Miljardärernas och finanskändisarnas favoritbolag vill noteras: ”Är hemma”

Halvvägs uppför trappan i nyrenässansbyggnaden står en dusch och rinner. Vattnet åker ner i golvbrunnen som innehåller ett inbyggt reningsverk och skjuts sedan ut igen genom duschmunstycket. Ett kretslopp i miniatyr.

“Ju längre tid du duschar, desto mer sparar du”, säger Mehrdad Mahdjoubi, grundare och VD av Orbital Systems, samtidigt som låten “O Children” av Nick Cave dånar ut i den överdådiga byggnaden.

Huvudkontoret ligger i Gamla Riksbankshuset i Malmö, vars fasad påminner om ett italienskt renässanspalats. Inuti är det inte sämre: Golv av terazzo-mosaik, skyhögt i tak och blyinfattade fönster.

En oväntat tillhåll för ett bolag som säljer energisnåla dusch- och toalettlösningar. Men kanske finns det någon form av poetisk rättvisa bakom det hela. Ett bolag med en av Sveriges finaste ägarlistor kan ju inte husera var som helst.

Nästan dubblerad omsättning

Orbital Systems grundades år 2012. Inspirationen kom från ett examensprojekt som Mehrdad Mahdjoubi genomförde på amerikanska rymdmyndigheten NASA inom ramarna för sin utbildning vid Lunds universitet. Där tittade han på hur man kunde göra levnadsstandarden på Mars mer dräglig, samt hygienfaktorer kopplade till rymdresorna.

“Det var när jag började ta reda på hur vi använder vatten på jorden som läsningen blev skrämmande. För om man ska hårdra det är vårt nuvarande vattennät en systemdesign som går tillbaka till romarriket. Den utgick i sin tur från akveduktlösningar från gamla Persien”, säger Mahdjoubi och fortsätter:

“Sedan dess har vi extrapolerat det systemet, men det är i grund och botten fortsatt detsamma. Skillnaden mellan ett vattentorn och en akvedukt är väldigt liten i principiell mening.”

Mahdjoubi tycker att vatteninvesteringar fokuserar alltför ensidigt på utbudssidan.

“Tittar man på vatten så går fortfarande över 90% av alla världens vatteninvesteringar och alla politiska styrmedel till att bygga reningsverk. Renovera eller bygga ut kapaciteten.”

Han tycker det skapar en skevhet i vilka lösningar som blir aktuella för att skapa effektivare vattenförsörjning, och drar paralleller till energisektorn post 1970-talets oljekris.

“Om du spolar fram till idag kan du inte köpa en tv-apparat utan energimärkning. Kylskåp är energimärkta. Dubbelglas i fönster är mer populärt än enkelglas. Man har insett hur mycket effektivt man kan göra samhället genom att inte bara producera mer energi. Samma utveckling har inte skett i hur vi använder vatten.”

Orbitals svar på en vattensektor med ett alltför starkt fokus på reningsverk är alltså resurssnåla badrumslösningar. Den mest kända är duschen. I en vanlig dusch förbrukas ungefär 5 kWh på 10 minuter. Enligt Orbital förbrukas 1,5 kWh i deras duschar under samma period. Vad ett familjehushåll kan tjäna om året på lösningen? 5 000 – 10 000 kr, enligt bolaget, beroende på vattenpriset där man bor.

I mars 2024 kom den senaste nyheten: en produkt som återanvänder vatten från handfat för att spola toaletter utan att använda dricksvatten. Något som skulle kunna gå hem hos exempelvis kommersiella fastighetsbolag som tillhandahåller fler toaletter än duschar.

Från Skype till toaletter

En person som direkt lockades av bolaget var Skype-grundaren och miljardären Niklas Zennström, som för närvarande är VD och upphovsman till riskkapitalbolaget Atomico. Han belönade Orbital med ett pris samma år det grundades och tog omgående plats i bolagets styrelse, där han alltjämt sitter kvar.

