Misstro mot nya affärsmodeller

I gruppen noterade läkemedelsbolag finns de flesta affärsmodeller representerade, från rena forskningsföretag, beroende av enstaka projekt och med en minimal organisation (Diamyd) till rena försäljningsbolag, utan egen forskning och utveckling (Biophausia).

Mellan dessa två grupperingar finns tre bolag med ambition att bli mer eller mindre integrerade läkemedelsbolag som ägnar sig åt allt: forskning, produktion, försäljning. Biovitrum har kommit längst, Medivir och Orexo ligger en bit bakom.

De tre är inriktade på specialistläkemedel. Genom att vända sig till relativt små patientgrupper behöver de inte bygga upp massiva resurser inom försäljning och marknadsföring. Det kan räcka med att nå viktiga opinionsbildare inom läkarkåren. Ofta får specialistprodukter status som särläkemedel (orphan drug), vilket innebär en generösare behandling från registreringsmyndigheter och prisförhandlande organ.

De tre har bytt affärsmodell några gånger, ofta som följd av mindre lyckade forskningsresultat. Därför finns en viss misstro mot företagen, som alla varit usla aktieplaceringar, med undantag för vissa kortare perioder. De har försökt hitta alternativ till återkommande nyemissioner för att finansiera forskningen, främst en kassagenererande verksamhet. Det är svårt. Kassaflödena räcker inte till för att forskningen ska få tillräckligt med medel. Flödena kan också bli så stora att forskningen blir alltför yvig och ineffektiv.

Medivir gick med vinst redan från starten i slutet på 1980-talet, eftersom bolaget försökte leva på forskningsbidrag genom att tidigt licensiera ut substanser. Det gick ut över den egna forskningen. För att få bättre kassaflöde köptes en lönsam tillverkare av salvor. Det räckte heller inte. Medivir beslöt då att göra några stora nyemissioner för att få rejäla resurser. Salvfabriken såldes för några år sedan.

Sedan blev det dags för omtänkande igen. I ett par års tid har Medivir pratat om att bygga upp en nordisk försäljningsorganisation för specialistprodukter. I våras togs första steget. Medivir slöt ett samarbetsavtal med brittiska läkemedelsjätten Glaxo Smith Kline om att sälja vissa av GSK:s hud-, infektions- och rökavvänjningsmedel på den svenska marknaden.

Biovitrum är uppbyggt kring produkten Refacto, mot blödarsjuka. Företaget har ett avtal med Wyeth om att tillverka Refacto och får utöver ersättning för tillverkning och processutveckling även royalty på den globala försäljningen samt intäkter från den gemensamma försäljningen i Norden. Totalt blev det i fjol 915 miljoner kronor, drygt 70 procent av Biovitrums intäkter.

Kärnkompetensen är biotekniska läkemedel. Biovitrum sysslar också med kemibaserad verksamhet, i form av små molekyler mot fetma, diabetes och glaukom och som vänder sig till primärvården. Den forskningen har inte varit så framgångsrik. Nu läggs den tidiga forskningen på småmolekyler ner, vilket berör 100 forskare, resten licensieras ut. Martin Nicklasson, från Astra Zenecas koncernledning och vd sedan maj i fjol, styr efter en ny affärsmodell där företaget helt ska ägna sig åt biotekniska läkemedel, som vänder sig till specialistvården.

Notabelt i sammanhanget är att samtliga projekt som Biovitrum nu ska lägga sina resurser på antingen kommer från förvärvet 2005 av Arexis eller har tillkommit genom avtal med andra bioteknikföretag (amerikanska Syntonix och danska Symphogen). Vad har Biovitrums egna forskare sysslat med?

Orexo var från början ett så kallat drug delivery-företag, som utvecklar metoder att göra gamla läkemedel effektivare. Fusionen för ett år sedan med forskningsbolaget Biolipox, som har projekt i tidig fas, har förvandlat Orexo till ett helt annat företag. Båda hade fonden Health Cap som huvudägare, vilket ledde till skarp kritik från många håll. En del hävdar att Orexo bara var ute efter kassan i Biolipox. Resultatet har blivit en hybrid bestående av lågriskprojekt med hyfsad potential nära marknaden och högriskprojekt, med större potential, som är ganska långt från marknaden.

Ett frågetecken kring Orexo har varit avtalet med Endo, som skulle ta första produkten, smärtlindraren Abstral, till USA-marknaden. Produkten har befunnit sig hela tre år i fas III, vilket är en lång tid. I våras stod det klart att Endo inte prioriterar projektet. Torbjörn Bjerke, ny vd sedan fusionen, fick göra ett nytt avtal. Det blev med skotska Pro Strakan, som ska sälja Abstral också i Europa. Endo, ledande inom smärtlindring och med stor säljkår i USA, hade sannolikt varit bättre för Orexo än Pro Strakan, en uppkomling som måste bygga upp en säljkår i USA. Orexo har i alla fall fått upp royaltysatsen rejält, från omkring 18 procent till 25 procent.

__________________________________________________________

För de mindre riskbenägna

Biovitrum, Medivir och Orexo är alternativ för den försiktige, som söker forskning med lite lägre risk. Verksamheten är bredare och inte fullt så riskfylld som hos de mer renodlade forskningsbolagen. Alla tre har dessutom en bra finansiell ställning och behöver sannolikt inte be aktieägarna om påfyllning. På aktiemarknaden finns inte särskilt höga förväntningar på företagen. De är alla lågt värderade.

Medivir har sannolikt den största potentialen av de tre. Första produkt mot marknaden, Lipsovir, för att förebygga läppherpes, har visat goda resultat i fas III. En ansökan om registrering har nyligen inlämnats i både USA och EU. Ett avtal med en partner för att sälja produkten kan komma kring årsskiftet. Lipsovir blir sannolikt ingen jätteprodukt men royaltyintäkterna, kanske 300-400 miljoner kronor årligen, skulle räcka till för att finansiera den fortsatta forskningen. Det mest intressanta projektet, en substans mot hepatit C, som befinner sig i fas II, ser lovande ut och kan ge minst dubbelt så mycket. Partner är Johnson & Johnson, som i år slöt ett nytt avtal med Medivir kring en annan substans mot hepatit C.

Orexo har fått sitt första läkemedel godkänt i några länder i Europa. USA-lanseringen kan dröja till 2010-2011. Det gäller Abstral, en förbättrad version av ett medel som länge använts mot svår smärta hos cancerpatienter. Abstral ger snabbare effekt och är lättare att inta än de traditionella mediciner som nu används. Förmodligen kan Abstral ge ungefär samma intäkter som Lipsovir. De produkter som närmast följer har nog liknande potential.

Biovitrum har inget projekt i fas III så det kan dröja till åtminstone 2013 innan det eventuellt finns någon ny produkt på marknaden. Under tiden får Biovitrum leva på Refacto-intäkterna och de produkter från Amgen och andra som säljs enligt samarbetsavtal. Nyligen förlängdes avtalet kring Refacto till slutet av 2015. Men royaltysatsen, som varit 7,5 procent av den globala försäljningen, har sänkts med hälften. Förhoppningsvis kan det kompenseras med att den nya versionen av Refacto, som nyligen lanserats, säljer bättre än den gamla.