MIT rankar 10 heta tekniktrender

Varje år listar Massachusetts Institute of Technology, MIT, de tio viktigaste teknikområdena som är på väg ut ur labben. Vissa kommer att nå marknaden redan i år, andra kommer att behöva längre tid. Det de har gemensamt är att de bedöms få stor betydelse i framtiden.

Här är årets lista:

Nanokretsar gör egen el
Piezonanoelektronik. Så kallas teknikområdet som gör det möjligt för nanokretsar att tillverka sin egen el. Förutsättningen är att kretsen tillverkas av zinkoxid, ett material som inte bara är piezoelektriskt utan också är ett halvmaterial som det går att tillverka komponenter av. Men till skillnad mot dagens komponenter behöver de inte någon externa energikälla. De gör sin egen el från vibrationer eller töjningar av vind, ljud eller blodflödet i kroppen.

Pappersvapen mot tuberkulos
Papperstest med kodad information ska sätta stopp för nya resistenta stammar av tuberkulos. Dagens mediciner ger illamående och många avbryter behandlingen i förtid. Resultatet blir nya resistenta stammar som antibiotika inte bitar på. Med gratis mobiltid som lockbete testas nu ett nytt system i Pakistan. Pappersstickor som doppas i urinen avslöjar om substanser från den rätta typen antibiotika finns där. Samtidigt framträder kodad information som skickas till en central databas. De som tar medicin varje dag får gratistiden varje gång de tagit medicin 30 dagar i rad.

Betjänt på nätet
Sökmotorn ersätts av en digital betjänt. Det lilla amerikanska uppstickarföretaget Siri lanserar i år en ny smart programvara som utmanar dagens sökmotor. Först ut blir en lättversion till mobilen, som ska hjälpa till med enklare uppgifter som ”hitta en restaurang med min kinesiska favoriträtt i centrala Stockholm och boka ett bord för fyra till klockan 19.00”. Och ja, du kan tala in din önskan.

Nanotrådsminne utmanar flashminnet
Minneskapacitet som en hårddisk , men snabb som ett flashminne. Med u-formade magnetiska nanotrådar, staplade på höjden, skapar Stuart Parkin och hans forskargrupp på IBM en ny typ av minnen. Minnet innehåller inga mekaniska delar – en spinpolariserad ström får information om det magnetiska mönstret att ila fram längs nanotrådarna till en läsare. Och det på mindre än en nanosekund. Lika snabbt går det att skriva in data i minnet. Hittills har sex bitar kilat fram längs trådarna. Lyckas forskarna hantera 10 bitar öppnas dörren som ersättare till flashminnet. Gränsen för hårddiskar går vid 100.

Flytande batteri
Elektroder av smält metall, och en elektrolyt av smält salt. En ny typ av batteri kombinerar hög lagringsförmåga med lång livslängd och lågt pris. Kanske kan det bli tekniken som gör det möjligt att lagra solenergi under dagen för att lysa upp städer under nätterna. Batteriet finns ännu bara som prototyp, men forskargruppen vid MIT hoppas att det ska nå marknaden om fem år.

Biologiska maskiner
Vad sägs om möjligheten att styra insekter till att delta i räddningsaktioner eller för att samla in information från områden dit vi människor inte kan ta oss. Forskare vid universitet i Kalifornien, använder mikromekaniska system för att skaffa kontroll över insekter som manipuleras redan när de är puppor. Idag flyger cyborgbaggarna i labbet. MIT bedömer att forskningsområdet kommer att skapa en ny generation hjälpmedel, som består av biologisk vävnad som kombinerats med maskindelar.

Snabbare flöde i nätet
Med programvaran OpenFlow ska telekomjättarnas utvecklingsingenjörer kunna ta fram utrustning som snabbar upp flödet genom Internet, utan att behöva tillgång till skyddad information från andra tillverkare. Forskarna vid amerikanska Stanford university stöds ekonomisk av företag som Cisco, Juniper, HP, Ericsson och NTT DoCoMo.

Kärnreaktor går på uttjänt bränsle
En kärnreaktor som gradvis omvandlar icke-klyvbart material till det bränsle den behöver. Det skulle kunna vara lösningen på den tilltagande bristen på uran 235, och det ökande avfallet av uran 238. Tricket är att reaktorn själv omvandlar uran 238 till plutonium 239, som är ett användbart bränsle. Men före år 2020 lär den inte finnas i bruk.

Mera Internet med mindre bandbredd
Bandbredd är guld värt. Det gäller inte minst i utvecklingsländer där infrastrukturen inte är utbyggd. För att inte samma sidor ska behöva laddas ner gång på gång har amerikanska datorforskare utvecklat en ny metod, kallad HashCache. På köpet följer minskat behov av arbetsminne och elektricitet, som också är en bristvara i många länder. Planer finns på att göra HashCash gratis när det inte används i kommersiellt syfte.

Billig och snabb analys av arvsmassan
Hela arvsmassan hos en person analyserad på åtta timmar, och det för en kostnad mindre än 800 kronor. Det är vad en ny teknik utlovar. Tricket är ett labb på ett chip där minskande nanoflöden gör det möjligt att analysera långa kedjor av DNA-molekyler. Håller tekniken hela vägen fram till marknaden hägrar nya möjligheter till diagnoser, prognoser, och medicinering av många sjukdomar.

nullnullnullnull