Riksbanken
Nya riksbankschefen Thedéens blandade facit: ”Faktaresistent”
Det har varit många glada tillrop efter utnämningen av Erik Thedéen till ny riksbankschef.
”Jag tycker det var bra att de tog en person utifrån Riksbanken”, säger Carl Hammer, analyschef för makro, räntor och valutor på SEB.
Han uttrycker en lättnad över att Stefan Ingves slutar som riksbankschef. Det gör även Annika Alexius, som är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon säger att Riksbanken behöver nya influenser och att Ingves med sina 17 år som riksbankschef suttit för länge på sin post.
”Det är väldigt bra med någon utifrån och Erik Thedéen är en stark kandidat”, säger Annika Alexius, som dock hade föredragit en makroekonom:
”Det sämsta med honom i mina ögon är att hans bakgrund inom makroekonomi är svag och att han är så hårt inriktad på finansiell stabilitet när Riksbankens primära mål är inflationen”.
Förvånad över hyllningskören
En som inte stämmer in i tillropen är Lennart Weiss, som är kommersiell direktör på Veidekke och flitig debattör i bostadsfrågor.
”Jag är väldigt förvånad att så många kliver fram nu i en hyllningskör och säger att ’det här är rätt man för riksbanksjobbet’’’, säger han.
Han är djupt kritisk till hur Finansinspektionen agerat under Erik Thedéens och chefsekonomen Henrik Braconiers ledning. Framför allt vänder han sig emot utformningen av de kreditrestriktioner med skärpta amorteringskrav som präglat Thedéens tid som generaldirektör.
”Konsekvenserna för samhällsekonomin, i form av bostadsbyggandet, den unga generationen och för arbetsmarknadens funktionssätt har varit förödande. Jag välkomnar att han lämnar och hoppas han efterträds av en person som har förmåga att förstå bostadsmarknaden på ett bättre sätt än vad han har gjort”, säger Lennart Weiss vars bolag verkar i de berörda bygg- och fastighetsbranscherna.
Bred erfarenhet
Det var 2015 som Thedéen tog över som generaldirektör på FI. Han har dock ett förflutet inom såväl politiken, som det privata näringslivet, något som Carl Hammer lyfter fram som en styrka.
”Erik Thedéen har en mycket bra och bred erfarenhet både från offentlig och privat sektor”, säger han.
Innan jobbet som generaldirektör var han VD på kommun- och landstingsanställdas pensionsbolag, KPA Pension. Dessförinnan verkade han som statssekreterare i regeringen Reinfeldt till finansmarknadsminister Peter Norman, men han har också varit VD på Nasdaq, strateg på hedgefonden Nektar och vice riksgäldsdirektör.
Förutom en civilekonomexamen från Handelshögskolan, har Erik Thedéen läst vid Sjökrigsskolan och är reservofficer i den svenska flottan. Den militära bakgrunden har också färgat honom som chef enligt en källa. Han uppges vara rak, tydlig, och kräver ofta snabba men tydliga svar. Det är också påtagligt att han har skolats i Regeringskansliet, menar källan på FI.
Annika Winsth: Centralbankerna kan hamna i historieböckerna – som ett dåligt exempel
”Han har förståelse för vad som är politiskt genomförbart eller inte. Och han har hela tiden en näsa för opinion”, säger källan som tror att Thedéens största utmaning som riksbankschef blir att hantera media:
”Ingves är så oerhört luttrad i jämförelse, och ger ett betydligt mer centrerat intryck.”
Svängdörrar till bankerna
Från åren på FI är Thedéens största avtryck kreditrestriktionerna. Mest medial och politisk uppmärksamhet har amorteringskraven väckt, men det finns också en rad andra viktiga beslut där Thedéen har varit pådrivande enligt uppgifter till Affärsvärlden, som ökade kapitalkrav för bankerna vid utlåning till kommersiella fastigheter.
Som generaldirektör har han också fått hantera kritik. Särskilt hård har den varit mot avdelningen för penningtvätt – även inifrån de egna leden. Sex av sju experter på avdelningen slutade eller begärde tjänstledighet under 2018, och i början av 2020 blev avdelningschefen omplacerad.
Efter en granskning i Svenska Dagbladet 2019 kritiserades FI av ledamöter i Finansutskottet och korruptionsexperter för att inte ha varit tillräckligt tuff i sin tillsyn av bankerna. I synnerhet handlade det om avsaknaden av repressalier mot flera bankers hantering av penningtvätt i Baltikum. 2020 fick dock Swedbank en varning och en rekordstor sanktionsavgift på 4 miljarder kronor.
