Nordea-flytt har diskuterats i över två år

Danskarna kämpade, svenskarna var oberäkneliga, finnarna gjorde inte mycket. Så här gick det till när Björn Wahlroos och Casper von Koskull tog Nordea till Finland. I samarbete med Affärsvärldens finländska systertidning Talouselämä analyseras storbankens flytt.

I augusti blev finlandssvenske Casper von koskull ny vd för storbanken Nordea. Det dröjde inte länge innan han satte fart på en tanke som länge småputtrat internt. Den att förenkla bankens juridiska struktur. I stället för tre dotterbolag skulle Nordea i fram­tiden bli en bank med tre bankfilialer.

På ett styrelsemöte i London i september 2015 togs frågan upp formellt. I samband med det vädrades oron kring hur en fusion skulle inverka på de ­resolutionsavgifter som Nordea betalar.

Trots farhågorna beslutade styrelsen att gå vidare med omvandlingen av dotterbankerna. Sam­tidigt närde man en förhoppning om att den svenska regeringen skulle gå med på att sänka resolutionsavgifterna i framtiden. Men Nordea vädrade också tanken på att byta hemland, ifall så inte var fallet.

I februari kom Magdalena Andersson med ett mycket oväntat besked – att regeringen planerade att höja bankernas resolutionsavgifter.

På Nordea var man bestört över förslaget. Banken beräknade att den årliga resolutionsavgiften skulle stiga från nuvarande cirka 500 miljoner kronor till hela 4,9 miljarder kronor 2019.

Efter en vecka meddelade Casper von Koskull att en höjning av resolutions­avgifterna skulle leda till att Nordea flyttade från Sverige.

Sveriges finansminister Magdalena Andersson beklagade Nordeas beslut. Hon trodde inte att flytten berodde på den svenska regeringspolitiken, utan på Finlands medlemskap i bankunionen. Men regeringen var orubblig.

Torsdagen den 7 september i år berättade Casper von Koskull att det nya huvudkontoret troligen skulle placeras i Helsingfors.

Finansmarknadsminister Per Bolund ser beslutet som förvånande med tanke på Sveriges goda företagarvillkor.

– Jag blev förvånad över att man ­flyttade med tanke på att man gör 40 miljarder kronor i vinst. Jag tycker det är kortsiktigt. ­Ibland kan jag tänka att man skulle lyfta blicken och titta in i framtiden.

Kanske är det just det som Björn Wahlroos har gjort. Logga in och läs hur Nordea skulle kunna bli Europas största bank.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från SPOTLIGHT STOCK MARKET