Morgonens nyheter i korthet

DAGENS INDUSTRI Bud väntas på Gorthon B&N köpte för tre veckor sedan en kontrollpost i Helsingborgs- baserade fraktrederiet Gorthon Lines, men har nu större planer än att vara storägare i bolaget. Enligt vad DI erfar finns flera planerade steg i affären som väntas sluta med ett rejält strukturgrepp bland nordiska rederier. Närmast väntas B&N lägga ett bud på resterande aktier i Gorthon. Ett köp av resterande aktier via ett bud skulle kosta ytterligare cirka 170 Mkr räknat på de villkor man kan anta har gällt vid en tidigare affären mellan rederiets norska ägare Leif Höegh och B&N.

Kris för Cell i Tyskland IT-konsulten Cell Network har stora problem i delar av sin tyska rörelse. I augusti förra året förvärvades 51 procent av webbkonsulten Aperto för 205 Mkr. Resterande 49 procent är det meningen att Cell ska köpa in i tre omgångar de närmaste tre åren. Bolaget behöver omgående kapitaltillskott för att överleva. “Vi har en väldigt avvaktande attityd till detta”, säger Anders Lugn, informationsdirektör på Cell.

Jätteutförsäljning i Finland I en omfattande privatiseringsplan ger finska riksdagen regeringen möjligheter att minska det statliga ägandet i en rad storföretag inom metall, skog, kemi och energi. Den mest kontroversiella delen av planen är beslutet att minska det statliga ägandet i Altia, den finska motsvarigheten till Vin & Sprit, till 50,1 procent. Andra företag som kan säljas ut är Outokumpu, stålkoncernen Rautaruuki och kemikoncernen Kemira.

FINANSTIDNINGEN Portoflykt hotar Posten Posten drabbas allt hårdare av att svenska företag flyr det svenska portot genom att posta sina brev i andra länder. Fenomenet remailing, som innebär att företag istället för att lägga breven på lådan i Sverige skickar mailar sina brev till ett utvecklingsland som Slovakien och Gibraltar, där portot är klart lägre. Postens VD Lennart Grabe är djupt oroad över utvecklingen och befarar att det kan leda till minskande intäkter på hela 4 miljarder kronor.

Comeback för Bure inom IT Bure sitter i långt gångna förhandlingar om förvärv av IT-konsulten Xdin. Det bekräftar VD Peter Sandberg som hoppas på ett affärsavslut i augusti. Xdin har 225 medarbetare och omsätter 200 miljoner kronor årligen. Kärnverksamheten är inriktad på produkt- och systemutveckling, strategikunskap och testsimulation. Genom affären gör Bure comeback i IT-sektorn, efter att under början av förra året ha sålt ut sina aktier i Guide (via Framfabaktier) och gjort exitvinst på 1,1 miljarder kronor.

SVENSKA DAGBLADET Vändning anas för industrin Ljusning i USA – men dystert i Euroland. Och en industrikonjunktur som verkar ha bottnat och nu står och stampar i Sverige. Det är den ögonblicksbild av det globala konjunkturläget som tonar fram i de inköpschefsindex som lades fram runt om i världen på måndagen. Enligt det svenska indexet, som bygger på en enkät bland 200 inköpschefer i större tillverkningsföretag, har orderläget stabiliserats och inget pekar på en dramatisk nedgång.

Bilförsäljningen fortsätter ner Juni blev ännu en svag månad för den svenska bilhandeln. Antalet nyregistreringar sjönk med 8 procent från juni i fjol, till 23 867 personbilar. Under det första halvåret i år har nyregistreringarna minskat med 13 procent, till 130 070, jämfört med förra året. Det visar Bil Swedens, tidigare Bilindustriföreningens statistik. Det allmänt oroliga läget med osäkra räntor, oro på börsen och arbetsmarknadsvarsel ligger bakom utvecklingen.

DAGENS NYHETER Skärpt kritik mot PPM-besked Premiepensionsmynidgheten, PPM:s, prognoser får nu kritik från flera håll och döms ut som glädjekalkyler. Kritiken riktas framför allt mot de alltför optimiska antaganden som gjordes av börsens utveckling i det så kallade höga tillväxtalternativet. Även de antaganden som PPM gör i det orange kuvertets mer försiktiga prognos, det så kallade noll-procentsalternativet, får kritik. Där görs ett antagande att premiepensionsdelen ger en avkastning på 3,5 procent under 40 år. ”3,5 procents börsutveckling realt är allt för högt räknat samtidigt som man har nolltillväxt”, menar Jonas Niemeyer, forskare i finansiell ekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.