Nu gäller det

Efter flera års förhandlingar mellan Schweiz och Sverige hänger nu Jas-affären på en folkomröstning. Blir det ja fortsätter försäljningen enligt avtal som redan är klara. Om det blir nej nu på söndag, den 18 maj, blir det ingen försäljning. Ueli Maurer, den schweiziske försvarsministern, har avfärdat tanken på att fortsätta vid ett nej.

–Vad som händer vid ett nej är en fråga som bara Schweiz regering kan svara på. Det har inte diskuterats någon annan plan, säger Sofia Karlberg, kommunikationschef vid FXM, Försvarsexportmyndigheten.

Försvarets Materielverk, FMV, avböjer att svara på frågor och hänvisar till att konsekvenserna av ett nej ligger på politisk nivå.

Klart är att uppmärksamheten från svensk sida i så fall flyttas från Schweiz till Brasilien.

–Oavsett hur det går i folkomröstningen ser Saab en ljus framtid för Gripen. Vi förhandlar med Brasilien och hanterar flera förfrågningar från ytterligare länder, säger Richard Smith, ansvarig för Saabs Gripen-kampanj i Schweiz.

Svenska riksdagens beslut att köpa 60 Gripen-plan av den nya E-versionen har som villkor att en utländsk kund -beställer minst 20 stycken. Om Schweiz säger nej finns alltså inte -förutsättningar för Sverige att köpa planen och -beställningen kan stoppas. Men eftersom Brasilien har valt Gripen E och förväntas lägga sin beställning på 36 plan under året, går sannolikt även den svenska affären igenom.

”Förutom Schweiz och Brasilien har Danmark skickat en offertförfrågan. Sammanfattningsvis innebär detta att förutsättningarna för att finna en eller flera samarbetspartner bedöms som goda”, säger Försvarsdepartementet i en kommentar.

Den danska upphandlingen kan vara klar tidigast nästa år.

Allan Widman, folkpartistisk ledamot i försvarsutskottet, tror att det är osannolikt att ett nej i Schweiz bidrar till att en svensk avbeställning. En schweizisk avbeställning skapar däremot mer utrymme för Brasilien att ställa hårdare krav, enligt Allan Widman.

–Jag tror att projektet kommer att genomföras med eller utan Schweiz, även om det finns en option att avblåsa inköpet, säger han.

Vid ett nej är det sannolikt att Sverige tar en större del av Gripen E-projektet. Den -totala utvecklingskostnaden är inte känd, men FMV:s avtal med Saab från februari i fjol, om 60 plan, uppgår till 47,2 miljarder kronor.

–Min bedömning är att Sverige i så fall i första hand bör svara upp för de 22 plan som Schweiz skulle ha beställt. Händelserna i Ukraina har ju fört upp frågan om -storleken på flygvapnet, säger Allan Widman.

I februari kom det fram att Saab har arbetat för att påverka utgången av fjolårets omröstningar i de schweiziska under- och överhusen. Saab hade gett ekonomiskt stöd till ja-sidan. När detta uppdagades betalade ja-sidan tillbaka pengarna.

Sedan i höstas har det också pågått ett samarbete mellan den schweiziske försvarsministern och den svenska ambassaden för att påverka folkomröstningen mot ett ja.

Enligt den senaste opinionsmätningen från forskningsinstitutet GFS Bern säger 51 procent nej till affären, medan 44 procent säger ja. Fem procent vet inte. Tendensen är att ja-sidan knappar in, men det är än så länge inom felmarginalen. Valet blir en rysare.

Två scenarier efter valet

NEJ

Utvecklingen

Om affären avbryts måste finansieringen av utvecklingen av Gripen E göras om. Sannolikt tar Sverige en större del.

Sveriges beställning

Sverige kan köpa fler plan för att kompensera för de som Schweiz skulle ha köpt. Redan i april öppnade försvarsminister Karin Enström för att köpa ytterligare tio Gripen E.

Motköpsaffärerna

De industrisamarbeten för 2,2 miljarder kronor som är klara står kvar även vid ett nej, säger Saab.

Brasilien

Vid ett nej kan Brasilien komma att få ännu mer att säga till om när det gäller utformningen av Gripen E.

JA

Utvecklingen

Om det blir ja kommer Schweiz och Sverige att samarbeta tätt om utvecklingen av Gripen E.

Sveriges beställning

Sveriges order på 60 Gripen E står fast.

Motköpsaffärerna

Avtal skrivs om industrisamarbeten och ­andra motköp till minst 17,5 miljarder.

Brasilien

Brasilien blir sannolikt en större kund för Gripen E än Schweiz, men får inte lika mycket ­inflytande som om de hade varit ensamma.