Mest klimat för pengarna

Den danske statistikern Bjørn Lomborg ställde till med stort rabalder för tio år sedan med sin bok “Den skeptiske miljövännen”. Där ifrågasatte han miljörörelsens larm om en kommande klimatkatastrof, och hävdade att rapporterna var överdrivna.

Nu är han tillbaka i hetluften med en ny bok. Att jorden verkligen blir varmare är nu ställt utom tvivel, men hur möter vi bäst klimatförändringen? Är det verkligen utsläppen av koldioxid som till varje pris ska begränsas, eller finns det andra vägar att gå? Hur får vi mest “bang for the buck”, som amerikanerna säger – mest klimat för pengarna?

I boken “Smart Solutions to Climate Change” har Bjørn Lomborg låtit ett gäng internationella forskare presentera rapporter om en rad tänkbara åtgärder för att bemöta och avvärja klimathoten. Därefter har han låtit andra forskare, varav två från Chalmers i Göteborg, kommentera rapporterna. Slutligen har han låtit åtta ekonomer, två av dem ekonomipristagare, utvärdera alltsammans och ranka åtgärdena i ordning efter var de anser att man får mest valuta för pengarna.

Det är alltså inte Bjørn Lomborg själv som står för analysen, han är bara samordnare och redaktör.

Vad är det då för åtgärder som forskarna föreslår och utreder? Låt oss ta dem i tur och ordning.

Först och främst minskning av koldioxidutsläppen enligt Kyotoprotokollet och framtida uppföljare. Detta genomförs med hjälp av koldioxidskatt och utsläppsrätter samt metoder för att avskilja koldioxid vid källan och injicera den i berggrunden.

Problemet är, säger forskarna, att en sådan skatt om den är för hög verkar hämmande på industrin och utvecklingen, och då framför allt i utvecklingsländerna. I själva verket, hävdar de, riskerar det att bli så dyrt för samhället i slutändan att det vore bättre att strunta i saken och koncentrera sig på att förbereda världen för klimateffekterna.

Betydligt billigare är att börja med att minska utsläppen av metan, CH4, som är en betydligt starkare växthusgas än koldioxid. Det vore förhållandevis lätt att stoppa metanutsläppen från soptippar och gödselbrunnar. Nya odlingstekniker skulle kunna minska utsläppen från risodlingarna, och bättre djurfoder skulle både minska boskapens metanutsläpp och få djuren att må bättre.

På sikt måste vi finna ersättningar till fossilbränslena för transportsektorn. Inkomsterna från koldioxidskatten bör gå till forskning, tycker skribenterna. Men kan man verkligen räkna med att det sker tekniska genombrott bara man sätter in tillräckligt mycket resurser?

– Javisst, svarar forskarna trosvisst. Tänk bara på Manhattanprojektet – atombomben.

Förutom forskning krävs en snabb tekniköverföring till tredje världen, så att inte gamla produktionsmetoder sprider ut växthusgaser i onödan. Nyplantering av skog kan suga upp en del av koldioxidutsläppen. Men här är problemet snarare att hejda skogsavverkningen i tropikerna.

Öppna koleldar av den typ som används för matlagning i fattiga länder sprider sot och luftföroreningar i hemmen. Att modernisera tredje världens köksspisar skulle kanske inte hejda klimatförändringen, men förbättra folkhälsan avsevärt.

En forskargrupp föreslår att man ska manipulera klimatet med ingenjörskonst. Det skulle göra att man vann tid för att ta fram mer hållbara åtgärder.

Det handlar om att öka molntäcket, och därigenom öka jordens albedo – förmågan att reflektera bort en del av solljuset. Det kan man göra genom att från fartyg spruta upp havsvatten i atmosfären. När små saltvattendroppar i luften torkar blir saltkorn kvar som tjänar som kondensationskärnor för molnbildning. Alternativt kan man sprida aerosoler i stratosfären med hjälp av flygplan. Det blir dyrare, men det går åt mindre material.

Ett tredje förslag som forskarna pliktskyldigast tittat på, men snabbt förkastat, handlar om att placera en svärm stora skärmar i rymden mellan solen och jorden.

Hur har då Bjørn Lomborgs ekonomer ställt sig till forskarnas förslag? Här är deras rankningslista:

1. Marin molnformation.

2. Energiforskning.

3. Aerosoler i atmosfären.

4. Forskning om koldioxidlagring

i berggrunden.

5. Samhällsplanering för att möta klimateffekter.

6. Forskning kring koldioxidavskiljning.

7. Tekniköverföring till tredje världen.

8. Nyplantering av skog.

9. Nya köksspisar i tredje världen.

10. Metanreduktion.

Först på tolfte plats kommer koldioxidskatt.

Faktum är att framför allt Ryssland, men även Nordeuropa, skulle tjäna på att det blev lite varmare. I andra delar av världen skulle en uppvärmning däremot medföra svårare torkperioder och att öknarna brer ut sig. Och tyvärr är det de fattigaste delarna av världen som kommer att drabbas hårdast.

Det är dags att säga som Elvis Presley i en av sina sist inspelade låtar: “A little less conversation and more action, please”.