Ny tid med positiva budskap

Politikerna har börjat inrikta sig alltmer mot ökad tillväxt ochsysselsättning både i Sverige och övriga Europa. Skälet till denändrade prioriteringen är att den värsta perioden i budgetsaneringen äröver. Det gick inte så bra att tala om tillväxt när mansamtidigt stramade åt efterfrågan genom budgetnedskärningar.Nu förebådas en ny tid, med positiva budskap, trots den rådandeinternationella krisen. Särskilt den svenska regeringen har sattupp ett djärvt mål för sysselsättningen, som innebär att 80procent av den arbetsföra befolkningen (20-64 år) ska varasysselsatt år 2004. Det betyder att sysselsättningen måste ökamed 55.000 personer om året, eller sammanlagt med 375.000.Det är förstås positivt att regeringen har ett så ambitiöst målför sysselsättningen, och därmed i praktiken också förtillväxten. Sysselsättningsmålet kommer att jaga Göran Perssonoch Erik Åsbrink under hela mandatperioden. Regeringen hänvisarsjälv till att målen för inflation och de offentliga finansernahar haft en starkt styrande verkan. Framgång eller bakslag inästa val kommer nu att bli beroende av om tillväxten blirtillräckligt stark.

Sista chansen för s

Om socialdemokraterna lyckas i sina föresatser skulle det kunnabli en oerhörd framgång för partiet. Kanske ser man en lyckosamsysselsättningspolitik som den sista möjligheten att återkommasom det stora dominerande regeringspartiet. Samtidigt är löftetett vågspel, med så stor risk för misslyckande att man undrar omregeringen riktigt har tänkt igenom konsekvensernaEnligt finansplanen ska sysselsättningsmålet kunna uppnås med engenomsnittlig årlig tillväxt på 2,8 procent. Men just dennagenomsnittliga tillväxt har EU-länderna haft sedanarbetslösheten för första gången nådde tio procent, vilket var1984. Fjorton års årlig tillväxt med 2,8 procent har dock intefått arbetslösheten i EU att minska. Den har tvärtom ökat fråntio till elva procent. I Sverige spår nu regeringen att sysselsättningenunder sex år ska öka med i genomsnitt 1,4 procent om året. Men med precissamma BNP-tillväxt som den regeringen nu antar för Sveriges delhar sysselsättningen inom EU ökat med knappt en halv procent omåret. Detta har som sagt inte räckt för att minskaarbetslösheten, eftersom antalet arbetssökande samtidigt harstigit.

Produktiviteten svår att påverka

Den genomsnittliga tillväxten i EU på 2,8 procent sedan 1984 haruppnåtts genom en ökning av produktiviteten per sysselsatt med2,3 procent och en ökning av sysselsättningen (antaletanställda) med 0,5 procent. I Sverige har tillväxten under defjorton åren varit i genomsnitt bara 1,7 procent. Samtidigt harsysselsättningen här minskat med nästan en halv procent per år.Detta ger en genomsnittlig produktivitetsökning på 2,2 procent,alltså obetydligt lägre än EU:s genomsnitt. Skillnaden mellanSveriges och EU:s tillväxt är att sysselsättningen minskat härmen ökat där.BNP-tillväxten, eller den totala produktionsökningen, är somframgått av det ovanstående summan av ökad sysselsättning ochökad produktivitet. Man kan också se produktivitetsökningen somen restprodukt. BNP ökar nästan alltid mer än sysselsättningenoch skillnaden består av ökad produktion per person. Dennasvårförklarade produktionsökning förändras långsamt och är svåratt påverka. Men framöver räknar regeringen i stället med en betydligtlägre produktivitetsökning per anställd. I så fall skulle tillväxtenskapa starkt ökande sysselsättning. I finansplanen anförs en delargument för att produktivitetsökningen kan bli lägre, men de ärinte övertygande.

Subventionerade tjänster

Det är svårt att tro att produktivitetsökningen under dekommande åren ska bli så mycket lägre än vad den har varit undermer än ett årtionde. Det är ju inte heller särskilt positivt medlåg produktivitet. På längre sikt minskar tillväxten och denmateriella levnadsstandarden blir lägre än annars. Utrymmet förlönehöjningar blir mindre, vilket medför att risken förinflationsdrivande avtal ökar.Något som skulle kunna minska produktiviteten per anställd voreen förkortning av arbetstiden. En viss förkortning får visäkert, vilket bland annat ingår i de gällande löneavtalen. Menatt regeringen räknat in en sådan allmän arbetstidsförkortningsom både vänsterpartiet och miljöpartiet föreslagit är intetroligt. Detta skulle kunna skapa flaskhalsar på kvalificeradeområden och hota att ge ökad inflation, som i så fall skulletvinga fram åtgärder för att bromsa sysselsättningen.Någonting annat som skulle minska produktivitetsökningen är attde kommande årens ökning av efterfrågan kommer att inrikta sigmot tjänster mer än mot varor. Inom tjänstesektorn ökar i regelproduktiviteten långsammare och effekten på sysselsättningenblir därför större vid en given efterfrågan. Kanske ligger ikalkylerna av låg produktivitet en planeradskattesubventionering av hushållstjänster.

Men det finns också faktorer som talar för att produktivitetenska fortsätta att öka i minst den tidigare takten. Tillväxtenmåste i hög grad härröra från ökad efterfrågan av hushållen ochökade investeringar, eftersom regeringen knappast vill sättafart på de offentliga utgifterna.Men dessa båda områden efterfrågar större andel varor än denoffentliga sektorn. Och inom varuproduktionen ökarproduktiviteten i regel snabbare.

BILDTEXT: Göran Perssons leende speglar glädjen över att ha bildat detnya tillväxtdepartementet, men leendet stelnade i måndags närommöbleringen kostade honom Anders Sundström.