Nokia laddar om

Det hänger en Microsoftskylt på The Nokia House i Esbo utan­för Helsingfors, den tjusiga byggnaden dit den före detta Nokiachefen Jorma Ollila flyttade den finländska telekomjättens huvudkontor 1997.

Skylten sattes upp den 26 april i år, dagen efter att försäljningen av Nokias mobilverksamhet till Microsoft blev klar. I samma veva tapetserade ”Rest-Nokia” sitt nya huvudkontor med affischer där personalen uppmanades att ”Dare to Dream Big”, alltså våga drömma stort. Allt för att gjuta mod och framtidstro i de Nokianer som blev kvar.

För 20 år sedan hade Nokia 14 000 anställda i Finland. Vid sekelskiftet var de 24 000. Kvar är nu 6 500 på hemmaplan.

Rest-Nokia, eller ”nya” Nokia, har flyttat sitt huvudkontor tio kilometer norrut till Karakallio, som också ligger i Esbo. Det är samma byggnader som Nokias nätbolag använt under många år.

I korridorerna står sopcontainrar fulla av skräp. Den fysiska utrensningen efter försäljningen av mobilerna är inte klar. De gamla skyltarna med NSN, Nokia Solutions Networks, i gult och violett sitter kvar på husfasad och visitkort.

– Men vänta bara. Om några veckor är allt blått igen. Nokia-blått, säger Johanna ­Harjula från pressavdelningen.

I dagens Nokia dominerar utrustning för mobila nät. Affärsenheten Networks står för 90 procent av bolagets försäljning och personal.

Nokia är återigen en mer renodlad konkurrent till Ericsson. Men bara hälften så stor räknat i omsättning.

Trots de senaste dramatiska åren verkar Nokia Networks självsäkert.

Efter år av förluster har nätbolaget fått näsan över vattnet och folk i branschen talar åter om det finländska företaget med respekt.

– Vi har haft åtta kvartal med positiv rörelsemarginal, och merparten av gångerna högre än Ericssons, säger Tommi Uitto, chef för Nokia Networks i västra Europa.

Han talar då om justerad rörelsemarginal, alltså exklusive omstruktureringskostnader.

Omkring 24 000 personer har lämnat Networks sedan den stora neddragningen och omfokuseringen hösten 2011, då NSN bytte strategi och började fokusera enbart på mobilt bredband.

Ansvarig för den genomgripande omvandlingen är Rajeev Suri. Han är född i New Delhi och har varit Nokia trogen sedan 1995. Sedan år 2009 är han chef för nätbolaget. Med tydliga direktiv och en karismatisk personlighet har han gjort bolaget lönsamt och ingjutit nytt hopp hos personalen som är kvar. I telekombranschen beskrivs han numera som den stora turnaround-experten.

Ingen blev förvånad när Rajeev Suri fick styrelsens uppdrag att leda hela ”nya” Nokia. Förutom Networks ansvarar han numera även för kartbolaget Here och patentbolaget Technologies.

Inredningen i det nya huvudkontoret är nästan lika tjusig som i The Nokia House. På parkeringen utanför står fler BMW och Audi än Skoda. Och det senaste halvåret har de positiva nyheterna dominerat för Nokias nätbolag.

Nokia har en stark position i Sydkorea och Japan, två av världens tre största 4g-marknader. Tillsammans med USA har de tre länderna 80 procent av världens alla 4g-abonnenter. Enligt Tommi Uitto har Nokia 30 procent av 4g-marknaden i Sydkorea och en ännu högre andel i Japan.

– Mer än Ericsson, säger Uitto.

I somras berättade Nokia dessutom att bolaget blivit största utländska leverantör för den andra 4g-utrullningen hos China Mobile, världens största mobiloperatör. Kina väntas bli nästa stora 4g-marknad. Att lyckas där är avgörande. Och det har alltså börjat bra för Nokia.

Nokia uppger att bolaget fått 13 procent av kontraktet hos giganten, och att Ericsson och Alcatel-Lucent fick nöja sig med 11 procent vardera, medan hemmaspelaren Huawei tog merparten, ungefär 30 procent. Officiella uppgifter om fördelningen saknas.

