet nyregistrerade företag till 57 450 företag.

– Det är väl helt rätt ur Jobs & Societys läge, jag skulle också ha framhållit det om jag hade jobbat där. De lever ju på att antalet nya företag är så högt som möjligt, de är beroende av att många behöver deras stöd, säger Samuelsson.

Han beskriver först den svenska debatten om nyföretagande som “okunnig”. Fast så ändrar han sig och vill knappt ens kalla det för en debatt över huvud taget. Snarare råder en stor brist på diskussion om nyföretagande och tillväxt, menar Mikael Samuelsson. Enligt honom är det institutionerna själva som granskar sina egna resultat, vilket gör det svårt att utvärdera vad satsningarna egentligen leder till.

– Man vet för lite om vad som händer med företagen efter att de startats. Ser vi dessutom att de flesta nya företag läggs ner eller förblir små finns det kanske anledning att se över varför det är så. Innan man säger till folk att starta företag.

Enligt de undersökningar som Mikael Samuelsson stödjer sin forskning på är det ungefär 110 000 personer per år som försöker starta företag, det vill säga skriver en affärsplan, söker finansiering eller på annat sätt lägger grunden för en verksamhet. Under de följande sex åren upphör 76 procent av dessa initiativ. Av dem som får i gång ett företag och överlever de första sex åren hör bara ett fåtal till de stora tillväxtföretagen. Medianintäkten ligger på 150 000 kronor per år.

Att det ligger så lågt beror på att det saknas kunskap om vad företagande innebär, menar Mikael Samuelsson.

– Att starta och utvecka ett företag är ju inget medfött. Ingen skulle väl drömma om att bli behandlad av en läkare utan utbildning, säger han.

– Man kan också fråga sig vad som skulle hända om man helt slopade allt stöd till nyföretagande, som starta-eget-bidrag till arbetslösa, stöd till företagskuvöser och annat. Mycket tyder på att de bäst lämpade ändå skulle starta företag.

En annan väg att gå är att tvärtom göra det mycket enklare att starta företag, men utan att rikta stödet till just arbetslösa eller andra grupper.

– För att nå dit skulle man bland annat kunna sänka skattetrycket så att man kan använda sina sparpengar till att starta företag. Man skulle också kunna sänka kostnaden för att starta ett aktiebolag till, säg, 1 000 kronor, säger Mikael Samuelsson.

________________________________________________________

“Vi fokuserar på livskraftiga företag”

“Struntsnack”, säger Harry Goldman på Jobs & Society. “Vi talar inte bara om att starta företag, vi fokuserar på livskraftiga företag.”

Harry Goldman fnyser åt Mikael Samuelssons påstående om att det sätts “världsrekord i nyföretagande varje år”. Han står fast vid att de senaste siffrorna på nyföretagandet är “ett strålande resultat”, men tillägger att det är en bra bit kvar till samma nivåer som i början av 1990-talet.

1990 startades 78 000 nya företag. I år räknar Jobs & Society med att det blir runt 66 000 stycken.

Enligt Harry Goldman medverkar något av de Nyföretagarcentrum som Jobs & Society förestår i en femtedel av alla företagsstarter i Sverige.

Vad gör ni för att företagen ska överleva och ha en god tillväxt efter starten?

– Det är lika viktigt för oss att få en person att avstå från att starta företag om det är ett bättre beslut. Av dem som går på rådgivning hos oss väljer en tredjedel att starta företag, en tredjedel skjuter upp starten och en tredjedel avstår.

Den näringspolitiska inriktningen på att gynna nyföretagande har ifrågasatts av till exempel ITPS, Institutet för Tillväxtpolitiska Studier. I början av året gick forskare från ITPS ut och hävdade att ett ökat nyföretagande inte automatiskt är bra för tillväxten och menade att det till och med kan vara skadligt för tillväxten.

– Det är en nonsensdiskussion. Vad ITPS försökte leda i bevis var att nya företag har sämre produktivitet än gamla. Men det är som att jämföra en sjuåring med en gymnasist. Alla företag har en gång varit små, säger Harry Goldman.

– Det stora misstaget är att tro att man ska kunna “pick the winner”. Det går inte att veta från början vilka företag som kommer att lyckas.

Många av företagen i Sverige har väldigt låg omsättning. Är det något uppdrag ni har, att verka för ökad omsättning hos dem som ni hjälper?

– Nej, men omsättningen är inget bra mått. Det är försörjningsgraden som vi mäter. De som varit i kontakt med oss och startat företag uppger att de i genomsnitt sysselsätter 1,5 personer.

I våras gjorde Temo Synovate en undersökning på uppdrag av Jobs & Society. Den omfattar 526 personer som haft kontakt med Jobs & Society Nyföretagarcentrum under åren 2004 till 2006. Av dessa startade ungefär 175 personer företag. I dag driver 80 procent fortfarande verksamhet. En procent har gått i konkurs och resten, 19 procent, har lagt ned företaget.

Undersökningen visar också att 63 procent av dem som startade företag har kontoret hemma. Frågor om omsättning eller resultat var inte med i undersökningen.

Jobs & Society finansieras av privata företag och statliga pengar. Den totala årsbudgeten för Jobs & Society och drygt 100 Nyföretagarcentrum är 60 miljoner kronor.