När säkerheten kom mer främst

Atlas Copcos vd Gunnar Brock är noga med att prioritera den personliga säkerheten i jobbet. För att kunna värja sig mot hotfulla personer har han skickat sin chaufför på en särskild bilförarkurs för direktionschaufförer.

Uppstår en attentatssituation är det bättre att fly än illa fäkta anser Brock, så nu kan hans chaufför köra direktionsvagnen, en Volvo S80, snabbt och säkert genom en trafikerad stad, bort från gärningsmännen.

– Han ska kunna svänga fort fram på gatorna om en hotsituation uppstår, säger Hans Sandberg, chefsjurist på Atlas Copco.

Den här typen av kurser har blivit alltmer populära i direktörskretsar, inte minst eftersom de betyder att chaufförerna också blir bättre och säkrare bilförare i den vardagliga trafiken. Den vd som skickar sin chaufför på en sådan kurs har troligen vidtagit en av sina viktigaste skyddsåtgärder.
Att lägga kraft och pengar på att öka den personliga säkerheten i näringslivet har fått en allt högre prioritet, inte minst efter terrorattackerna i USA och kidnappningen av
Autolivchefen Lars Westerbergs son förra året. Det har också blivit aktuellt i och med kriget i Irak och lungsmittan i delar av Asien.

– Våldsbrotten ökar, den organiserade brottsligheten breder ut sig. Jag får bilden av att det är fler hot mot våra medlemsföretag i dag än tidigare, säger Tommy Svensson, säkerhetsexpert på Svenskt Näringsliv.

Den fråga som alla företagsledningar ställer sig är hur de skyddar sig och sina anställda från hot i Sverige, hot i samband med utlandsresor och hot mot dem som bor och arbetar i utlandet. Affärsvärlden har talat med en rad experter som ger sina bästa råd.

När det gäller säkerhet på hemmaplan har hotbilden blivit allvarligare under senare år, det visar inte minst kidnappningen förra året av Erik Westerberg, son till Autolivs vd Lars Westerberg. En självklar åtgärd är larm i bostaden och kanske till och med väktare som övervakar bostaden. När PG Gyllenhammar var koncernchef för Volvo hade han Securitasvakter som oregelbundet patrullerade utanför hans bostad i Göteborg nattetid.

– Säkerhetsbehovet skiljer sig markant om man bor i en villa på landet eller i en våning i stan, det gäller att dimensionera larmet rätt. En företagsledare eller dennes barn kan bli föremål för kidnappning, och då är det viktigt att ett företag har förebyggt med larm, och även med information och utbildning i säkerhetsfrågor, konstaterar Jan Persson, koncernsäkerhetschef på SEB och fortsätter:

– Det gäller att ett företag har en handlingsplan med rutiner om det händer något allvarligt.
De företagsledare som vill vara extra aktsamma kan också skydda sig med en livvakt. Förre Ericssonchefen Lars Ramqvist har vid flera tillfällen, exempelvis vid bolagsstämmor, haft sådana vid sin sida.

– Det är ett bra personskydd, en sådan man kan hindra folk från att rusa fram och angripa en företagsledare, säger Kent Rasmusson, säkerhetschef på säkerhetsbolaget Corporate Protection.
Ett sammanhang där personlig säkerhet kommit att spela en central roll är när svenska affärsresenärer reser utomlands. Det är här som företagens säkerhetsexperter kan göra stora insatser för att minimera riskerna för sina anställda.

Det klassiska tipset är att alla medlemmar i en företagsledning inte ska resa i ett och samma flygplan. Kraschar det så dör hela ledningen. Detta är numera ett vanligt förfarande i svenska storbolag.

Innan man reser i väg på en affärsresa gäller det att ha gjort sin hemläxa om det land man reser till, hotbilderna varierar från land till land och tid till tid. Det gäller alltså att företagen gör regelbundna omvärldsanalyser så att de kan förutse hoten.

– Om någon reser från Sverige till ett land som man kan misstänka är en oroshärd vill vi att den som ska resa först ringer till utrikesdepartementet för att få en bra bild av hur farligt det är att resa dit, därefter avgör vi i samråd om personen ska åka eller inte, säger Hans Sandberg, Atlas Copco.