I dag, ungefär 12 år efter startskottet, verkar det som att Orbital nått en relativt stabil punkt i bolagets utveckling. År 2022 var omsättningen 80 Mkr och för 2023 ligger en rejäl tillväxt i korten.

“Siffrorna är inte helt färdiga än, men jag tror att vi kommer ha en kraftig nettoomsättningsökning. Jag skulle uppskatta omsättningen till någonstans runt 150 Mkr, plus minus 10%.”

Skälen till ökningen är flera, enligt Mahdjoubi. Affärer som avtalades för några år sedan med professionella kunder har stängts. Man har fokuserat mer på privatpersoner samt kommersiella fastighetsägare och hotellrenoveringar. Detta framför nyproduktionsprojekt, där marknaden legat i träda och ledtiderna är långa.

Rörelseresultatet var fortsatt negativt 2022, när hoppas ni på att nå break-even?

“Jag skulle säga vi kommer vara Ebitda-positiva inom två år. Det hade gått att göra det snabbare. Spendera mer pengar och växa snabbare. Men det är en prioriteringsfråga både internt och bland ägarna. En avvägning mellan kapitalkostnad och hastighet. ”

Kändisarna kastar sig över Orbital

Apropå ägare har Orbital Systems en ägarlista i toppklass. Förutom de namn som för tillfället ligger ute på Orbitals hemsida vill bolaget inte berätta vilka som står på ägarlistan. Kapitalanskaffningar sker genom ett moderbolag i USA, vilket förvårar insynen.

“När det väl blir relevant i samband med noteringen och så kommer vi att vara öppna med ägarna som alla andra. Vi har inte sett värdet av att marknadsföra det i dagsläget”, säger Mahdjoubi.

Han berättar att det finns “ett femtontal” ägare och att ingen hittills sålt sina aktier i bolaget sedan de köpt in sig. Detta möjliggör en servettskiss över ägandet utifrån tidigare medieuppgifter, information från rådgivare, och vad som ligger ute på Orbitals hemsida. De 17 ägare Afv kan identifiera återfinns i tabellen nedan. Listan är exklusive bolagets övriga anställdas eventuella ägande.

I miljardärsklassen märks H&M-arvtagaren Karl-Johan Persson, Rutger Arnhult, Stena-familjen och nämnda Zennström. Även e-handelsjätten Amazon har gått in i Orbitals Systems. Och bolagets styrelse befolkas av personer som Northvolts VD Peter Carlsson, Acconeers grundare Mårten Öbrink och iZettle-profilen Björn Lindberg.

Hur tidigt fick ni den här typen av ägarstöd i bolagetsbyggandet?

“Väldigt tidigt, så tidigt det kan bli skulle jag säga. Mycket av det är tack vare Niklas Zennström som jag hade som mentor genom hans stiftelse”, säger Mahdjoubi.

IPO-planerna: “Vi är hemma”

Även om Mahdjoubi är försiktig när det kommer till ägarlistan är han på det klara över vad han tänker om en eventuellt notering.

“Det finns ju alltid den här standardfrasen som nästan är slutkörd, om att vi `inte utesluter något´. Men såhär, den dagen det här bolaget noteras vill vi vara trygga i vad ett base case-scenario är”, säger han med betoning på det kursiverade, och fortsätter:

“Vi vill vara trygga i att vi satt den operativa modellen. Sedan kan man diskutera hur snabbt vi säljer våra produkter i Indien och till vilken prislapp. Vi ska vara på det klara med hur vi öppnar upp en ny region och hur lång tid det tar innan vi tjänar pengar där. Vi vill inte behöva komma på det operativa i en publik miljö. Man vill ha mer datapunkter innan en IPO.”

När tror du att ni är där? 

“Allt annat lika skulle jag säga att vi är där inom ett par år, plus minus 12 månader kanske. En IPO är inget självändamål. Men om man tittar på försäljningen, organisationen, produkten, leveranskedjan och förutsägbarheten i hur detta kan skalas skulle jag i princip säga att vi är hemma. Men det hade känts bättre att ha lanserat i några fler regioner innan dess.”