Moget för fusioner

När en bransch är mogen och tillväxten börjar mattas av kommer företagssammanslagningarna. Det gäller numera också biotekniken. Många uppfattar annars denna bransch som ung och snabbväxande. Men även här har företagen mognat och fått problem att hålla växtkraften uppe.

I slutet av förra året gjordes flera uppmärksammade affärer i USA, som markerar något av ett trendbrott. Bioteknikstjärnan Amgen, världens största bioteknikföretag, aviserade då en fusion med Immunex, nummer tre i branschen mätt efter börsvärde, en affär på 16 miljarder dollar. Medimmune, som är femma i storlek, har lagt ett bud på ett mindre företag (Aviron), värt cirka 1,5 miljarder dollar. Och Millennium, nummer elva i storlek, vill gå ihop med Cor, värt ungefär lika mycket. Samtliga affärer sker i huvudsak genom aktiebyten.

Sämre än index

På aktiemarknaden har dessa fusioner mottagits med viss skepsis. Kurserna för två av köparna, Amgen och Millennium, har gått ner och utvecklats klart sämre än index den senaste tiden. För Medimmune har det gått bättre.

Sammanslagningarna kan uppfattas som ett tecken på att företagen har interna problem. De får inte, i sin egen forskning, fram tillräckligt med nya mediciner utan måste hitta kompletterande produkter hos andra företag. Därmed börjar de likna de stora läkemedelsbolagen. Där har sammanslagningarna varit många genom åren och snart berört nästan alla företag.

Amgen motiverar sitt köp av Immunex med samordningseffekter inom marknadsföring, forskning och produktion. Så brukar också läkemedelsbolagen göra. De negativa effekterna talas det mindre om: oro bland de anställda, störande organisationsförändringar, avhopp.

Företagsledningen för Amgen har uttalat att vinsttillväxten framöver blir högre med Immunex i boet. Det tror uppenbarligen inte marknaden på eftersom kursen justerats ned.

Övervärderade

Frågan är om det längre är motiverat att värdera bioteknikföretag så högt som hittills skett. De som tjänar pengar, omkring 25 av 300 noterade bolag i USA, brukar ha ett p/e-tal på 50-60, dubbelt så högt som läkemedelsbolagen. Vi kan troligen vänta att detta gap minskar framöver i takt med att förvärvstakten i bioteknikbranschen ökar samtidigt som vinsttillväxten mattas.

Den moderna biotekniken föddes på 1970-talet med hybrid-DNA-tekniken, som gjorde det möjligt att genmodifiera enkla organismer, som bakterier, att framställa exempelvis mänskliga hormoner och andra proteiner. De första bolagen bildades i USA, med Genentech i spetsen (1976). Europa kom i gång senare och har inte fått samma fart på utvecklingen som USA. Storbritannien fick sitt första bioteknikföretag 1980 (Celltech). Det första bolaget i Sverige var Skandigen (1984).

I Europa har det inte skett någon nämnvärd konsolidering hittills. Storbritanniens största företag har gjort en del. Celltech gick först ihop med Chiroscience (1999) och sedan med Medeva (2000). Celltech är, mätt i börsvärde, Europas nästa största bioteknikföretag (efter schweiziska Serono), men bara nummer 12 i världen.

I Sverige har två små diagnostikaföretag, Beki och IDL, gått ihop. Specialläkemedelsföretaget Meda har i praktiken tagit över forskningen i Conpharm, som misslyckades med att få fram ett medel mot reumatism. Meda planerar en liknande affär genom att bjuda på dentalföretaget Mediteam, som inte lyckats med försäljningen av ett medel mot karies (se ruta här nedan).

Många väntar att större affärer kommer att ske inom svensk bioteknik den närmaste tiden.