Norrman med i dragkampen

Har du varit i Norge har du säkert sett en DnB-skylt. DnB är nämligen Norges klart största bank med en stark position på hemmamarknaden. Över två miljoner norrmän har konto i koncernen och drygt 100 000 norska företag har den som finansiell partner, vilket motsvarar en marknadsandel på runt 25 procent. Mer än hälften av landets 300 största företag och flera statliga och kommunala enheter använder den som huvudbank. Som ledande valutabank slussar den igenom över hälften av utlandsbetalningarna. Inom gruppen finns både Norges största investmentbank DnB Markets och det lilla, men för norrmännen välkända, Vital Försäkring som har både liv-, pensions- och skadeförsäkringar i sitt register.

Banken har filialer i Stockholm, Köpenhamn, London, Hamburg, New York och Singapore och representationskontor på ytterligare några platser. Men internationellt är den liten, även om den är välkänd inom fartygsfinansiering. Marknadsvärdet för koncernen är bara en femtedel av Nordeas eller drygt hälften av SEB:s. Strategin bygger på att satsa på Norge-relaterade affärer och internationella områden där banken har förutsättningar att lyckas.

DnB har länge varit en storföretagsbank med en jämförelsevis svag ställning bland små och medelstora företag. Men efter köpet av Vital 1996 och fusionen 1999 med statsägda Postbanken, som är Norges största hushållsbank, har profilen och sammansättningen av affärerna ändrats rejält. Företagssidan står fortfarande för 40 procent av intäkterna och mer än 50 procent av vinsten före skatt. Men nästan lika mycket av intäkterna och en femtedel av vinsten kommer i dag från hushålls-sidan och det är här man räknar med den största tillväxten. Resten av vinsten kommer från DnB Markets (20 procent) samt från kapitalförvaltning och livförsäkringar (10 procent).

Första halvåret i fjol gjorde banken ett rekordresultat. Tredje kvartalet föll vinsten kraftigt på grund av nedgången på kapitalmarknaderna och en förlust i Vitals placeringsportfölj till följd av börsutvecklingen. Målet om 15 procents avkastning på eget kapital första kvartalet i år kan bli svårt att nå, men kapitaliseringen är god.

Den norska marknaden är betydligt mer fragmenterad än den svenska, men domineras ändå av de tre bankgrupperna DnB, Nordea Bank Norge (före detta Kreditkassen) och Sparebanken NOR/UBN (Union Bank of Norway). Tillsammans svarar dessa tre för till exempel över hälften av hushållsinlåningen. Tillväxtmöjligheterna i finanssektorn hämmas både av att Norge är ett litet land och av att staten håller bankerna i ett järngrepp. DnB ägs till 47 procent av den norska staten och uppfattas ofta som statens redskap för att behålla branschen i norska händer. När ägarreglerna ändras kommer det att öppna för strukturaffärer, men än är vi inte där.

Sparande tillväxtmarknad

Mot den bakgrunden är det naturligt att DnB valt att satsa på sparprodukter som ett av sina kärnområden. I dag är banken ledande på detta område i Norge, samtidigt som norrmännen aldrig varit så rika som nu. I framtiden kommer också allt fler äldre att försörjas av allt färre yngre. Detta tillsammans med avregleringarna av socialförsäkringssystemen gör långsiktigt sparande till en tillväxtmarknad både Norge och på många andra håll i världen.

Sparmarknaden är alltså internationell, till skillnad från bankmarknaden för hushåll och små och medelstora företag. DnB:s mål är att komma upp i en volym på minst 50 miljarder dollar i förvaltat kapital och bli en ledande kapitalförvaltare i Norden. Men det är många, både större och mer kända och välmeriterade namn, som vill slåss om kakan. Det är dessutom inte bara tillväxt som gäller. Man måste fokusera på lönsamhet också, vilket inte minst SEB kommit på.

250 miljarder till att förvalta

Genom köpet av Skandias globala kapitalförvaltning (SAM) har DnB kommit en bra bit närmare sitt volymmål. Det förvaltade kapitalet ökar när affären är klar från 100 miljarder norska kronor till 350 miljarder dito (40 miljarder dollar). Det är lika mycket som bankens samlade tillgångar. DnB seglar faktiskt plötsligt upp som Nordens fjärde kapitalförvaltare efter Nordea, SEB och Danske Bank och placerar sig långt före de norska konkurrenterna.

Priset för SAM är 3,2 miljarder kronor eller 1 procent av det förvaltade kapitalet. Det kan verka billigt. Men marknaden har försämrats. Den årliga vinsten beräknas bli 340 miljoner kronor före goodwillavskrivningar och finansiella kostnader. Det är inte mycket även om nya intäkter inte medräknats. Man ska inte heller underskatta risken för DnB att Skandia Liv så småningom bryter avtalet eller att Skandia minskar ansträngningarna att sälja just DnB:s fonder till sina kunder. Men man ska kanske inte måla fan på väggen.

Först och främst ger Skandia-affären DnB en plattform för tillväxt på ett strategiskt viktigt område. I Norge väntas köpet av SAM öka bankens möjligheter att få prestigeuppdraget att förvalta en del av den norska Oljefonden. När DnB i fjol köpte 10 procent av det norska försäkringsbolaget Storebrand var motivet just att banken ville växa inom kapitalförvaltning. Nu har den fått något mycket större. Det gör en tänkt fusion med Storebrand mindre brådskande. DnB kan i stället koncentrera sig på att integrera SAM, vilket beräknas vara klart före årets slut.

– Det är prioritet nummer ett och två att kunderna ska bli nöjda. Det här är ingen impulsaffär, säger DnB:s koncernchef Svein Aaser, som är sugen på fler köp.

Van vid proteststormar

Skandias försäljning av SAM har gett upphov till ett ramaskri i Sverige. Det är berättigat eftersom lejonparten av SAM:s tillgångar under förvaltning tillhör Skandia Livs kunder, som inte tillfrågats om affären och saknar flytträtt. Men DnB är van vid proteststormar sedan köpet av Vital. Både Vitals ledning och personal motsatte sig först affären. De första åren efter övertagandet flydde kunderna till konkurrenterna, men därefter vände den negativa utvecklingen. Under de senaste åren har Vital haft den bästa avkastningen bland de norska försäkringsbolagen.

Mäklarskandal inte glömd

Man kan heller inte förneka att affären gjort DnB känd i Sverige. Banken har dessutom lyckats väl med köpet av Vital och fusionen med Postbanken. Men den minnesgode erinrar sig också DnB:s mäklarskandal med kundförluster i mångmiljonklassen i början av 1990-talet som ledde till att Stockholmskontoret stängdes. Internationellt har det inte alltid gått så bra. Så sent som 1998 blev det stora förluster på den grekiska fartygsportföljen. Man får hoppas att det går bättre denna gång.

För DnB öppnar sig onekligen intressanta möjligheter bara den kan ta vara på dem. Men även om just kapitalförvaltning är en global verksamhet har lokala spelare ofta fördelar. Skandiakoncernen framstår därför som den enda klara vinnaren på affären. Pengarna finns nämligen inte i den volymkrävande fondförvaltningen utan i spar- och försäkringsuppläggen.