Nya mönster på Wall Street

Det finns mycket som är rätt och riktigt i de senaste årensamerikanska börshausse. Den har underbyggts av en sjusärdeleshögkonjunktur och av en stark expansion inom högteknologi ochtelekommunikation.

Det finns också ett annat försonande drag, som gjort att en delav talet om en övervärderad spekulationsmarknad fallit platttill marken. Varje gång som p/e-talen hotat dra iväg tilllöjligt höga nivåer, har någon specifik del av New York-börsendrabbats av bakslag utan att för den skull hela börsen kommit påfall. Analytikerna benämner fenomenet branschrotation – det villsäga ledarställningen roterar mellan olika branscher.

När börsen haft två starka år 1991 och 1992 hamnade läkemedeloch sjukvårdsaktier i onåd under större delen av 1993. Ett annatbra exempel är att när IT-aktierna hade gått exceptionellt braunder flera år, kom en rekyl under 1996. Visserligen var deutlösande faktorerna specifika för just de branscherna(president Clintons kontroversiella hälsovårdsreform respektiveöverutbud på halvledare), men de gjorde ändå börsen en godtjänst genom att kyla av den.

Under den senaste vintern var det bankaktiernas och oljebolagenstur att ta stryk efter en tid med stark utveckling.

Men under större delen av 1997 har det gamla mönstret intelängre gällt. Alla de tunga branscherna har haft ett fint år.Visserligen har basindustri, råvaror, kabelbolag ochtransportföretag släpat efter, men det handlar mest om engradskillnad. Det finns bara en enda bransch, guldgruvor, somvisat en negativ utveckling. Och guldet utgör bara någon procentav New York-börsens totala börsvärde.

Nästan alla aktier har alltså rusat mot toppen, pådrivna av ettstritt kapitalflöde från enskilda och institutioner. Placerarnahar nämligen ändrat mönster. De flyttar inte längre positionerfrån en tung bransch till en annan. I stället köper de andelar iindexfonder, placerar i småbolag som inte hängt med i denallmänna uppgången eller ökar kontantandelarna. En viktig orsaktill det ändrade placerarmönstret är indexfondernas framväxt.Den största av dem, Vanguards, har fyrfaldigat det förvaltadekapitalet sedan 1994 (se Afv nr 33/97 sid 67). Indexfondernaköper de tyngsta bolagen oavsett branschtillhörighet. När dessagår upp blir förvaltarna piskade att följa efter, vilket innebäratt den branschvisa viktningen blir mindre central.

De senaste veckorna har Wall Streets tungviktare inom ett antalbranscher börjat gå tillbaka. Hittills i augusti har bankernabackat fem procent, läkemedel tre procent och även inom energioch högteknologi har flera av de stora namnen tappat mark.Störst nervositet råder dock kring de stora multinationellakonsumentvarujättarna, som Coca-Cola, Gillette och Procter &Gamble. Dessa bolag har stigit markant de senaste månaderna,inte minst för att placerarna trott på en konsumtionsledduppgång i världskonjunkturen.Så kanske det också blir. Men detbetyder inte att prislappen får vara hur hög som helst. Detframgår av hur det har gått för fjolårets älskling McDonald”s,som haft en trist utveckling i år på grund av att desshemmamarknad börjar bli mättad. Det som hänt de senaste dagarnaär att både Coca-Cola, Procter & Gamble och Gillette har varnatför stagnerande försäljning och intjäning. Någon kris är detinte fråga om. För Gillettes del handlar det om sviktandeförsäljning av rakapparater (varumärket Braun). Menaktiemarknaden har av allt att döma intecknat för mycket. Detkrävdes inte mycket för att utlösa rejäla kursfall.

FAKTARUTA: FÅ BLIXTAR FRÅN HIMLEN

År Händelse Utlösande faktor Överraskning?1974-75 Börsras Oljekris Nej,känt i förväg1979 Börsnedgång i USA Oljekris Nej,känt i förväg1987 Intern.börsras Handelsbal.siffror Nej1990 Börsras i Japan Ingen särskild -1994 Drastisk ränteuppg. Räntehöjning i USA Nej1995 Börsras i Lat.amerika Devalvering i Mexiko Ja1997 Börsnedgång i Asien Valutakriser Nej