Miljöfonderna övertygar inte

Antalet aktiefonder med inriktning på miljö har ökat, men totalt sett är det fortfarande en liten del av fondkapitalet som hamnar i dessa fonder – mindre än en halv procent. Lägger man till ideella och etiska fonder blir det en dryg procent.

Här ska vi närmare granska fonder som baserar sina placeringar på olika former av miljöanalys.

På den svenska marknaden finns åtta sådana fonder, sex etiska och två teknikfonder. Äldst är de två teknikfonderna, SEB Miljöfond och Miljöteknikfonden (Länsförsäkringar). Två etiska miljöfonder tillkom i fjol, nämligen KPA Etisk Aktiefond och Storebrand Global Miljö. Den senare är norsk och har funnits några år, men har börjat marknadsföra sig i Sverige med hjälp av SPP. Robur har två fonder, en stor (Miljöfonden) och en liten med snarlik inriktning, som startats på initiativ av svenska kyrkan (Talenten). Banco har en fond (Svensk Miljöfond) liksom Salusansvar Öhman (Resurs- och Miljöfonden).

De etiskt inriktade miljöfonderna letar företag som ska klara vissa kriterier för att få vara med. Det finns olika sätt.

Bredast och störst är Storebrand Global Miljö, som söker företag över hela världen. Alla branscher kan komma ifråga, utom tobaksindustrin och försäljare av personminor. Bara de företag som tillhör de 30 procent bästa i sin bransch, när det gäller att minska påverkan på miljön, är aktuella. Man tittar på växthuseffekt, ozonpåverkan, materialeffektivitet, giftutsläpp, miljökvalitet hos ledningen, produktegenskaper, etc. Mer än 900 djupgående miljöanalyser har gjorts av främst större multinationella företag. Bland de tio största innehaven finns fyra japanska företag (Sony, Sharp, Matsushita Electric och Canon) och bara ett europeiskt (tyska BASF).

Storebrandfonden har sedan starten i mitten av 1996 gått ungefär som det index den jämför sig med, MSCI World Index. Fondförmögenheten uppgår till 1,2 miljarder kronor, vilket är klart större än de svenska miljöfonderna.

Släpar efter

Störst bland de svenska är Roburs Miljöfonden (727 miljoner kronor), som placerar i nordiska aktier. Miljöanalysen behandlar 21 olika kriterier, till exempel ledningens och styrelsens miljöengagemang, produkters och produktionens miljöpåverkan, förekomst av certifierat miljöledningssystem, miljöredovisning och miljömärkning.

Miljöfonden har inte haft någon imponerande utveckling och genomgående gått sämre än en indexfond. I fjol ökade andelsvärdet 50 procent, jämfört med 66 procent för Generalindex. Ungefär samma utveckling har Talenten Miljöfond haft, eftersom den innehåller snarlika aktier.

Resurs- och Miljöfonden, som lanserades i slutet av 1998 av Salusansvar Öhman, är också inriktad på Norden. Fonden väljer aktier utifrån en analysmodell som skapats tillsammans med miljökonsultföretaget Ecobalance. De kriterier som beaktas i ett första steg är om ledningen har en tydlig resurs- och miljöstrategi, om det finns en för verksamheten fungerande miljöorganisation och om ledningen arbetar i linje med gällande lagar och förordningar. I nästa steg kartläggs resurseffektiviteten och sedan bedöms företagets affärsmöjligheter och risker.

Resurs- och Miljöfonden klarade heller inte Generalindex ifjol. Det blev en uppgång på ca 40 procent.

Svensk Miljöfond, som ingår i Bancos stora utbud av ideella och etiska fonder, har den snävaste placeringsramen av alla fonder, bara svenska företag och endast sådana som klarar de stränga kriterier som ställs upp av samarbetspartnern Det Naturliga Steget. Denna miljöorganisation har plockat ut en topplista på 50 företag som bedöms klara sig bäst i utvecklingen mot ett framtida kretsloppssamhälle. Fonden har haft en ganska knackig kursutveckling och gått sämre än börsen nästan alla år under sin existens. I fjol blev bästa året hittills, med samma ökning som Generalindex. Och 2000 har börjat bra tack vare strategin att ha övervikt i IT och telekom och undervikt i banker och fastigheter.

