Mörka moln kring återhämtningen

Den ökade smittspridningen gör att ekonomin saktar in och utsikterna för den ekonomiska återhämtningen försämras. Den bilden delas av såväl Swedbank som SEB.

”Den globala återhämtningen väntas nu bli både långsammare och mer ojämn nästa år jämfört med vad vi förutsåg i augusti”, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, i en kommentar angående Swedbank Economic Outlook.

”Det är en blandad bild som nu tornar upp sig. Efter en överraskande stark ekonomisk återhämtning tredje kvartalet blir nu den andra virusvågen betydligt allvarligare än vänta”, inleder SEB sin senaste konjunkturrapport.

I Swedbanks konjunkturrapport framgår att det nu är en tudelad utveckling i ekonomin som växer fram, där skillnaderna mellan branscherna är stor. Export- och tillverkningsindustrin har överlag återhämtat sig starkt medan pressen är stor på flera tjänstesektorer.

Även om utsikterna för svensk tillväxt revideras ned, menar Swedbank ändå att det värsta har passerat. Banken räknar med att tillväxten tar fart under senare delen av 2021 och 2022 då stödet från finans- och penningpolitik fortsätter och pandemin spås klinga av.

”Sverige kan behöva stötta sin utsatta tjänstesektor mer och det är dags att fundera på strukturreformer för ekonomin, på samma sätt som efter 90-talskrisen och finanskrisen 2008”, säger Mattias Persson.

Även SEB:s huvudscenario är att restriktionerna blir mildare än de som infördes i våras och att en storskalig vaccination påbörjas under andra kvartalet 2021.

Dessutom väntas USA:s nye president Joe Bidens finanspolitik samspela med Federal Reserves nollränta och omfattande köp av statspapper.

Att återhämtningen nu tappar kraft väntas främst påverka svensk BNP 2021, dock avvecklade restriktioner och ytterligare stödpolitik väntas dock ge stöd under andra halvan 2021.

Att stödåtgärderna under 2020 hittills inte utnyttjats till fullo väntas öppna för ytterligare satsningar på krisstöd och januaripartierna väntas öka budgeten 2021 och även kommande valbudget 2022 väntas innehålla nya ofinansierade reformer.

Det finns samtidigt en stor press mot Riksbanken att leverera nya åtgärder och inflationen (KPIF) väntas hamna på 1,1% respektive 1,4% 2021 och 2022.

”Vi tror att Riksbanken utökar värdepappersköpen med 100 miljarder kronor till 600 miljarder men att man avstår från att gå tillbaka till negativ ränta då nackdelarna överväger fördelarna. En generellt sett svagare dollar stärker också kronan.”, skriver SEB.

Även Swedbank räknar med ytterligare stödåtgärder, på 25 miljarder kronor för 2021 och 60 miljarder för 2022.

”Vi bedömer att det finanspolitiska utrymmet är fortsatt stort och att ytterligare satsningar behövs. Förutom att stötta krisande branscher skulle finanspolitiken kunna rikta in sig på strukturreformer för arbetsmarknaden”, säger Mattias Persson, som menar att Riksbanken samtidigt väntas lämna styrräntan oförändrad, trots fortsatta utmaningar att nå inflationsmålet.

”Riksbanken behöver fortsätta med en expansiv penningpolitik och det är sannolikt att Riksbanken förlänger tillgångsköpen till och med andra halvåret 2021”, säger han.

Även Handelsbankens säger, i sin konjunkturrapport från oktober, att den låga statsskulden och nollräntan gör att det finns ett stort utrymme att stimulera ekonomin och banken tror att stimulanserna i budgeten bidrar till att tillväxten blir omkring 1 procentenhet högre både 2021 och 2022.

”Om syftet med stimulanserna även var att stötta penningpolitiken till att få upp inflationstrycket skulle man ha satsat på mer inflationistiska åtgärder, såsom mer pengar till hushåll och offentlig konsumtion”, säger Christina Nyman, som påpekar att lägre kostnader för företag dämpar det underliggande inflationstrycket.

Dock väntas Riksbanken sitta still i båten de kommande åren och räntan ligga på noll under överskådlig framtid. Mycket talar också för ett lågt underliggande inflationstryck de närmaste åren.