”Missa inte Sydkorea”

Hur ser intresset för asiatiska aktier ut?

– Låt mig ge dig ett exempel. När jag kom till HSBC (där Halbis ingår) i slutet av 2002 hade Kina- och Indienfonderna tillsammans ungefär 200-300 miljoner dollar under förvaltning. I dag är Indienfonden värd 7 miljarder dollar och Kinafonden runt 6,5 miljarder dollar.

Och nu är i alla fall Kinabörsen så het att allt fler pratar om en bubbla som är på väg att spricka.

– Well… P/e-värderingen ligger på 23 för årets vinster, så frågan är berättigad. Aktierna är inte direkt billiga. Men BNP-tillväxten ligger på uppåt 10-11 procent i år och nästan lika mycket nästa år. Företagens vinster kommer att stiga ungefär 25 procent nästa år. Jag har svårt att se att börsen ska fortsätta lika starkt som på sistone, men jag har också svårt att se att den ska falla och det av flera skäl. Nummer ett är att vinsterna stiger så kraftigt att p/e-talet kommer ned ganska snabbt. Nummer två är att efterfrågan på aktier är enorm. I mars var det en nyöppnad aktiefond som fick in 5 miljarder dollar på ett dygn. Ett dygn! Det är häpnadsväckande. Det finns så otroligt mycket pengar i Kina som letar efter någonstans att ta vägen, och förutom fastigheter är aktier det enda lockande alternativet. För det tredje börjar kinesiska myndigheter nu sakta men säkert tillåta investeringar utomlands, och vi tror att en hel del av de här pengarna kommer att hamna i Hongkong. Där finns aktier som kineserna känner till, och som är billigare än i Shanghai och Shenzhen. Därför tror jag att Hongkongs så kallade H-aktier ser fortsatt intressanta ut.

Hur påverkas Kina av en ekonomisk inbromsning i USA?

– Det kommer att bidra till att BNP- och vinsttillväxten nästa år inte blir riktigt lika hög som i år. Men så länge nedgången i USA inte blir djup är det lugnt. Asien har förändrats strukturellt de senaste åren, och till skillnad från tidigare är Asien numera mer beroende av sig självt än av USA. Särskilt Kina är en starkt bidragande faktor till hela regionens tillväxt. Inhemsk efterfrågan och investeringar ökar kraftigt. Nästan alla länder i regionen har blivit starkare och byggt upp stora utländska reserver, handelsöverskott och budgetöverskott. Den strukturella förändringen gör också att tillväxten i Asien är mer balanserad. Det handlar inte längre bara om export, vilket det gjorde förut. På mikronivå är företagen i dag mycket mer fokuserade på att nå god avkastning på kapitalet än på att bli så stora som möjligt. I stället för att förstöra värden bygger man värden. Före Asienkrisen låg avkastningen på eget kapital i Asien på 4-5 procent, i dag ligger snittet på 14 procent.

Vad betyder OS i Peking?

– Man har pratat om en olympisk baksmälla, men det tror inte vi på. Orsaken är helt enkelt att Kina är så stort. Visst kommer investeringarna i infrastruktur i Peking att påverkas, men staden svarar för bara några få procent av Kinas totala BNP-tillväxt. De senaste åren har Kina investerat så otroligt mycket i infrastruktur att OS nästan motsvarar ett avrundningsfel. 2006 investerade Kina 260 miljarder dollar på infrastruktur: vägar, hamnar, kraftverk, telekommunikation och så vidare. Bara en liten del investeras för OS skull.

I Sverige pratar vi mest om Kina och Indien. Vilka marknader missar vi?

– Ni behöver inte vara så självkritiska, för det är Kina som med rätta är och har varit den stora storyn. Men nu kan det också vara läge att se sig omkring, förslagsvis i Sydkorea och Thailand. I båda fallen är det förestående politiska val som kommer att utgöra katalysatorer. Efter valet i december kommer Sydkorea sannolikt att få en mer marknadsorienterad president, vilket kommer att leda till större investeringar, ökad sysselsättning, stigande löner och ökat välstånd. Sydkoreanska företag har en avkastning på eget kapital på 14,5 procent och p/e-tal på runt 12. Samma sak i Thailand. En mer marknadsorienterad ledare lär även där väljas i december, och värderingen av thailändska aktier är låg.

Så Kina, Thailand och Sydkorea är de hetaste marknaderna. Om du fick välja en av dem att investera i under de närmaste fem åren, vilken skulle du ta?

– Jag skulle nog köpa in mig i Kinafonden ändå. Och det gjorde jag faktiskt i augusti.