Musikbranschens stora skräck

Musikbranschen skakas av hot från internet och ny teknik. Destora skivbolagen har därför bestämt sig för att kämpa emot medegna standardförsök.

Internets framfart och Informationsteknologin kommer att stöpaom många branscher framöver. Det sker redan på många områdentill de etablerade företagens stora skräck. Just nu skakasmusikbranschen av de faror som internet och ny teknologi för medsig.MP3 heter det som just nu får skivbolagsdirektörerna att serött. MP3 är ett format för att komprimera och överföraljudfiler på nätet med nära nog CD-kvalitet. Dess popularitethar gjort att det börjar likna en defacto-standard förljudöverföring på nätet. MP3 har därmed också blivitmusikpiraternas favoritformat och är således utpekad som endödsfiende av musikbranschen.Problemet för musikbranschen är att MP3-filerna lätt kan laddasner till datorns hårddisk, kopieras och spridas vidare på nätet.Programvara för att skapa och spela upp MP3-filer finns gratispå internet.

Mardrömmar

Detta är rena mardrömmen för musikbranschen, som naturligtvisvill ha kontroll på att bara de som betalar får tillgång tillmusiken. Branschen har förvisso alltid haft problem medpiratkopiering, men piratkopiering av CD-skivor har mest varitett irritationsmoment. Denna piratkopiering är bara en mild brismot de problem som branschen möter på internet. Redan nu finnstusentals piratkopierade låtar att ladda ned från internet.Musikbranschen har därför utpekat MP3 och andra format som hotarbranschen som fiender som ska bekämpas. Bland annat har denamerikanska musikbranschens samarbetsorganisation, RIAA(Recording Industry Association of America), stämt ett antalinternettjänster som haft MP3-musik på sina sidor. RIAA harockså gått till domstol för att stoppa en portabel MP3-spelarefrån företaget Diamond Multimedia, vilket misslyckades.

Kämpar för kontroll

Nu satsar RIAA på att etablera en egen säkerhetsstandard förmusikfiler som ska förhindra piratkopiering och otillåtenspridning. Tanken är att SDMI (Secure Digital Music Initiative)ska ge musikbolagen och artisterna kontroll över alla typer avljudfiler genom kryptering. Filerna ska därmed bara kunnaanvändas av de som verkligen betalt för musiken.Hittills har de stora skivbolagen avhållit sig från att säljamusik via internet, just på grund av säkerhetsproblemen. Mensamtidigt lockar potentialen på nätet. Den elektroniska handelnpå nätet förväntas explodera de närmaste åren. Kan barasäkerhetsproblemen lösas finns det sannolikt mycket pengar atttjäna på nätet för branschen. Därför börjar flera aktörerlansera lösningar på detta problem. Nyligen presenterade IBM ochett antal skivbolag sitt förslag. Det så kalladeMadison-projektet innebär att hela album ska kunna laddas nedvia internet. Det ska testas under våren.Det finns ytterligare en uppsjö alternativa tekniker. Blandannat har Sony utvecklat en teknik kallad Magic Gate. AT&T hartagit fram en krypterad teknologi kallad a2b. SDMI har ännu intebestämt sig för vilken teknik som ska användas.En gemensam lösning ligger alltså fortfarande en bra bit in iframtiden. Under tiden sprider sig användandet av MP3 ochalltfler anammar den nya tekniken. Dessutom har skivbranschensannolikt problem att konkurrera med användarvänligheten medMP3. Alla försök att hindra lyssnarna att bekvämt använda sinmusik talar till MP3:s fördel.Som vanligt när de etablerade företagen motsätter sig ochförsöker bekämpa teknikutvecklingen brukar nya uppstickare passapå att ta initiativet istället. De etablerade bolagen riskerarsåledes att få se sig omsprungna av nya bolag som accepterarförändringarna och spelar efter de nya reglerna.

Hotade stjärnor

MP3 har också slagit in en kil bland artisterna i branschen.Många etablerade stjärnor ser naturligtvis MP3 som ett hot.Däremot är det många nya artister som istället ser nätet som enmöjlighet och ett bra och billigt sätt att få uppmärksamhet ochspridning av sin musik.Hittills har skivbolagen kontrollerat distributionskanalerna ochdärmed haft makten över vilka som ska få skivkontrakt ochexponering. Nu finns det alternativ. Vissa etablerade artisterhar dessutom börjat använda sig av MP3 som ett sätt attmarknadsföra sig. Bland annat har rockstjärnan Tom Petty släpptut sin senaste singel, Free Girl Now, på nätet för att görareklam för sitt senaste album som kommer i april.Nu håller just uppstickarna på att ta initiativet, framförallt iUSA. Flera internetföretag börjar etablera sig som välbesöktamusiksidor med gratis MP3-filer. Det handlar alltså om en sortsmusikportaler som ska locka besökare med gratis musik ochistället tjäna pengar på annonsering och elektronisk handel.En av dessa uppstickare är företaget MP3.com som har blivit envälbesökt plats för musikintresserade. MP3.com har mängder medgratis musik att ladda ned. Där kan musiker och skivbolag gratisansluta sig och direkt få en relativt stor målgrupps intresse.Mp3.com har nämligen ungefär 200.000 besökare om dagen. Till denetablerade skivbranschens förtret satsade riskkapitalbolagetSequoia nyligen motsvarande drygt 90 miljoner kronor i MP3.com.En annan typ av musikportaler, som ses med blidare ögon avskivbranschen, erbjuder kanaler med musik, som exempelvisSpinner.com. De är en sorts radiokanaler där alla kan lyssnagratis, men inte ladda ner musiken till hårddisken.Utvecklingen är både hisnande snabb och svår att förutse, så detär inte konstigt att musikbranschen är nervös. Och andrabranscher har nog liknande problem att vänta. Filmbranschenligger säkert illa till när överföringshastigheterna ökar påinternet. Men om de etablerade branscherna hoppas att den nyatekniken och de problem den för med sig ska försvinna av sigsjälva lär de få vänta förgäves

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.