Flera i mobilbranschen hävdar att Nokia prisade in sig hos China Mobile.

Det får Tommi Uitto att höja rösten.

– Nej. Det handlade inte om pris. Vi gör aldrig korkade affärer, säger han.

Hans förklaring är i stället att Nokia ”glänste under försöken ute hos kunden”.

– Vår basstation, Flexi Multiradio 10, vår kronjuvel, hade helt enkelt bättre prestanda än Ericssons.

De andra kinesiska mobiloperatörerna, China Telecom och China Unicom, har inte bestämt sig för vilka leverantörer de vill ha. Så det finns flera stora 4g-kontrakt att slåss om i Kina framöver.

Tommi Uitto är optimistisk.

– Vår nuvarande andel hos China Unicom är tvåsiffrig. Vi borde få en större andel på 4g än Ericsson.

– Med China Telecom är det annorlunda. Vi har inte levererat något tidigare dit. Men har denna gång valts ut som en av deras 4g-leverantörer. Så vi räknar med en signifikant andel.

Tack vare 4g-framgången i Asien har omvärlden åter fått upp ögonen för det finländska nätbolaget.

Den inflytelserika telekomsajten Light Reading har utnämnt en av Nokias nya 4g-lösningar, Centralized Ran, till ”Årets bästa radioprodukt”.

Analysföretaget Gartner placerar till och med Nokia på ungefär samma position som Ericsson i sin omtalade ”magiska kvadrant” där nätbolagens 4g-vision och förmåga att leverera betygsätts (se diagrammet ovan).

Analysfirman ger beröm för ”den mycket goda finansiella utvecklingen”, och för att bolaget skaffat sig ett starkt fäste för sina viktiga små radiobasprodukter i Sydkorea. Nokia verkar också vara på gång i USA, enligt Gartners analys.

För att bli ännu bättre jämför sig nu Nokia med kinesiska Huawei.

– Huawei är vårt benchmark. Både vad gäller teknik och snabb kundservice, säger Tommi Uitto.

Ericsson är alltså inte förebilden.

– Nja, marknadsledare tenderar att tro att den gamla goda tiden kommer tillbaka, och det gör den inte, säger Tommi Uitto.

– Vi är större än Ericsson på 4g i Kina, Japan, Sydkorea och delar av västra Europa. Och nummer två på den globala 4g-marknaden, fortsätter han.

Men den välrenommerade analysfirman Dell ’Oro håller inte med. Enligt bolagets analytiker Stefan Pongratz är Nokia fyra på 4g-marknaden, efter Ericsson, Huawei och Alcatel-Lucent. Han definierar 4g-marknaden som intäkter för radioaccessnoder under tolv månader, med start tredje kvartalet 2013 (se ruta på förra uppslaget).

Tommi Uitto kontrar med att det är ”möjligt att Dell’Oro har överskattat Alcatel-­Lucents andelar och underskattat betydelsen av Japan, Sydkorea och Kina”.

Många utmaningar återstår för det nedbantade bolaget. Mobila system är en volym­affär, som Ericssons vd Hans Vestberg brukar säga.

Nokia måste stärka sin svaga position på den viktiga 4g-marknaden i USA. För att lyckas krävs där fler anställda inom försäljning, service samt forskning och utveckling. Därav de långlivade spekulationerna om en affär med Alcatel-Lucent, som har USA som en av sina största marknader. Men Nokias dåliga erfarenhet av fusionen med Siemens mobilbolag talar emot.

Små affärer verkar mer vara vd Rajeev ­Suris filosofi. Han har nyligen bestämt sig för att köpa japanska Panasonics mobilsystembolag för att ytterligare stärka sin ställning i Japan. Affären väntas vara klar i början av 2015.

En annan utmaning är 5g, den femte generationens mobilsystem, med hundra gånger högre datahastighet än i 4g. Det nya nätet ska användas för att styra biltrafiken, fabriker och hålla koll på allt från glasögon till mjölkförpackning.