Liten fond, mycket reklam

KPA Etisk Aktiefond, som startade i mars i fjol, har gjort mycket reklam för sig. Det är fortfarande en liten fond. Fondförmögenheten var 36 miljoner kronor vid årsskiftet. Ungefär lika mycket lär ha lagts ned på marknadsföring för att lansera fonden. KPA hoppas väl att satsningen ska betala sig när de kommunanställda ska välja förvaltare av tjänstepensionen och när svensken i höst själv får välja förvaltare av premiepensionen.

KPA är en miljöcertifierad kapitalförvaltare, enligt standarden ISO 14001, vilket är ovanligt. Miljöanalyserna görs av konsultföretaget Caring Company. KPA Etisk Aktiefond placerar globalt och har fått en bra start. Det har inte varit fel att ha Nokia som största innehav (8 procent), eftersom den aktien gick upp 214 procent i fjol.

Genomgången visar att miljöfonderna har haft svårt att klara sig mot ett jämförelseindex. Det som räddat fonderna har varit placeringar i IT och telekom. Ironiskt nog är det två branscher som normalt inte bedriver något miljöarbete alls. Det saknas ofta miljöchefer och miljöledningssystem. Men eftersom verksamheterna i sig inte är särskilt miljöbelastande så platsar IT och telekom i fonderna. Så ser det också ut internationellt (se “IT hellre än miljö”).

En miljömedveten aktiesparare vill normalt påverka utvecklingen med sitt val av fonder. Det kan också finnas en övertygelse om att företag med låg miljöbelastning på sikt ger en bättre avkastning.

Men miljöfonderna verkar välja ungefär samma aktier som en vanlig aktiefond. I flera miljöfonder dominerar Ericsson, Electrolux, Skandia, Europolitan, Stora Enso, WM-data och Nokia precis som i många andra fonder.

Varför miljöfonder?

Det är ingen tillfällighet. Välskötta och intressanta företag har normalt inga problem med miljön. Därför kan man fråga om det behövs några miljöfonder? De ska ju ändå bära kostnader för särskilda miljöanalyser, som hittills inte givit några mätbara utslag i kursutvecklingen. Man ska nog i första hand se miljöfonderna som ett marknadsföringsinstrument för att sälja fonder.

De två miljöteknikfonderna skiljer sig från de etiska fonderna genom att vara inriktade på företag, som tillhandahåller produkter, tjänster eller teknologi som bidrar till en bättre miljö, exempelvis vindkrafttillverkare, vattenreningsföretag eller utvecklare av bränsleceller.

Utvecklingen för miljöteknikfonderna har varit svag, särskilt i SEB Miljöfond som under senare år knappt klarat att matcha bankräntan. Sparandet i fonden har också minskat under senare år. I fjol ökade andelsvärdet 3 procent, i år har det börjat bättre, upp 15 procent hittills. Länsförsäkringars Miljöteknikfonden har gått något bättre.

Lyckträff

I båda fonderna, som söker placeringar i hela världen, finns de största innehaven i två nordiska företag, danska vindkrafttillverkaren Vestas och norska Tomra, världsledande på returbrukssystem.

Investeringen i Vestas har varit en lyckoträff. Vestas finns också i de etiska miljöfonderna och är därmed den populäraste aktien i svenska miljöfonder. Det danska företaget har haft en mycket snabb kurstillväxt under sin korta tid på börsen (se Affärsvärlden nr 5 i år).

Även Tomra har varit en bra affär för fonderna. Notabelt är att det nästan inte finns några svenska miljöteknikföretag att investera i. Sverige verkar ligga en bra bit efter grannländerna på miljöteknikområdet.

Miljöteknikfonderna med sina speciella urvalskriterier har visat sig vara ganska riskfyllda. Företag som håller på med avfall, återvinning, förnybar energi, vattenrening och liknande är beroende av olika politiska beslut.

Miljöteknik är snarare låg- än högteknologi, vilket innebär att tillväxtpotentialen inte är så stor jämfört med fonder som satsar på exempelvis IT- eller bioteknik. Att det inte har tillkommit några nya miljöteknikfonder, sedan de nuvarande två startades 1990-91, visar att intresset för att investera i denna form av teknikfonder inte är så stort. Bredare teknikfonder, som Bancos Teknik & Innovationsfond, har haft större lycka, plus 216 procent i fjol.