”Min 9-5:a är till för finkörning”

Familjen Wallenbergs nära band med Saab, både försvarskoncernen och personbils­företaget, är väl kända. Marcus ”Dodde” Wallenberg var en av stridsflygplanstillverkaren Saabs grundare år 1937. Tio år senare presenterades den första Saab-bilen.

– Det har alltid funnits ett intresse inom vår familj kring Saab och Saabs teknologi, både från min farfars och min fars sida. Det fortsatte genom åren och jag själv satt i Saab Auto­mobiles styrelse och var engagerad i bolaget under många år, säger Peter Wallenberg jr.

Hans egen racingkarriär inleddes dessutom med Saab-bilar som på den tiden var något av en udda fågel på racing­banorna. I dag kör han STCC med sitt eget stall PWR Racing, fram till för två år sedan i en Saab-kaross.

– Att köra Saab var lite annorlunda eftersom det inte fanns så många framhjulsdrivna bilar inom racingen då, så på så sätt stack den ut, säger han.

Peter Wallenberg jr är – försiktigt uttryckt – en sann bilentusiast och det är tydligt att biltillverkaren från Trollhättan har en speciell plats i industrimannens hjärta. Det är heller ej med förvåning som han konstaterar att Saab-bilar generellt fått ökad uppmärksamhet de senaste åren, bland entusiaster men också bland gemene man.

– Den enkla anledningen till det ökade intresset vi ser nu är ju att Saab var unikt och tillverkade unika bilar, inte bara i den mening att tändningslåset satt mellan stolarna. Det var ju i mångt och mycket ingenjörs­bilar som tillverkades med många innovativa lösningar, vilket också återspeglades i varu­märket, säger han.

Att varumärket var, och är, nära sammanflätat med biltillverkarens kopplingar till flygindustrin är knappast någon slump. Men Saabs varumärke har skiftat beroende på geografisk marknad. Den image av en pålitlig bruksbil som vi i Sverige kanske vant oss vid ligger långt ifrån det sätt som Saab profilerade sig på den amerikanska marknaden, något som Peter Wallenberg jr också fick uppleva under sin studietid i Denver.

– I USA var ju den typiske Saab-kunden i princip en man i 45-årsåldern som var ingenjör eller tandläkare med skägg och glasögon. Det underströk på sätt och vis att Saab var ett udda men innovativt varumärke.

När GM köpte Saab Auto­mobile lämnade Peter Wallenberg jr sin plats som styrelseledamot i bolaget, men han följde hela tiden de ansträngningar som gjordes för att försöka rädda Saab undan konkurs 2010–2011. Med lite perspektiv har han en rak och logisk förklaring till varför Saab till slut inte gick att rädda.

– Under de här åren blev bilbranschen snabbt väldigt konkurrensutsatt och Saab var ett litet bilmärke på en stor global marknad. Det var helt enkelt svårt att konkurrera under de premisserna.

Peter Wallenberg jr konstaterar att det genom åren funnits ett par stycken Saab-modeller som verkligen stuckit ut, men det finns en modell som han tycker höjer sig över mängden.

– Jag har själv en andra generations 9-5:a, den sista bilmodellen som Saab byggde, och det är en oerhört bra bil som på något sätt konkluderar alla år i Saabs utvecklingsarbete på ett fantastiskt sätt. Hade den bilen kommit ut i dag hade den konkurrerat med bilbranschens verkliga prestigemärken, säger han.

Att det är en bil han kommer att vårda varsamt framåt råder det inget tvivel om.

– Den är inte för vardagsbruk, utan mer för finkörning.