Nya aktörer jagar storbankerna i bolåneracet

En rapport från kreditvärderingsinstitutet Nordic Credit Rating, som släpptes i augusti, visar att storbankerna vid halvårsskiftet sammantaget hade en bolånemarknadsandel på närmare 74 procent. Av rapporten framgår dock att mellanstora aktörer som Länsförsäkringar Bank, Skandia och statligt ägda SBAB under de senaste tolv månaderna – räknat bakåt från halvårsskiftet i år – har lyckats flytta fram positionerna en aning. Under den tidsperioden tog Länsförsäkringar 13,8 procent av de nytillkomna bostadskrediterna, vilket kan jämföras med storbankerna SEB och Nordea som ”bara” lade beslag på 9,1 respektive 7,8 procent. Skandiabanken tog under samma tid 5,2 procent av bolånetillväxten, och det kan jämföras med bankens sammanlagda marknadsandel på 1,9 procent.

Det finns flera anledningar till att konkurrensen nu tycks ha ökat. Att det har skrivits spaltkilometer i media om allt från bankernas bruttomarginaler på bolån till den nuvarande lågräntemiljön har sannolikt ökat medvetenheten hos flera bolånekunder. Sedan 2015 måste bolåneaktörerna kontinuerligt redovisa de snitträntor som kunderna betalar, vilket har gjort det enklare att jämföra erbjudanden på nätet och därefter förhandla med banken. Prissättningskoncepten har också börjat förändras. Skandia var tidigt ute med en ”transparent prissättningsmodell” som möjliggör för kunder att på webbplatsen själva räkna ut eventuella rabatter på lånen. Nya aktörer som Stabelo erbjuder samma ränta till samtliga kunder – även om de enbart riktar sig till hushåll med 60-procentig belåningsgrad. Sist men inte minst har flera både nya och etablerade aktörer valt att sänka räntorna för att försöka ta en bit av bolånestocken.

I dag finns fler alternativ än tidigare för kunderna och därmed också en ökad möjlighet till mer konkurrens. Kundrörligheten har ökat rejält de senaste åren, men det är från låga nivåer, säger Christina Söderberg, sparekonom på prisjämförelsesajten Compricer.

– Det är precis som med sparkonton. Många sitter kvar på sitt gamla konto med nollränta trots att de skulle få ränta genom att byta till en annan bank. Det handlar om vana och att man tycker att det är lite läskigt att ändra, säger hon.

– Det är inte enkelt att bedriva bolåneinstitut och många kommer att försöka och misslyckas. På sikt tror jag ändå att vi kommer att få se mer marknads- och konkurrensmässiga räntor i takt med att fler etablerade och nya aktörer växer.

Flera nya aktörer har också gett sig in på marknaden såsom Stabelo, Hypoteket, Enkla och Borgo.

Enligt Finansinspektionen låg bankernas bruttomarginal på bolånen på 1,44 procent under det andra kvartalet i år. Det är lägre än toppnoteringen i slutet på 2017 men betydligt högre än för tio år sedan, då motsvarande siffra var 0,2 procent. Joakim Bornold, sparekonom på Söderberg & Partners, menar att storbankerna inte har varit så sugna på att gå in i ett priskrig och har därför valt att släppa på marknadsandelar, eftersom de ändå har så pass höga marginaler. Han är vidare tveksam till att de nya bolåneuppstickarna på allvar ska kunna hota storbankerna.

– Bolån är en volymaffär och investerarna vill ha en riskpremie vid investering i en ny aktör. Jag har svårt att se att de nya bolånebolagen ska lyckas få allting rätt på sikt.

Detta är en kortversion av Tour de bolån. Prenumeranter kan logga in och läsa hela artikeln här.