Nu ryker it-avdelningarna
Sent på kvällen den 21 oktober landar ett privatplan av märket Gulfstream V på Arlanda. Planet tillhör Computer Sciences Corporation (CSC), en av drakarna i den globala it-världen.
Uppdrag: att ro hem ännu en storaffär inom så kallad outsourcing på den glödheta svenska marknaden.
CSC är inte ensamt om att ha vägarna förbi. De senaste månaderna har företagsjettar från giganter som IBM, EDS och Hewlett Packard slitit hårt på Arlandas och Brommas landningsbanor.
På kort tid har flera jätteaffärer sytts ihop. Nordea har låtit IBM ta hand om driften av sina it-system, en affär på nätta 20 miljarder kronor över en tioårsperiod. Ericsson har i sin tur tecknat miljardkontrakt med både HP och IBM. På marknaden kokar det. Det är inte konstigt när det talas om besparingar på 20 till 30 procent per år och bättre utvecklingsmöjligheter framöver i takt med att gamla system avvecklas och byts ut till nya och effektivare.
Allt talar för att vågen av affärer kommer att fortsätta. 2005 spår analysfirman Gartner att majoriteten av världens it-tjänster bedrivs via outsourcing, det vill säga att låta någon annan ta hand om ens it-behov. 2007 tror analytikerna på IDC att den globala outsourcingmarknaden är värd oblyga 100 miljarder dollar per år. I Norden väntas outsourcingmarknaden växa med 17 procent per år de kommande åren.
Och Sverige är en jungfrulig marknad. Företagen är stora, it-täta, globala och under hård kostnadspress. Dessutom har de svenska ingenjörerna hållit så hårt i sina it-avdelningar att Sverige är något av ett u-land när det kommer till outsourcing. Men nu är förändring på väg.
Det kommer att få en rad stora konsekvenser:
1 Dramatiska kostnadsbesparingar
Egentligen verkar det vara bisarrt att det går att spara 20-30 procent per år på att sälja sin it-avdelning. Men frågar man Scott McNealy, den energiske grundaren och vd:n för Sun Microsystems finns det ännu mer att ta av.
– Vi i it-industrin överdebiterar upp till tio gånger, sade han nyligen då han presenterade Suns nya strategi. Enligt honom kommer företagen att köpa it som man köper kaffe till automaten. Allt levererat på en månadsräkning som från vilket elbolag som helst.
I och med outsourcingaffärer blir kostnaderna förutsägbara. Stora it-projekt drar alltid över budget, liksom den interna it-servicen som ofta är väldigt hög. Häri ligger en del av förklaringen till besparingarna på 20-30 procent per år. Outsourcingleverantörerna levererar bara den överenskomna kvantiteten och inte en centimeter till. Slutanvändarna brukar ofta klaga på att de får sämre service efter en outsourcingaffär, medan ekonomichefen gnuggar händerna.
2 It-avdelningarna försvinner
I dag handlar en outsourcingaffär inte bara om driften av ett företags it-infrastruktur, det vill säga maskiner och nätverk, utan också om att ta över de system som körs och att utveckla dessa för framtida behov. Kund och leverantör har krupit närmare varandra och lever ofta i något slags symbios. I det allra mest integrerade läget kan de till och med skriva gemensamma offerter till kundens kunder.
– Det är inte en ordinär outsourcing, det är ett partneravtal, säger Nordeas it-chef, norrmannen Jarle Haug.
Allt fler delar därför upp sina outsourcingaffärer i en infrastrukturdel, som handlar om att se till att datorparken och nätverken fungerar, och en del som handlar om att hantera och utveckla företagets applikationer.
– Det här är andra och tredje vågens outsourcing, säger Ulf Baggström, vd för CSC i Sverige.
På sikt innebär utvecklingen att vi börjar se ett slut för it-avdelningarna. I dag är it som vilken industri som helst med det mesta standardiserat och globaliserat. Lika lite som det är lönsamt för varje verkstadsindustriföretag att smälta och valsa sitt eget stål, lika lite är det värt att hantera vissa it-tjänster själv.
– De stora företagens it-avdelningar är borta innan det här decenniet är slut, säger Ulf Baggström på CSC.
3 Småföretagen följer efter
Outsourcingen är här för att stanna och mycket talar för att den kommer att krypa nedåt i företagsstorlekarna. Och till och med riktigt långt ned. För de riktigt små finns konceptet “outtasking”, det vill säga att man lägger ut vissa
uppgifter.
IBM meddelade exempelvis nyligen att företaget börjat hyra ut kompletta pc-arbetsplatser inklusive programvara, drift (inklusive virusskydd) och underhåll för 550 kronor per månad. Det är billigt och visar att även mindre företag kan dra nytta av att infrastrukturer och standarder nu i allt större utsträckning finns på plats.
– Det går tveklöst mot att man köper färdiga lösningar. Trenden är förenkling säger Claes-Göran Boregard som ansvarar för IBM:s nya satsning.
Andra exempel på outtasking är ekonomisystem per användning, lagring per megabyte och processorkraft som betalas på samma sätt som en elräkning.
It-avdelningen reduceras i det sammanhanget till en beställare av allehanda tjänster, och som kanske vårdar en och annan unik applikation och som rycker ut och ersätter trasiga skärmar och tangentbord.
4 Jättarna tar över
Förutom att företag kan spara pengar så förändras också marknaden. I de riktigt stora upphandlingarna är det i dag nästan omöjligt att slåss med det pris som kan erbjudas av globala giganter som IBM och HP. De kan sprida driften över gigantiska maskinparker – som de dessutom tillverkar själva. Och kan investera tiotals miljoner i helpdeskfunktioner som kan ge service dygnet runt till världens alla länder.
