Karriär Ledarskap
Nästa generations ledare kommer styra flexibelt – men med dåligt tålamod
Liv Gorosch, senior partner på den nordiska konsultbyrån Navigio, ser en ny slags ledare ta form – på beställning av generation Z.
Den moderna ledaren behöver vara transparent och ärlig i sitt sätt att driva verksamheter. Helst ska den visa stort intresse för jämlikhet på arbetsplatsen och utmana gamla sanningar.
“Ledarskapet har gått från att historiskt ha en mer auktoritär karaktär. Men nu börjar långsiktigt tänkande och emotionell intelligens prioriteras allt mer”, säger hon till Afv.
Men viktigast av allt är att ledaren ska erbjuda flexibilitet.
Flexibla chefer
“De unga som just har tagit steget in på arbetsmarknaden kräver flexibilitet, som att kunna arbeta på distans och ha möjlighet att styra sina arbetstimmar. Krav som för bara några år sedan vore otänkbara”, berättar Liv Gorosch.
Hon säger att kravet speglar ett förändrat synsätt där millenniegenerationen (28–44 år) och generation Z (12–29 år) lägger större vikt vid sitt privatliv och sin hälsa än tidigare generationer.
Man vill till exempel kunna ta en springtur på lunchrasten.
Ungdomsbarometerns årliga rapport visar också hur generation Z utmärks av sitt starka intresse för träning, kost och hälsa.
Kommer generation Z vilja ta sig an chefsroller om de söker ett flexibelt yrkesliv?
“Jag tror att det är just flexibiliteten som kommer att locka den yngre generationen till att faktiskt söka höga chefsroller. Där får man möjlighet att både styra sin verksamhet och forma sitt eget schema”, säger hon.
Dåligt tålamod kan bli en fördel
I en tid fylld av influerare tror hon också att det finns en stark ambition att jobba med något som syns och inspirerar andra – vilket en chef kan göra.
Samtidigt har den yngre generationen utmaningar att hantera. Genom sitt arbete har Liv Gorosch mött flera chefer om uppger att unga ofta saknar uthållighet och tålamod.
“Många av dagens chefer och VD:ar uttrycker en frustration över att den yngre generationen ofta har höga förväntningar, snabbt vill se en karriärsutveckling och saknar tålamod”, berättar hon.
“Det tror jag går att koppla till sociala medier och visst är det ett problem, men jag tror faktiskt att det dåliga tålamodet också kan bli en fördel när de unga tar sig an chefsroller.”
Hur då?
“Med AI-teknikens snabba utveckling tror jag att vi står inför en framtid med ännu högre förändringstakt. Då blir det en fördel att vara snabbfotad. Det tycker jag är en styrka hos den yngre generationen.”
De unga generationerna
- Millenniegenerationen är generellt sett född ungefär mellan 1981 och 1995. Utmärkande för generationen är att de formades under internets uppkomst, och pekades ut som krävande när de kliv in i arbetslivet.
- Generation Z är född ungefär mellan 1995 och 2012 och har växt upp med en nära relation till internet och med ett oroligt omvärldsläge. De kännetecknas av sitt intresse för hälsa, men också sin utbredda psykiska ohälsa.
- Generation Alfa är den allra yngsta född efter 2012. Hittills har de visat ett starkt intresse för att tjäna pengar och shoppa.
Enligt rapporter från Ungdomsbarometern.
Yngst på börsen
På Stockholmsbörsen finns det redan en drös unga VD:ar från milleniegenerationen. Allra yngst är Lundinfamiljens 31-årige William Lundin på oljebolaget IPC. En annan är 36-årige Martin Jacobsson på renoveringsföretaget Fasadgruppen.
Hittills har ingen från generation Z satt sig på någon av börsens VD-stolar. Men med tanke på att det nu finns 28-åringar i generation Z, och börsens yngsta VD är 31 år, dröjer det kanske inte länge till.
Josefine Heldeborn är senior partner på den globala rekryteringsjätten Korn Ferry och tror att det kommer ske ett märkbart skifte i ledarskapet.
Inte populärt att bli mellanchef
I USA har Korn Ferry genomfört flera undersökningar på milleniegenerationen och generation Z, som vittnar om att mellanchefspositioner blivit mindre attraktiva.
“Den yngre generationen tycker inte att sådana roller är värda att ta, utan ser att man kan utveckla sitt ledarskap utan att inneha en sådan chefsposition. Vilket skiljer sig från tidigare då man betraktade mellanchefspositionen som en möjlighet att klättra i hierarkin”, säger Josefine Heldeborn.
I stället har det blivit vanligare att byta arbetsgivare för att på så sätt bygga upp sitt CV, och därmed ta sig upp till en chefsroll.
Precis som Liv Gorosch tar Josefine Heldeborn upp trenden med flexibilitet, som hon också ser som de ungas största prioritering på arbetsmarknaden.
“Det är viktigt att kunna styra sin tid och få en paus mitt på dagen för att träna eller uträtta ärenden. Och har man en intensiv period med mycket övertid ska den gå att balansera med återhämtning”, säger Josefin Heldeborn.
“Money talks”
Strävan efter flexibilitet kommer inte påverka huruvida man vill bli chef eller inte, tror Josefine Heldeborn. Men det kan leda till nya utmaningar:
“Att möta de anställdas krav om flexibilitet, och samtidigt leda dem, kommer kräva ett allt mer utspritt ledarskap, där de anställda inte samlas lika ofta”, säger Josefine Heldeborn.
“Samtidigt måste man komma ihåg att den unga generationen är väldigt intresserade av högbetalande jobb. I slutändan, oavsett hinder, spelar lönen en väldigt stor roll. Money talks.”
Läs även:
Stockholmsbörsens yngsta direktörer
Swedbanks VD om att driva ut demonerna: ”Det är inte en partikonferens”
Pensionsåldern höjs – men äldre väljs bort: ”Kan tvingas till drastiska åtgärder”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.