Nya goodwillvindar

Internetbolaget Framfabs föregångsgestalt Jonas Birgersson har en plats i historieböckerna. En anledning är hans välkända uttalande om den för internetdirektörer problematiska goodwillen, som han avfärdade med orden: “Jag skiter i goodwillen.”

Även om Birgersson har lämnat scenen är hans uttalande högaktuellt. Den amerikanska redovisningsstandarden, US Gaap, kommer att ändras så att goodwill i fortsättningen inte ska skrivas av.

Goodwill uppstår när ett förvärvat bolag har ett marknadspris som överstiger synliga substansvärden. Då uppstår immateriella tillgångar – så kallad goodwill.

I Sverige är det i dag vanligast med en linjär avskrivning av goodwill. Avskrivningen ska ske under den period som investeringen förväntas ge avkastning. Normalt antas avskrivningsperioden vara högst 20 år, om inte bolaget kan hävda riktigt goda skäl till en längre tidsrymd.

Högre vinst

De nya reglerna innebär att företag som använder de amerikanska redovisningsreglerna kommer att redovisa högre vinst. Ett företag som kommer att tillämpa reglerna är den svensk-amerikanska krockkuddstillverkaren Autoliv.

Nydaningen väntas öka bolagets redovisade vinst (både före och efter skatt) med 50 miljoner dollar, eftersom Autoliv inte räknar med att göra några ytterligare goodwillnedskrivningar utöver de som skedde under tredje kvartalet förra året.

I juli förra året utfärdade den amerikanska redovisningsnämnden FASB (Financial Accounting Standards Board) anvisningar som tar bort kravet på årliga goodwillavskrivningar. Även andra förvärvade immateriella tillgångar vars ekonomiska livslängd inte kan tidsbestämmas, till exempel produktutveckling, omfattas sedan förra sommaren av reglerna.

Ett särskilt moment

I stället för årliga nedskrivningar kommer det att införas ett särskilt moment i redovisningen som innebär att bolaget minst en gång om året ska fastställa värdet på goodwill.

Värderingen av goodwillen ska ske genom att man beräknar förväntade framtida kassaflöden för den verksamhet som har skapat goodwillvärdet. Det är en räkneövning som kommer att bli svår, för att inte säga omöjlig att genomföra, och det av flera anledningar.

Det är nämligen praktiskt omöjligt att hänföra bolagets framtida intäkter till en given händelse. Dessutom är det svårt att skilja mellan upparbetad egen goodwill (som patent) och förvärvad goodwill (som vid företagsköp).

Förändringen kommer att påverka de svenska börsnoterade bolagen på flera sätt.

Framför allt kommer en hel rad av svenska bolag (bland annat Pharmacia och Autoliv) att följa de amerikanska reglerna enligt US Gaap, medan andra bolag inte får använda de nya reglerna. Det betyder att bolagen på Stockholmsbörsen kommer att redovisa på olika sätt. En del skriver av goodwill, medan andra inte gör det. Det försvårar jämförelsen.

Exempelvis Assa Abloy är ett av de bolag på Stockholmsbörsen som har störst goodwill efter flera års aggressiva företagsköp runt världen. Men eftersom Assa Abloy följer svensk redovisningspraxis skriver bolaget av förvärvad goodwill. Bolaget är inte heller noterat i USA.

Samma svårighet gäller naturligtvis mellan amerikanska och europeiska börsbolag, eftersom bolagens nyckeltal kommer att skilja sig åt. Effekterna på nyckeltal som avkastning på eget kapital påverkas, eftersom det egna kapitalet blir högre när goodwillen inte skrivs av – samtidigt som det redovisade resultatet ökar eftersom goodwillavskrivningen inte belastar resultatet. Balansräkningen blir kort sagt uppblåst och resultaten högre.

Men skillnaden mellan de europeiska bolagen och de amerikanska kommer knappast att bestå. Det mest sannolika är nämligen att de svenska och europeiska redovisningsprinciperna inom kort kommer att anpassas till de amerikanska.

Ska spegla verkligheten

Det är nämligen en tydlig trend inom redovisningsvärlden att européerna anammar det amerikanska redovisningssynsättet. De nya goodwillreglerna ligger i linje med det amerikanska sättet att se på redovisning. Den görs hela tiden med utgångspunkt att redovisningen ska spegla verkligheten.

I Europa är traditionen att redovisningen ska följa försiktighetsprincipen, och att en tillgång hellre ska vara försiktigare värderad än det “korrekta” värdet, det vill säga vad man skulle kunna få om man sålde tillgången. Detta synsätt håller nu på att luckras upp till förmån för amerikanernas mer placerarinriktade redovisningssystem.