Affärsjuridik
Nya regler för rekonstruktion – kan bli dyrare för mindre bolag
Med tanke på inflationen, räntehöjningar och det geopolitiska läget befinner sig många bolag i en perfect storm. Men om det blir en kräftgång återstår att se, men om så är fallet kan antalet företagskonstruktioner och konkurser att öka.
Under högkonjunktur brukar det vara färre bolag som behöver göra en rekonstruktion men affärsbyråerna har inte varit sysslolösa. Däremot kan det dröja ett tag innan stora ökningar av rekonstruktioner och konkurser syns.
”Det pågår inte särskilt många rekonstruktioner just nu och under covidpandemin var många långivare välvilliga och lättade på lånevillkoren i förhoppningen att ekonomin skulle ta fart igen efter pandemin. Det tar lite tid innan inflation och högre ränta får fullt genomslag för bolagen och det är också viss eftersläpning i lånevillkor som bygger bolagens finansiella nyckeltal, så det händer inte så mycket där än”, säger Carl Brodén, senior rådgivare på Roschier och specialiserad på finans och rekonstruktioner.
Gamla lagen om rekonstruktion ineffektiv
Men för juristerna som följer företagsrekonstruktioner finns det ändå mycket att sätta sig in i. Den 1 augusti i år kom en ny lag om företagsrekonstruktioner, något som välkomnas av juristen Mats Rooth, partner på Baker McKenzie och specialiserad på bank, finans och rekonstruktioner.
”Den gamla lagen var inte jätteeffektiv. Om man ska sammanfatta den nya lagen så är kravet på insolvens förändrat. Nu räcker det med risk för insolvens och samtidigt har kraven för att hamna i företagsrekonstruktion skärpts. Numera måste du vid tidpunkten för ansökan kunna visa hur bolagets livskraft skall säkerställas”, säger han.
Till skillnad från tidigare är rekonstruktionsplanen bindande och ger en större verktygslåda än den gamla lagen. Till exempel ges möjlighet att dela in borgenärerna i klasser, där vissa kan prioriteras framför andra. Dessutom kommer det att gå att genomföra skuldkonverteringar, som delvis kan tvinga ut ägare utan att behöva följa alla bestämmelser i aktiebolagslagen. En annan förändring är att rekonstruktören i större utsträckning kan begära återgång av rättshandlingar som ingåtts utan dennes samtycke.
”Detta kommer ge jobb för en rad konsulter då det kommer vara en viktig pedagogisk uppgift att förklara hur bolagets livskraft skall säkerställas. Det är inte säkert att en egen ansökan utan analys från en oberoende finansiell konsult kommer att räcka. En del beslut från domstolarna tycks indikera detta. Domstolarnas krav när det gäller livskraftsrekvistet kommer att bli spännande att följa”, säger Mats Rooth.
Först ut att pröva den nya lagen var Orderhero, som säljer digitala betal- och beställningslösningar till restauranger. Då beslutade domstolen att ansökan inte var tillräcklig och bolaget fick skicka in en ny ansökan, vilket också gjorde att börsplanerna sköts upp.
Harmoniserar internationellt
Den nya lagen omfattar inte bara skulder utan även andra rättigheter samt ger bolaget rätt att säga upp bland annat oförmånliga långa avtal. Konsekvensen blir att motparten får en skadeståndsfordran, som blir oprioriterad i själva rekonstruktionen. Att bestämma storleken på skadestånd kommer leda till diskussioner och eventuella processer.
”Den nya lagen bygger på harmonisering av lagar inom EU och är inspirerad av det amerikanska Chapter 11-förfarandet. Genom lagen får vi flera nya verktyg som vi inte haft tidigare och som förhoppningsvis kan leda till att fler bolag kan rekonstrueras och undvika konkurs”, säger Carl Brodén och fortsätter:
”Det kommer ge bättre möjlighet att hitta lösningar för bolag med olika intressenter och mer avancerad finansiering. Samtidigt finns det viss oro i marknaden att den ökade komplexiteten i förfarandet kan leda till högre kostnader som kan vara svåra att bära för mindre bolag.”
En annan betydande skillnad i förhållande till den gamla lagen är att borgenärer med handpanträtt inte längre under företagsrekonstruktionen kan verkställa sina panter.
”För de borgenärer som sitter på handpanträtt och tidigare kunde ta sina panter och sälja dem är det en förändrad spelplan. De riskerar nu att dras in i en rekonstruktion på ett sätt de inte riskerade att göra tidigare, vilket kan leda till att de för att behålla initiativet väljer att agera tidigare istället för att vänta. Helt klart är den nya lagen ger en mängd möjligheter till en effektivare process och ger bolagen såväl som gäldenärer större möjligheter att faktiskt genomföra en rekonstruktion som inte behöver sluta i konkurs”, säger Mats Rooth.
Affärsvärlden storsatsar på affärsjuridik detta nummer – här är våra artiklar på temat:
I en serie artiklar med temat affärsjuridik har Afv intervjuat ett flertal jurister om pågående trender och framtiden på marknaden. Här hittar du de andra artiklarna:
Del 1: Oro för nytt lagförslag om utländska direktinvesteringar – flera kan beröras
Del 2: Svenske affärsjuristen som företräder Nord Stream 2
Del 3: Nya rekord – men avvaktande stämning bland affärsbyråerna
Del 4: Tvistfinansiering allt vanligare i Sverige
Del 5: Nya regler för rekonstruktion – kan bli dyrare för mindre bolag
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.