Nordea-topparna till Riksbanken: Sänk inte under 2%

Svensk ekonomi har nått en vändpunkt, men återhämtningen kommer inte att komma med buller och bång. I stället lär det bli en gradvis sådan. Det visar Nordeas färska konjunkturrapport som har fått namnet Hushållens återkomst.

Efter flera hårda år bakom sig tycks de svenska hushållen mjuklanda tack vare lägre ränteutgifter, en förbättrad arbetsmarknad och en expansiv budget.

Hushållskonsumtionens återgång syns inte i den hårda datan

Nordeas chefekonom Annika Winsth och chefsanalytiker Torbjörn Isaksson presenterar rapporten i deras svenska huvudkontor på Smålandsgatan i Stockholm.

På skärmen bakom dem dyker två grafer upp.

“Det här skulle jag vilja ha som en tavla att hänga i vardagsrummet. Helt fantastiskt”, säger Isaksson.

En av graferna visar Sveriges tillväxt räknat i BNP, som Nordea tror kommer att växa med över 4% fram till slutet av 2026.

Den andra visar hushållens skuldkvot, som länge har vuxit, men som enligt bankens prognos nu är på väg nedåt. Något som egentligen inte beror på att hushållen har lägre skulder, utan snarare att inkomsterna har ökat ganska snabbt och på så sätt kommit ikapp de faktiska skulderna.

“Vi ser redan tecken på att hushållens konsumtion kommer i gång. Kanske inte så mycket i den hårda datan, men vi ser att bostadspriserna ökar och det brukar vara en bra indikation på att även hushållskonsumtionen är på väg att öka”, berättar Isaksson.

Matpriser kan påverka inflationen

Nordea bedömer att inflationstrycket just nu är måttligt, men chefsanalytiker Isaksson brottas med ökade matpriser inom vissa specifika varugrupper. Kaffe tas upp som ett exempel.

“Högre matpriser kan få så pass stora effekter att det dämpar inflationens nedgång, men kommer ändå inte hindra att den rör sig nedåt”, säger Torbjörn Isaksson.

Nordeas ränteprognos om två räntesänkningar från Riksbanken i år står därmed kvar. En sänkning om 25 punkter nästa vecka och sedan en liten paus innan den sista görs i maj. Det innebär att styrräntan bottnar på 2% vilket är i linje med Riksbankens egna prognos.

“Den inhemska ekonomin är riktigt svag och har varit det under en längre tid. Där har hushållen spelat en viktig roll, vilket gör att vi tror att Riksbanken behöver komma ner till 2% för att få en mer påtaglig konsumtion”, säger Annika Winsth.

Nordea-topparna till Riksbanken: Sänk inte under 2%

De två bankekonomerna yrkar också att Riksbanken inte ska sänka räntan mer än så.

“Vi kommenterar ju i regel bara vår prognos, men vi hoppas ändå inte att Riksbanken sänker till 1,25%”, tillägger Torbjörn Isaksson.

Ett sådant scenario ses dock inte som särskilt troligt, säger chefekonom Winsth men målar upp ett möjligt scenario: KPI (Konsumentprisindex) är snart på 0%, och enligt Nordeas prognos ska den hela vägen ned till minus.

Det skulle enligt Winsth ge indikation på att sänka styrräntan till under 2%.

“Då är det Riksbankens uppgift att stå emot, för om styrräntan går ned till 1,25% så blir det tvära kast igen. En för låg ränta kan leda till en skuldökning, vilket i sin tur kan tvinga Riksbanken att sedan höja räntorna igen”, säger hon.

“Vi måste se tillbaka och lära oss av det som har varit.”

USA:s marknad agerar vakthund

Trots ljusningen i svensk ekonomi återstår en oro vars ursprung kommer från omvärlden – där det råder stora politiska osäkerheter.

“Tittar man på USA:s nya president så finns det förstås anledning till att vara rädd”, säger Annika Winsth.

Hon är bekymrad över de flera gemensamma samarbeten som USA och EU har tillsammans. Till exempel har Donald Trump redan under sitt första dygn som president hotat med att lämna Världshandelsorganisationen, WTO, och har för avsikt att lämna Parisavtalet.

“Mycket av det här går åt ett håll som vi i Norden inte delar. Efter att man under många decennier har gått åt samma håll så är det här verkligen en påtaglig förändring”, säger hon.

Vilka ekonomiska konsekvenser som det nya presidentskapet kan orsaka återstår att se, men Annika Winsth är övertygad om att Trump i slutändan kommer att rätta sig efter marknaden.

“Finansmarknaden kommer att fungera som en vakthund, och det talar för att åtgärderna som han har utlovat inte blir lika kraftfulla som han har signalerat.”

Läs mer:
Tyska ekonomer: Det blir ensiffrig avkastning – även i USA

Enkät: Svenska VD:ar fruktar världskonflikter – och svaga kronan