Den kommersiella 5g-utrustningen väntas först vara klar runt 2020. Men det är nu som vapnen vässas i utvecklingslabben. Det gäller att ta patent på de genombrott som den nya 5g-standarden ska baseras på.

Ericsson spenderade förra året 32 miljarder kronor på forskning och utveckling. ”Nya” Nokia använde 10 miljarder mindre, 22 miljarder kronor.

Men det har ingen betydelse för Nokias möjligheter inom 4g och 5g, menar Lauri Oksanen, ansvarig för långsiktig forskning och utveckling på Networks.

– Ericsson måste ju utveckla mer än mobila system, exempelvis routrar, affärssystem och medieprodukter, med sin forsknings- och utvecklingsbudget. Vi satsar allt på mobila system och är dessutom extremt effektiva, säger Lauri Oksanen.

Nokia har inte bara flyttat sitt huvudkontor. Bolaget har inte heller kvar sin gamla webbadress. Länken www.nokia.com visar Microsofts mobiler.

I stället är det www.company.nokia.com som gäller. Där möts besökaren av budskapet ”Nokia Reinvented” med stora bokstäver. Det är så Rajeev Suri väljer att beskriva bolaget. Som nytillträdd vd har han börjat kommunicera sin vision. Och han vill se sitt pånyttfödda bolag som ledare för den ”programmerbara världen”.

– Vi står vid en brytpunkt, där snart allt och alla kommer att kommunicera, sa han i sitt tal på den senaste bolagsstämman.

Det är en värld där hundratals miljarder prylar – allt från bilar och tv, till medicinsk utrustning och träningsarmband – kommer att förses med inbyggda datorer, sensorer och kommunikationsförmåga, menar han.

Rajeev Suri betonar att han inte bara tänker på ”internet of things”, prylarnas internet, som många andra i branschen. Han talar om nästa steg.

Nokia ska inte bara erbjuda infrastrukturen utan hjälpa till med analysen av informationen från alla prylarna, ”för att förenkla livet för människor och skapa nya tjänster för företag”.

Suris vision om prylarna i den programmerbara världen är en förklaring till spekulationerna om Nokias mobiltelefonplaner. På senare tid har bolaget försökt anställa många Android-utvecklare, vilket intensifierat ryktena.

Bengt Nordström, vd och grundare av konsultbolaget Northstream som har flera av världens stora mobiloperatörer som kunder, är övertygad om att Nokia kommer att börja tillverka mobila konsumentprylar igen.

– Nokia behöver tillväxt, och mobil infrastruktur är inte en tillväxtbransch. En sådan plan måste ju bygga på kompetens och det är på terminalsidan som Nokia har störst möjlighet att lyckas, säger han.

Bengt Nordström tror inte att Nokia i första hand siktar på en utmanare till Apples Iphone eller till lågprismodellerna. Det finns många nya segment och nischer att satsa på, menar han.

Sedan Rajeev Suri tillträdde som vd har han fått frågan många gånger. Och än så länge har han aldrig avfärdat tanken att satsa på mobila konsumentprodukter.

Nätbolagets dramatiska historia

2006 Nokias nätbolag Networks står för 18 procent av hela Nokias omsättning.

2007 Nokia och Siemens slår ihop sina nätbolag, bildar NSN, Nokia Siemens Networks.

2011 Nokia köper Motorolas nätbolag med 6 900 anställda för 975 miljoner dollar.

2011 NSN byter strategi: satsar bara på mobilt bredband. Ska minska personal med 23 procent, eller 17 000.

2013 Nokia köper Siemens del av NSN, byter namn till NSN, Nokia Solutions & Networks.

2014 (april) Nokias försäljning av mobiltelefonerna till Microsoft klar. Kvar i Nokiabolaget är NSN som byter namn till Nokia Networks, samt kartbolaget Here och patentföretaget Nokia Technologies.

2014 (juli) Nokia vill köpa Panasonics mobilnätsbolag, affären väntas klar i början av 2015.

2014 Nokias nätbolag Networks står för nästan 90 procent av Nokias omsättning.