Ny kärnkraft väntas kosta 400 miljarder – ekonomens dom: ”Planekonomi”

När den nya regeringen tillträdde var man tydlig om att få se ny kärnkraft på plats så fort som möjligt. Senast 2035 skulle ny kärnkraft motsvarande två storskaliga reaktorer vara på plats.

Både Vattenfall och Fortum inledde förstudier för att undersöka möjligheterna att bygga ny kärnkraft.

Avgörande för att göra det möjligt var dock enligt de båda energiföretagen att staten är med och delar på risken eftersom det är förenat med stora initiala kostnader att bygga ny kärnkraft.

På måndagen presenterade regeringen en utredning där man lade fram ett antal riskdelningsmodeller. Modellerna bygger dels på lån där staten tar kreditrisken och lånar ut 75% av kostnaden, medan ägaren/investeraren står för 25% av insatsen.

Ytterligare en modell innebär ett så kallat prissäkringskontrakt utformade som ett avtal som löper i 40 år. Här garanteras ägarna ett elpris på 80 öre. Den tredje modellen är en slags risk- och vinstdelningsmekanism.

Den totala kostnaden uppskattas till cirka 400 miljarder kronor och omfattar en utbyggnad om 4 000 till 6 000 megawatt, vilket motsvarande fyra till fem storskaliga reaktorer i effekt.

Vattenfall: “Vi förstår inte”

Desirée Comstedt, ansvarig för Vattenfalls kärnkraftsprogram, är positiv till att staten nu är beredd att ta en aktiv roll, men konstaterar att det finns ett antal frågetecken.

”Vi behöver förstå förslagen i sin helhet och det är för tidigt att tala om exakta nivåer eftersom de olika modellerna kommer att ligga som en följd av kostnaderna för hela projektet”, säger hon till Affärsvärlden.

Ytterligare ett frågetecken är hur staten ska garantera att hela det aviserade programmet byggs ut.

”Det finns också en del oklarheter kopplade till programrisken för de första 4–6 000 megawatten. Vi förstår inte riktigt hur man ska garantera att hela programmet byggs ut.”

“Skapar möjligheter”

Även frågan om slutförvar behöver förtydligas.

”Regeringen konstaterar att slutförvaret av kärnavfall är en del av programrisken men går inte närmare in på hur den ska hanteras.”

Ett bra initiativ är att regeringen inrättar ett sekretariat för fortsatt diskussion om hur olika eventuella projekt ska realiseras, menar Desirée Comstedt.

”Det är bra att regeringen skapar den möjligheten där vi kommer att kunna fortsätta diskussionerna.”

Fortum: “Välkommet steg”

Jesper Marklund, ansvarig för energiföretagets Fortums förstudie om ny kärnkraft, är också positiv till att regeringen presenterar de här förslagen, men uppger att de måste analyseras.

”Vi ser det här som ett välkommet steg framåt som kommer behöva arbetas vidare med och detaljeras. Men när kärnkraftsägaren, staten och kunderna delar på både vinster och risker så sjunker finansieringskostnaden och risken kraftigt”, konstaterar han.

“Planekonomisk satsning”

Thomas Tangerås, docent i nationalekonomi och senior forskare vid Institutet för näringslivsforskning, kallar i Sveriges Radio regeringens förslag för en planekonomisk satsning och menar att det blir dyrt för hushållen.

”Den riskerar att bli väldigt dyr för hushållen särskilt eftersom Sverige har de lägsta elpriserna i Europa. En sådan här riktad satsning på just kärnkraft riskerar också att tränga undan andra investeringar i elproduktion och därför fördyra energiomställningen”, säger Thomas Tangerås till Sveriges Radio.

“Kommer inte hända i Sverige”

Mats Nilsson, docent i nationalekonomi vid Södertörns högskola, menar dock att marknaden inte klarar de här investeringarna på egen hand och att staten därför ska hjälpa till eftersom kärnkraften är nödvändigt.

”Marknaden kommer inte att klara att investera i ny kärnkraft. Det kommer inte att hända i Sverige. Jag tror genuint att ha ett kraftslag som går i princip hela tiden är viktigt för elmarknaden”, säger Mats Nilsson till SR.

Läs också: Regeringens kärnkraftssamordnare: Måste bli billigare att bygga kärnkraft