Dessutom har insatserna ökat. En outsourcingaffär tar ofta ett år att förhandla fram och i fallet Ericsson sades både HP och IBM ha 40-50 personer som på heltid arbetade med affären redan på offertstadiet. Investeringskostnaden ligger på 5-10 miljoner kronor per storaffär för leverantörer in spe.
– De (HP och IBM) är aggressiva i pris och det visar hur svårt det är för företag som oss att konkurrera om rena driftavtal. För vår del gäller det att vi kan hitta nischer där vi kan tävla med de stora drakarna, säger Eric Österberg på Tieto Enator.
De stora drakarna? Är inte det Tieto Enator och WM-data? Inte i outsourcingvärlden, trots att exempelvis Tietoenator har två tredjedelar av sin omsättning från partnerskap där de på ett eller annat sätt tagit över en it-avdelning. Bolag som Tieto Enator och WM-data har helt enkelt svårt att vara en spelare när kontrakten omfattar kunder med verksamheter utanför Norden. Något säkrare sitter de lokala när det handlar om specifik branschkunskap, den som krävs för att kunna hantera och utveckla de olika applikationerna.
– Det är inte så svart eller vitt, säger Tomas Öqvist, it-analytiker på Carnegie, om den mördande konkurrensen från de globala it-jättarna.
– Än så länge har vi inte sett jättarna på de mindre och medelstora outsourcingkontrakten.
Men dessa ökar också. Outsourcing är ju inte bara för bolag som Ericsson och Nordea. I Finland, som är en mogen marknad, står de tio största bolagen för 90 procent av outsourcingmarknaden.
Ousourcingen berör också tusentals anställda. Personalen följer med när bolagens it-avdelningar säljs ut.
– Vi har rykte om oss att vara en bra arbetsgivare och vi rekryterar aggressivt, säger Ulf Baggström och exemplifierar det hela med att många från Saabs it-avdelning fått toppositioner inom CSC:s europeiska verksamhet.
Men det är inte alltid helt sant. Egentligen skulle Ericssons outsourcing ha omfattat 4 000 anställda. Men det var för många att ta över för HP och IBM så Ericsson var först tvungna att göra sig av med 1 200 personer.
5 Svenska konsultbolag pressas
Nästa fråga gäller it-konsulterna, det vill säga de mindre aktörer som dels tävlar om att bli en av de tio stora som tar hand om outsourcingaffärerna, dels levererar tjänster i dag till de företag som i morgon kommer att outsourca.
Går outsourcingtrenden tillräckligt långt lär detta därför innebära problem för en hel del mindre it-konsulter på marknaden. När ett företag som WM-data eller IBM har tagit över en it-verksamhet lär de i första hand sysselsätta sina egna konsulter. Att sälja konsulttjänster till konkurrenterna är som att sälja sand i Sahara – det kan gå, men det är garanterat svårt.
– Det skapar både möjligheter och hotbilder. När ett företag som HP tar över en it-verksamhet kanske de inte har all nödvändig kompetens och då kan företag som vårt komma in. Men det är främst i det korta perspektivet innan de har flyttat över allt till egna maskiner. Men det sker också mycket outsourcing även bland mindre företag som inte har råd att vända sig till de stora, säger Örjan Frid, vd för konsultbolaget Dimension.
Kollegan Anders Nilsson, koncernchef på Knowit, pekar i sin tur på att företagen gör sig av med mycket kompetens när de outsourcar, något som kommer surt efter när kontraktet ska förhandlas om efter några år.
– Då kan företag som vi bistå med beställarkompetens, säger han.
6 Nästa steg – indierna tar över
I nästa fas av outsourcingen väntas nya konkurrenter ge sig in i leken, indierna, kineserna och malaysierna. I dag kan man i dessa länder bygga och utveckla system till bråkdelen av kostnaden i i-länderna, vilket har lett till att mängder av amerikanska high-tech-jobb redan försvunnit till Asien. Många helpdeskfunktioner ligger redan i Indien, där det finns skolor där man tränar bort sin indiska accent. Nästa steg är systemutvecklingen. I it-världen är avståndet mellan Bangalore och Göteborg lika stort som det mellan Stockholm och Uppsala.
– De indiska, malaysiska och kinesiska företagen kommer att vara oerhört svåra att slåss med när det gäller att skapa eller utveckla it-system. Vi har dock inte sett så mycket av dem än och det kommer att vara oerhört svårt för dem att hantera samarbeten över gränserna, säger Eric Österberg på Tieto Enator.
Kanske, men något mindre svårt blir det när indierna och kineserna är anställda av IBM och lyder under projektledare med namn som Larsson och Svensson. Faktum är att redan nästa år väntas 10 procent av alla it-jobb i amerikanska företag finnas i utvecklingsländer. Konceptet kallas off-shore och är ett av de hetaste begreppen i amerikansk it-industri.
Motdraget för de nordiska aktörerna handlar om Baltikum och Ryssland.
– Vi kallar det för near-shore, säger Eric
Österberg.Detta är outsourcing
Outsourcing, eller utkontraktering som det ibland kallas för på svenska, innebär att man lägger ut en verksamhet som tidigare utförts inom organisationen till en extern part. Ofta finns det kvar mycket stora beröringspunkter med den övriga verksamheten, vilket ställer stora krav på att parterna i affären kan arbeta nära.
Varför outsourca?
Lägre kostnader.
Effektivitetsvinster.
Ökat fokus på kärnverksamheten.
Flexibilitet och kvalitet kan öka.
Hantera interna organisatoriska problem.
Världens största outsourcingbolag 2002,
miljarder dollar
Bolag; Outsourcing-omsättning
IBM;15,3
EDS;11,1
Computer Sciences; 3,8
Fujitsu; 3,3
Källa: IDC
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.