District Metals
Nya börsbolaget vill bryta uran – alla partier säger nej
Regeringen vill upphäva förbudet mot uranbrytning i Sverige. Ambitionen är tydlig:
”Jag tycker vi behöver urangruvor i Sverige”, sa klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) häromåret.
Vill bryta uran
Någon som hörsammat ministerns önskan är District Metals. Det kanadensiska prospekteringsbolaget noterades på First North i januari i år.
District Metals har sedan 2020 letat efter koppar och zink i svenska Bergslagen, men efter regeringens planer ändrade företaget sitt fokus till uran.
Bolaget leds av geologen Garrett Ainsworth, som tidigare hittat flera stora uranfyndigheter i Kanada.
“2023 började vi samla på oss rättigheter till uranfyndigheter, efter att den sittande center-högerregeringen aviserat att de ska lyfta moratoriet”, säger han till Afv.
En av platserna som District Metals ansökte om undersökningstillstånd för var Viken. Det är en del av den jättelika uran- och vanadiumfyndigheten Myrviken. Den upptäcktes 1978 av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) som då inventerade landets urantillgångar.
“Tillsammans utgör de (Viken/Häggån, reds. anm.) en av de största förekomsterna av uran och vanadin i världen”, uppger Olof Martinsson, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå Tekniska Universitet, för Afv.
Australiensiska Aura Energy äger Häggån, den andra delen av Myrviken-fyndigheten.
VETO STOPPAR GRUVOR
SVENSK HISTORIK AV URANBRYTNING
I Sverige finns en historik av just uranbrytning. I Ranstad i Falköpings kommun inleddes uranbrytning år 1965. Tanken var att eget uran skulle kunna användas i svenska kärnvapen.
Fyndigheten i Falköping är inte särskilt stor och har en form som gör den dyr att bryta. Efter att Sverige gav upp sin ambition om att skaffa egna kärnvapen i och med undertecknandet av antispridningskonventionen 1968 fanns inte längre någon anledning att bryta den olönsamma gruvan. 1969 lades Ranstadverken ned.
Det finns endast två signifikanta uranfyndigheter i Sverige. Förutom Viken/Häggån i Bergs kommun finns Ranstad i Falköping.
Fyndigheten i Falköping är inte möjlig att få lönsamhet i att bryta har Olof Martinsson tidigare sagt i SR-programmet Klotet.
Annat är med Viken, bedömer han.
“Under förutsättning att man får alla nödvändiga tillstånd och kan hantera miljöproblemen, främst avfallshanteringen, utan alltför stor kostnad så skulle nog Viken kunna vara lönsam”, uppger han för Afv.
Men i Bergs kommun är motståndet kompakt. Kommunfullmäktige har enhälligt sagt nej till uranbrytning av oro för att dricksvattentäkten Storsjön ska förorenas. Även i Falköping är politikerna negativt inställda.
“VI KAN IFRÅGASÄTTA VETOT I DOMSTOL”
I dagsläget klassas urangruvor som kärntekniska anläggningar i Sverige. Landets kommuner har veto mot etablering av nya kärntekniska anläggningar. För att säga det uppenbara så kommer kommer det alltså inte bli några urangruvor i Sverige utan att det kommunala vetot hävs, vilket regeringen ännu inte gett några besked om.
District Metals VD medger att det är ett problem men menar att de i så fall skulle kunna gå till domstol.
“När det blir dags för tillståndsprocesser skulle vi kunna ifrågasätta vetot i domstol, eller så skulle vi kunna utveckla en gruva där vi fokuserar på de andra metallerna som vanadium och låter uranet gå som avfall”, svarar District Metals VD Garrett Ainsworth.
NAMNKUNNIGA INVESTERARE
District Metals är backade av namnkunniga investerare. Enligt uppgift till Afv är Lundinfamiljen aktieägare i District Metals.
Även Boliden har satsat på District Metals genom att investera 10 miljoner kanadensiska dollar i ett samriskbolag där District Metals letar efter basmetaller som zink och koppar i anslutning till gamla nedlagda gruvor i Bergslagen. Det är District Metals som är operatör och utför själva prospekteringen.
District Metals har även många svenska privatinvesterare i ägarlistan.
“Vi hade redan innan över 1 000 svenska aktieägare. Vi är även medlemmar i Jordanfonden och de tipsade oss om att notera oss i Sverige”, säger Ainsworth.
RUSNING I URANPRISET
Priset på uran, metallen som används som bränsle i kärnkraftverk har efter en längre dvala de senaste åren vaknat till liv ännu en gång. Invigningar av nya kärnkraftverk har drivit upp efterfrågan samtidigt som tilltagande geopolitiska spänningar gör utbudet allt mer osäkert. Nästan hälften av världens produktionen av uran kommer från ryska lydstaten Kazakstan. Experter som Financial Times har talat med varnar till och med för att det kan bli brist på uran inom några år.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