Den som vill vara på den säkra sidan kan också se till att välja ett flygbolag som inte kommer från ett land som kan uppfattas som kontroversiellt, som exempelvis USA eller Storbritannien. SEB gav för några år sedan ut en resepolicy. Där stipulerades inte bara vart och med vilka bolag som de anställda inte får resa, utan även hur de ska bete sig under resan – från incheckningen, under flygningen och vid ankomsten.

Reglerna var minst sagt detaljerade. Redan på planeringsstadiet skulle SEB-anställda i möjligaste mån boka direktflyg och försöka dela upp ledningsgrupper så att alla inte färdas på samma sätt vid samma tid.

Vid incheckningen gäller det att komma så sent som möjligt för att minska tiden på flygplatsen och därmed exponeringen för eventuella attentat. SEB rekommenderade också sina anställda att ta en plats så nära en nödutgång som möjligt.

Om ett plan skulle bli kapat är de som sitter på platserna vid mittgången och i första klass mest utsatta.

– Håll dig lugn vid en kapning, försök inte prata omkull kaparna. Har du passagerare runt omkring dig som vill prata så ligg lågt, det kan dra kaparnas uppmärksamhet till dig. Tag inte heller med känsliga handlingar, exempelvis något kort som visar att du tillhör ett visst politiskt parti, sådant kan bara reta upp kapare, säger Christer Magnusson, universitetslektor i säkerhetsfrågor vid Stockholms universitet.

När man väl kommit fram till destinationen så återstår frågan hur man ska agera. Ju farligare ett land är, desto viktigare är det att resenären blir mött av någon från företaget, det är något som exempelvis Atlas Copco ofta gör.

När det gäller att välja boende så bör den som vill vara på säkra sidan snarare välja ett litet familjehotell än en stor internationell kedja. Dessa kan ha kopplingar till amerikanska eller brittiska intressen och kan därför lättare bli utsatta för attentat. Terrorister kan se hotellen som en förlängd arm av ett kontroversiellt land.

Se också upp med att bo på ett hotell som exempelvis ligger nära en kontroversiell ambassad, risken för attentat är då större. När du checkar in, försök få ett rum som ligger någonstans mellan tredje och sjätte våningen.

– Du befinner dig så högt upp att tjuvar inte kan klättra upp på fasaden, och så lågt att brandkårens stegar räcker upp till ditt rum. För att vara på säkra sidan kontrollerar jag alltid brandvägarna ut. När jag bodde på ett hotell i Belgien visade det sig att utrymningsvägen blockerades av färgburkar, vilket utgör en potentiell brandbomb i stället för att underlätta en utrymning. Jag bytte därför till en annan del av hotellet, säger Christer Magnusson.

Den resenär som ska stanna något längre i ett land bör tänka på att lämna en detaljerad resrutt till sin sekreterare eller närmaste chef. Där är det viktigt att ange var man ska bo, vilka flygbolag man reser med och vilka man träffar. Skulle något oförutsägbart inträffa blir det betydligt lättare för kontaktpersonerna i Sverige att få tag på resenären som råkat ut för något. Vissa länder är extremt farliga att vistas i, exempelvis Colombia där det inte är ovanligt med kidnappningar. Den som reser till ett sådant land måste tänka på att inte i onödan lämna hotellet. Kunder och affärskontakter kan i stället behöva ta sig till hotellet.

– Hur väl man än förbereder sig så kan det hända farliga incidenter. I vissa länder är det extremt farligt så då avråder jag från att man färdas alltför mycket mellan hotellet och kontorslokalen.

Det är bättre om affärskontakterna kommer till dig. Man ska hela tiden veta vilka som tar emot dig för att vara på säkra sidan, säger Kent Rasmusson på Corporate Protection.

De personer som blir utlandsstationerade, inte minst i länder som ses farliga, måste lägga mycket tid på att se till att säkerheten är i ordning. Innan en direktör sätter sig på planet med familjen bör han eller hon ha gjort en noga genomgång av säkerhetsrisken i landet för att få en uppfattning om hur vardagen kommer att gestalta sig. Den övriga familjen måste kunna fatta ett eget beslut innan den flyttar. Erfarenheten visar att fungerar inte vardagen för familjen så blir det svårt för dem att stanna kvar, och därmed också den utlandsstationerade direktören.

För att få en god bild över vilka säkerhetsrisker som gäller på platsen så är det bra om man kontaktar en konsult på den nya orten. Dessa kan hjälpa till med val av hus, bedöma om det är nödvändigt med livvakter, se på vilket sätt bostaden måste larmas.