Särskilt besvärande har kritiken varit eftersom FI samtidigt kritiserats för potentiella intressekonflikter. Enligt en granskning som Riksrevisionen gjorde 2020 gick två av tre chefer till finansbranschen efter att de avslutade sina anställningar på FI, och hälften av de rekryterade handläggarna kom från branschen. Flera källor uttrycker svängdörrarna till bankerna som ett problem.
”FI hamnar i händerna på dem som de är satta att granska. Det är väldigt olyckligt, för man blir mindre benägen att sätta åt folk som man vill hålla sig väl med”, säger en ekonom.
”Kommer agera mer hökaktigt”
Tiden som generaldirektör ger också fingervisning om hur Thedéen kan tänkas agera som riksbankschef. Vid upprepade tillfällen har han riktat hård kritik mot Riksbanken. Ett aktuellt exempel är Riksbankens stödköp av obligationer, något som enligt FI bidrar till att pressa ner räntor och riskpremier, men också öka risktagande och skuldsättning.
Det är ett skäl till att Thedéen framstår som ”en hök”, menar Carl Hammer som själv är kritisk till hur Riksbanken agerat.
”Det är beklagligt att Riksbanken under Stefan Ingves hela period sagt att de är oroliga för skulduppbyggnad och huspriser – sen börjar de själva väldigt aktivt att stödköpa bostadsobligationer”, säger han och fortsätter:
”De flestas bedömning är att Thedéen kommer agera mer hökaktigt. Det bestående intrycket från FI är att han varit stram i sin syn på skulduppbyggnad, och noga med att implementera åtgärder som bidrar till en bättre amorteringskultur. Det är bra – även om den politiken också haft konsekvenser, inte minst för förstagångsköpare som har svårare att komma in på bostadsmarknaden”.
När FI återinförde amorteringskraven i fjol skrev Erik Thedéen på DN Debatt:
”Hushållens växande skulder gör dem i synnerhet alltmer känsliga för högre räntor. En sårbarhet som var stor före pandemin riskerar nu att bli ännu större. Det händer i ett läge där utrymme för lägre räntor framöver knappt finns, inte ens om det blir en kris.”
Flera namnkunniga ekonomer menar dock att amorteringskraven är kontraproduktiva, och tvärtom minskar hushållens motståndskraft. Även om viktiga undantag finns, som Thedéens företrädare på Riksbanken: Stefan Ingves har välkomnat de striktare amorteringskraven.
Lennart Weiss tycker dock Thedéen förbisett kritiken som riktats mot FI.
”Han har själv gett uttryck för en närmast faktaresistent attityd till de här frågorna när han fått mothugg av Lars E.O. Svensson (ekonomiprofessor och tidigare vice riksbankschef, reds. anm.), Finanspolitiska rådet, flertalet bankekonomer, en helt enig fastighetssektor och landets privatekonomer. Gång på gång har de visat att det är kreditrestriktionerna som är den avgörande barriären in på bostadsmarknaden, men det har avfärdats med svepande argument”.
Lennart Weiss menar att den linje som Thedéen drivit inte återspeglats i vad myndighetens rapporter kommit fram till, och haft fel profil när de slagit som hårdast mot förstagångsköpare.
”De har gjorts framtunga vilket har skapat barriärer in på bostadsmarknaden. I praktiken har det gynnat de som redan är inne som har kunnat dra nytta av värdestegringarna, och som tack vare dem haft möjlighet att byta till nästa bostad.”
För tidigt att spekulera
Annika Alexius är även hon kritisk till amorteringskraven, men menar att FI varit satt ”under stark press”.
”Kvantitetsrestriktioner som amorteringskrav är mycket sämre än prissignaler (högre räntor) och slår orättvist mot unga förstagångsköpare”, säger hon och fortsätter:
”FI har dock varit under stark press att göra någonting åt skuldsättningen och bostadspriserna. Nu när räntorna stiger kan man också lätta på amorteringskraven”.
Annika Alexius tycker dock det är för tidigt att spekulera i om hur Thedéen kommer agera som riksbankschef. Fokuset på finansiell stabilitet följer med jobbet på FI, menar hon.
”Det är inte säkert att han tar med sig den hökaktiga linjen till Riksbanken. Det har följt av jobbet på Finansinspektionen”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.