Ny teknik gör 3G gammalmodigt

För alla oss som tror på wlan, det vill säga trådlösa nätverk, kom det i veckan en trevlig julklapp lite i förskott.

Då godkände nämligen amerikanska regleringsmyndigheten FCC (Federal Communications Commission) en så kallad Wi-Fi-switch med en speciell antennlösning från det amerikanska företaget Vivato.

INTE DET OCKSÅ… Kurt Hellström, VD för Ericsson.

Jag ska på en gång poängtera att detta inte bara har ett kuriosaintresse för datanördar – även om det låter så. Den här typen av utveckling inom wlan-området har fundamental påverkan på var den mobila datatrafiken kommer att hamna framöver, som ju är tänkt att stå för en mycket stor del av de totala intäkterna i 3G-näten framöver.

Vad handlar det då om? Wi-Fi används ju synonymt med wlan och en switch är den enhet som dirigerar datatrafiken till en specifik användare. En Wi-Fi-switch skapar helt enkelt en trådlös motsvarighet till den datakabel som går in i din dator.

Men det är ju precis vad wlan handlar om – att ersätta kabeln – så varför hetsa upp sig? Svaret är att det finns en betydande skillnad. Dagens wlan-utrustning strålar runt. Tillgången till det trådlösa nätet finns därför inom en viss radie från sändaren, lika för alla. Det ger problem med säkerhet och så kallad intereferens, det vill säga när olika sändare och mottagare stör ut varandra.

Rundstrålningen ger också ett problem med räckvidden, som brukar stanna under hundra meter.

En mardröm
Det ger också problem med kapaciteten eftersom varje wlan-utrustning (brukar kallas för hot-spot) bara har en viss begränsad kapacitet. Även om denna är hög så finns det begränsningar på såväl antalet samtidiga användare som den totala mängden datatrafik som kan köras genom den.

Detta resulterar i att man måste ha många wlan-sändare för att täcka ett normalstort kontor, vilket i sin tur är en mardröm att hantera för nätverksadministratören.

Om man istället använder en Wi-Fi-switch är det i princip samma sak som den panel där alla datakablar ansluter och ger tillgång till Internet, det interna nätverket, IP-telefoni, eller vad man nu använder. Och på samma sätt som de flesta företag har en sådan panel skulle det med den här lösningen bara krävas en enda trådlös växel för att täcka ett våningsplan, eller ett helt hus med trådlöst nätverk.

Det fiffiga ligger i antennen som dels kan hantera de sektorer som man själv väljer, det vill säga att den inte strålar runt om – under förutsättning att man inte vill det förstås – dels skapar en trådsmal dataström direkt till varje individ, lite som en trådlös sladd.

Allvarlig konkurrens
Den trådlösa sladden kan också följa dig när du förflyttar dig. Detta ger möjlighet till högre säkerhet. Och längre räckvidd. Genom att man kan rikta datatrafiken kan den nå upp till 7 kilometer utomhus och 2 kilometer inomhus.

Och nu börjar vi tala allvarlig konkurrens för mobil datatrafik. Bland annat minskar tekniken kostnaden för att sätta upp större installationer av trådlösa nätverk. Enligt tidningen EE Times skulle exempelvis kostnaden för att täcka en flygplats sjunka från miljoner dollar till några tio tusen.

Plus att hanteringskostnaden – vilket ofta anförs som den stora nackdelen för de trådlösa nätverken – skulle sjunka dramatiskt. Att täcka en hel stad med ett trådlöst nätverk ter sig plötsligt som fullt realistiskt att genomföra redan idag.

Med den här typen av produkter på marknaden, där man bara tillför en ethernetkabel och lite ström, kan wlan-utbyggnaden skjuta fart ordentligt. Framför allt lär utvecklingen rikta sig mot städer och andra miljöer där användarna är intensiva användare av mobila datanät.

Hög bandbredd och låga kostnader. Gissa var datatrafiken hamnar. Vem blir först?