Nu är det ute att slita ut sig

Ett nytt sätt att förhålla sig till arbetet växer fram ute på svenska kontor. Tidigare har det gett status att jobba extremt mycket. Nu vinner den som visar resultat – utan att stressa eller jobba kväller och helger – störst respekt.

– Det här är en jätteintressant fråga. Jag har inga empiriska belägg för det, men det är rimligt att det kommer en atttitydförändring nu, säger Töres Theorell, professor på IPM, Institutet för psykosocial Medicin, Karolinska Institutet. Han är en av Sveriges mest kända stressforskare och har skrivit flera böcker om folkhälsa, hans senaste bok heter I spåren av 90-talet.

Att vara väldigt uppbokad har förväxlats med att vara väldigt effektiv, menar Töres Theorell och minns en man som ringde in till ett radioprogram som han var med i.

– Den killen, som jobbade i reklambranschen, sa att man där tyckte att det var macho att jobba 16 timmar om dygnet. Då kunde jag replikera att det är allt annat än macho, eftersom testosteronet går ned om man jobbar så mycket. Dessutom fungerar inte uppbyggnaden av nya celler.

Ett klart trendbrott kom 2005. Då visade statistik från SCB att antalet personer som upplevde arbetsrelaterade psykiska besvär (främst stress) minskade för första gången, efter en stadig och kraftig ökning sedan 1997. Det är informationsteknologin, globaliseringen och att många funktioner, som till exempel sekreterararbetet, har rationaliserats bort som förklarade den kraftiga ökningen, menar Töres Theorell.

– Allt det där är svårt att anpassa sig till. Det är möjligt att vi ser en tillnyktring nu. Det kan vara vi stressforskare som har haft den effekten på folk, säger han.

Ebba Laurin skrev boken Tillvarons puzzel – karriärmål och livsval för tre år sedan. Då hade hon jobbat på flera it-företag under it-boomen och sett jobbstressen växa fram.

– Bland folk i it-svängen var det heder åt dem som rabblade varenda pryl de höll på med. Den som sa att “jag satt till tre i morse” fick en beundrande respons. Det var oerhört fint att vara upptagen till 200 procent, det var ett tecken på att man var hängiven, säger Ebba Laurin.

Hårt arbetande och rekordunga it-hjältar blev förebilder.

– Alla idealiserade Jonas Birgersson, han som var med i så många olika sammanhang och jobbade så hårt.

För ett par år sedan började den ny attityd med fokus på livet att växa fram, tycker Ebba Laurin.

– I dag, om någon berättar att han eller hon jobbat sent, så säger folk: “Varför då? Kunde du inte ha planerat din tid bättre?”.

Ebba Laurin, som i dag arbetar som chef för en enhet på Ericsson som gör lösningsprototyper för företagsmarknaden, pekar på att väldigt många har arbeten där det är svårt att vara maximalt effektiv om man jobbar för mycket.

– Jag tror att företagen och vi som individer börjar inse att det inte är hållbart att mäta tiden vi arbetar, utan ser mer till resultatet.

Nya ledare ersätter Jonas Birgersson-normen. Chefer som till exempel tar sig tid att vara föräldralediga eller vågar stänga av mobilen någon eftermiddag, visar sina medarbetare att det är nya värderingar som gäller.

– Tidigare vågade folk inte gå hem före chefen. Det gör de nu. Och det är ett väldigt tydligt exempel på en ny attityd, säger Ebba Laurin.