När det stormar på börsen

I ett oroligt börsklimat är det klokt att öka inslaget av defensiva aktier i portföljen. Teleoperatörer har gynnats starkt sedan börsen störtdök i oktober. Även detaljhandel har klarat sig relativt bra. Söker man bland de 50 största bolagen på Stockholmsbörsen utefter parametrarna hög direktavkastning, lågt beta (d.v.s. marknadsrisk) och låg andel nettoskuld i förhållande till förväntat rörelseresultat, framstår Axfood som en av de givna kandidaterna.

För den som minns Axfoods brokiga historia kan detta komma som en överraskning. Under decennier slogs koncernen för sin överlevnad.

S-E-Banken hade företaget i ett järngrepp och hade allvarliga planer på att låta det gå omkull för att realisera sina egna fordringar i bolaget.

I boken Antonias revansch av Bengt Ericson (Fischer & Co) beskrivs ägaren Antonia Ax:son Johnsons kamp för koncernens överlevnad mer eller mindre i trots mot

S-E-Bankens planer. När Axfood väl började komma på grön kvist berodde det i mycket på att man lyckades vända det gamla sorgebarnet Hemköp. Livsmedelskedjan med starkt fäste i Dalarna hade förlorat sin marknadsposition. Med ny ledning och med hjälp av reklamgurun Leon Nordin lyckades företaget profilera Hemköp som ett kvalitetsmedvetet företag med bra produkter. Man vände den negativa utvecklingen och koncernen lyckades, till S-E-bankens förvåning, betala tillbaka de sista utestående lånen.

Vi tror att det är mot den bakgrunden man ska förstå vilket fint företag Axfood är i dag när bolaget har en låg skuldsättning. Antonia Ax:son Johnson vill säkert aldrig mer hamna i någon affärsbanks hårda klor, vilket är en trygghet när risken är hög för en osedvanligt brutal lågkonjunktur.

Nu är Hemköp återigen sorgebarnet. Bolagets varumärke är än en gång urvattnat. Hemköp är i dag inte känt för någonting särkskilt – varken dyrt eller billigt, varken bra produkter eller dåliga. Detta känner ledningen väl till, och har man lyckats vända trenden en gång borde man kunna göra det en gång till.

De övriga delarna inom Axfood tuffar på tämligen väl, och det tidigare problemet med stigande leverantörspriser på grund av ökade råvaru- och transportkostnader torde ha minskat radikalt. Ändå verkar ingen tro på någon tillväxt för företaget. I IBES sammanställning över analytikernas förväntningar räknar man med en vinsttillväxt på marginella 1 procent för de kommande tre åren.

Den enda tillväxt som hägrar på en cementerad marknad är att apoteksmonopolet kan komma att släppas under året.

Ica huvudägare investmentbolaget Hakon är inte heller något dåligt alternativ i en iskall omvärld. Men vi väljer Axfood före Hakon med anledning av bättre direktavkastning (7,3 procent) och lägre vinstmultipel (p/e 12).

Riktigt intressant blir det dock när man gör en internationell jämförelse.

Detaljhandel har hört till de klara vinnarna i Europa när oron för finanskraschen spridit sig bland investerarna. Den generella tillväxtförväntan är inte mycket bättre i Europa än i Norden. P/e- talen ligger dock generellt högre och tittar man på nyckeltalen på skuldfri basis framstår Axfood i ännu bättre dager. Ytterligare ett skäl att köpa Axfood är utdelningen. Genomsnittet för sektorn i Europa ligger kring 3,9 procent att jämföra med Axfoods 7,3 procent.