Nu blåser vi bubblan

Nu när det i princip är klart att riksbanken sänker räntan ytterligare, kommer också diskussionen om huruvida det finns en låne- och fastighetsbubbla som är på väg att blåsas upp och som riskerar att brisera i framtiden.

Men det är svårt att finna belägg för att det existerar ett sådant bubbelhot.

Jämfört med den internationella utvecklingen har fastighetspriser och lånenivåer en bra bit kvar innan det är dags att dra i någon form av nödbroms.

Det främsta skälet till detta är att hushållens räntekostnader i förhållande till de disponibla inkomsterna är betydligt lägre än tidigare.

Jämfört med vad hushållen betalade i slutet av 1980-talet är räntebördan i dag mindre än hälften av vad den var då. Och med ytterligare sänkta räntor i faggorna så kommer räntebördan att lätta ytterligare, även om hushållens skuldbörda skulle fortsätta att växa i snabb takt.

Chefen för ekonomisk analys på SEB, Håkan Frisén, håller med:

– Visserligen kan det uppstå problem med skuldsättningen, men de ligger ännu en bit bort. Vid de här skuldnivåerna klarar hushållen en normal åtstramning till en styrränta på 4-4,5 procent.

Inte heller fastighetspriserna utgör egentligen något större hot. Sett över en längre tidsperiod har svenska fastighetspriser ökat i en måttlig takt, framför allt jämfört med utvecklingen i länder som England och Norge.

De kraftigt stigande fastighetspriserna samt den ökade utlåningen har varit den största orsaken till att Bank of England har börjat strama åt.

Men till de brittiska nivåerna har Sverige ännu långt kvar. Den norska centralbanken har i sin tur valt att koncentrera sig på inflationsbilden och sänkte så sent som för en vecka sedan sin styrränta till 1,75 procent.

I Stockholm har dessutom fastighetspriserna i princip legat still under det senaste året, och att delar av landet nu är på väg att krympa prisavståndet till huvudstadsregionen är egentligen inte speciellt oroande.

Att priserna i många regioner är på väg upp är snarare ett sundhetstecken och kan hjälpa till att skapa förutsättningar för ett ökat nybyggande av bostäder.

Inte heller Jesper Hansson, chef för enheten för realekonomisk analys på konjunkturinstitutet, är speciellt oroad över låne- och fastighetssituationen Även om han också lägger till att:

– Det är inte speciellt svårt att uppfinna scenarier som visar att utvecklingen kan gå åt fel håll. Men i vårt huvudscenario finns det helt klart utrymme för ytterligare räntesänkningar.

Vad beslutar då riksbanken den 31 mars, blir det en räntesänkning på 0,25 eller 0,5 procentenheter? Det finns definitivt utrymme i förhållande till inflationsmålet att sänka räntan med 0,5 procentenheter men troligen väljer riksbanken en försiktigare strategi.

Det betyder att banken lär återkomma med ytterligare räntesänkningar vid nästa möte den 27-28 maj. Bara en dramatisk förbättring av konjunkturen skulle ändra det scenariot.

Ett skäl till talar för en mer aktivistisk hållning. Då många hushåll numera lånar till rörlig ränta eller till korta bindningstider behöver troligen inte riksbanken ta i lika mycket som tidigare den dagen det blir dags att strama åt.