Ministern om hemliga drönarprojektet med Saab: ”Sverige har legat efter”

Under ett år har Försvarsmakten, FMV, FOI och försvarsdepartementet i hemlighet jobbat med Saab för att utveckla en ny drönarsvärmsteknik.

Det berättade försvarsminister Pål Jonson (M) på måndagen under den årliga konferensen Folk och Försvar.

Tekniken som har utvecklats har fått sitt namn efter uttrycket Gnadd, som syftar på en svärm av insikter, och kommer bestå av upp emot hundra drönare i olika storlekar. Svärmen ska kunna styras av en enda soldat.

“I Sverige har Försvarsmakten legat efter på drönarområdet och därför satsar vi nu på drönare i samtliga försvarsgrenar, och då även på hur man kan bemöta drönare”, säger Pål Jonson till Affärsvärlden.

“En drivkraft bakom det här projektet har varit den erfarenhet som vi har fått från kriget i Ukraina. De måste hantera en motståndare som har större volym och kvantiteter än de själva. Då är det viktigt att man har det teknologiska övertaget och inser vikten av innovationsförmåga”, fortsätter han.

Utvecklat “en ovanlig” drönarsvärm

Han konstaterar att det ettåriga samarbetet har utvecklats i snabb takt och att det lyckats få fram en leverans som i vanliga fall skulle ha tagit hela fem år.

“Det har vi lyckats med genom att jobba parallellt snarare än sekventiellt”, förklarar Pål Jonson.

“I stället för att göra färdigt en sak och sedan börja på en annan så påbörjades arbetet gemensamt. Just för att det är fara i dröjsmål och viktigt att vi bygger upp militära förmågor mycket snabbare än tidigare.”

Pål Jonson beskriver samarbetet som ett stort tekniksteg och ett typexempel på hur man kan jobba snabbt tillsammans.

“Den typ av drönarsvärm som utvecklats är en ovanlig sådan”, säger han.

På militärövningen Arctic Strike i mars ska den nya drönarsvärmstekniken testas för första gången, och ska därefter införas redan i år för att användas av armén.

Styrs delvis med hjälp av AI

En central del i Gnadd är att den kan utföra uppdrag autonomt, utan att en människa behöver styra och ta alla beslut. Detta har gjorts möjligt delvis tack vare den AI-teknik som implementerats i mjukvaran.

“Att bejaka AI på försvarsområdet är helt nödvändigt och det gör också en lång rad andra länder. Däremot så måste man alltid få ett ytterst mänskligt beslut om att sätta verkanseld”, säger försvarsministern.

En människa måste alltså vara med att fatta beslut om drönarna ska avlossa ett vapen mot en person eller ett föremål i syfte att förstöra, skada eller döda.

Inom ramen för det nuvarande projektet finns dock inga beväpnade drönare i drönarsvärmarna.

“Däremot har Saab sagt att de har möjlighet att utveckla den förmågan”, säger Pål Jonson.

Kräver nära samarbete

Saabs VD Micael Johansson uppger för Affärsvärlden att drönarsamarbetet kom till i slutet av 2023. Detta i samband med regeringens färska initiativ Försvarsinnovation som lanserades samma år.

Det bekräftar försvarsministern.

“I samband med initiativet pekade arméchef Jonny Lindfors ut just drönare som ett område där det fanns stort utrymme för förbättringspotential”, säger Pål Jonson.

Han vill dock inte berätta om det fanns andra privata aktörer som var aktuella för uppdraget.

Inte heller vill han kommentera prislappen på den mjukvara som Saab varit med att utveckla för Gnadd.

Är ni öppna för liknande, snabba samarbeten med privata aktörer?

“Vi måste bygga upp en starkare försvarsförmåga snabbt och det kommer att kräva ett nära samarbete mellan försvarsföretag och Försvarsmakten”, säger han.

Han fortsätter:

“Just för att man ska kunna identifiera det militära problemet som behöver lösas. Men också för att man gemensamt utvecklar olika resurser och förmågor. Det bygger på ett mycket närmare samarbete mellan försvarsföretag, Försvarsmakten, FMV och även FOI.”

Läs också Afs:s intervju med Micael Johansson: Saabs VD om drönarsatsningen med försvaret: ”Det var så det började”