– I riktigt farliga länder som Colombia kan det vara bra att larma en bostad i flera steg. Första larmet kan gå om en inkräktare hoppar över muren, andra kan vara om personen lyckas ta sig in i huset. I huset kan det finnas ett speciellt rum, ett slags skyddsrum, där familjen kan låsa in sig i värsta fall, säger Christer Magnusson.
Väl så viktigt är också att man gör en grundlig undersökning av den personal som arbetar i hemmet.

I värsta fall är det inte en städare som är anställd, utan en förklädd gärningsman.
Bland storföretagen med utlandsstationerade personer är det vanligt att det finns en upprättad plan för hur en krishantering ska gå till. Enligt manualen är första steget att förbereda en evakuering, andra steget är att skicka hem familjen och tredje och sista steget är att nästan alla på företaget lämnar platsen.

– Under Irakkriget hade Gunnar Brock, informationschefen Annika Berglund och jag daglig telefonkontakt med cheferna för verksamheterna i Kuwait och Bahrain för att se att allt är under kontroll. Det är viktigt att vi har kontroll över situationen och visar att vi bryr oss, de utlandsstationerade får inte känna sig övergivna när det bränner till i en region, säger Hans Sandberg på Atlas Copco.Kända svenska kidnappningsfall

1963 sker första svenska kidnappningsfallet. Gevaliachefen Jacob Engwalls sjuåriga dotter rövas bort i Gävle. Hon släpps efter att lösesumman överlämnats.
1980 kidnappas byggmästaren Fritz Åberg, 64, på Sardinien. Han sitter fastkedjad i en låda i 192 dygn innan han blir fri.
1980 förs mångmiljonären Thomas Philipsson bort från sin bostad i Stockholm. Hans privatchaufför och granne tar upp jakten. Hans släpps fri.
1984 planerar den palestinska organisationen PFLP att kidnappa miljardärsonen Jörn Rausing i Lund.
1991 kidnappades Jan-Ole Loman och Johan Jonsson, båda Skanskaanställda, i Kashmir. De flyr efter 97 dagar i fångenskap.
1993 kidnappades OS-ryttaren Ulrika Bidegård i Bryssel.
1993 döms en 43-årig man till sex års fängelse för att ha förberett en kidnappning av affärsmannen Peter Wallenberg.
1994 kidnappades Tommy Tyrving och Danny Appelgate, båda Skanskaanställda, av en gerillagrupp i Colombia. Efter 146 dagars fångenskap i djungeln blir de fria.
2001 släpps svensken Björn Rugsten efter 45 dagar i fångenskap hos Mai Mai-gerillan i Kongo-Kinshasa.
2002 kidnappas Erik Westerberg, son till Autolivs vd Lars Westerberg. Rättegång pågår. Fyra personer är misstänkta för kidnappningen.
Källa: Aftonbladet/TTvKända svenska kidnappningsfall
1963 sker första svenska kidnappningsfallet. Gevaliachefen Jacob Engwalls sjuåriga dotter rövas bort i Gävle. Hon släpps efter att lösesumman överlämnats.
1980 kidnappas byggmästaren Fritz Åberg, 64, på Sardinien. Han sitter fastkedjad i en låda i 192 dygn innan han blir fri.
1980 förs mångmiljonären Thomas Philipsson bort från sin bostad i Stockholm. Hans privatchaufför och granne tar upp jakten. Hans släpps fri.
1984 planerar den palestinska organisationen PFLP att kidnappa miljardärsonen Jörn Rausing i Lund.
1991 kidnappades Jan-Ole Loman och Johan Jonsson, båda Skanskaanställda, i Kashmir. De flyr efter 97 dagar i fångenskap.
1993 kidnappades OS-ryttaren Ulrika Bidegård i Bryssel.
1993 döms en 43-årig man till sex års fängelse för att ha förberett en kidnappning av affärsmannen Peter Wallenberg.
1994 kidnappades Tommy Tyrving och Danny Appelgate, båda Skanskaanställda, av en gerillagrupp i Colombia. Efter 146 dagars fångenskap i djungeln blir de fria.
2001 släpps svensken Björn Rugsten efter 45 dagar i fångenskap hos Mai Mai-gerillan i Kongo-Kinshasa.
2002 kidnappas Erik Westerberg, son till Autolivs vd Lars Westerberg. Rättegång pågår. Fyra personer är misstänkta för kidnappningen.
Källa: Aftonbladet/TT