Mer bränsle i raketen

KÖP En av fjolårets nykomlingar på börsen var satellitbolaget Ovzon som leds av Magnus René, tidigare vd på uppköpta 3d-printningsbolaget Arcam. Ovzon erbjuder en bredbandstjänst som möjliggör för väldigt små kommunikationsterminaler på marken att överföra höga datahastigheter, vilket är särskilt användbart i områden som saknar fungerande markinfrastruktur. Bolagets totala adresserbara marknad uppskattas till 8 miljarder dollar.

Ovzon kan erbjuda sina tjänster på två sätt: antingen bygger de en egen satellit och skickar upp i rymden, eller så hyr de kapacitet från en redan existerande satellit som ägs av ett annat företag. Det finns flera fördelar med att ha sin egen satellit. Förutom att bolaget ökar sin egen kapacitet kan global täckning erbjudas. En satellit täcker drygt en tredjedel av jordklotet, vilket betyder att Ovzon behöver tre satelliter för att få samma globala täckning som andra större marknadsaktörer, till exempel Intelsat och SES. Ovzon siktar på att ha fem satelliter i banpositioner runt jorden, vilka redan har bokats upp med frekvenslicenser.

I dagsläget har Ovzon inga egna satelliter i omlopp, utan hyr alltså kapacitet av andra aktörer för att sälja sina tjänster. Ovzon omsätter drygt 200 miljoner kronor om året, men planen är att bolaget ska skjuta upp en egen satellit under 2021. Tekniken är testad och fungerar, så riskmomentet ligger i själva uppskjutningen. I en betald bolagsanalys från Introduce uppskattas risken för att uppskjutningen skulle misslyckas till 15–30 procent. Ovzon har dock en omfattande försäkring för sådana olyckor.

Via tredjepartssatelliterna har Ovzon redan flera stora namn i kundlistan. Så sent som i september i år förnyade Ovzon kontrakt med amerikanska försvaret till ett värde av 13,7 miljoner dollar. Tjänsterna levereras via den världsledande operatören Intelsat och avser de första sex månaderna av budgetåret 2020. Kontrakten förväntas förlängas – det är det sjunde året i rad som det amerikanska försvaret använder Ovzons tjänster. Andra exempel på kunder är till exempel tv-kanaler som CNBC eller organisationer som exempelvis FN, som snabbt behöver kunna kommunicera från platser där det nu inte finns möjlighet till det.

Sedan börsnoteringen i maj 2018 är aktien upp drygt 40 procent. Kursen tog fart på riktigt när det stod klart att bolaget hade säkrat finansieringen för att få upp en första satellit i rymden, vilket kostar drygt 1,5 miljarder kronor. Kapitalanskaffningen skedde dels i en nyemission på 750 miljoner kronor och dels i ett lånearrangemang som leds av finansmannen Robert Weils investeringsbolag Proventus. Om uppskjutningen lyckas uppskattas de årliga intäkterna till runt 1 miljard kronor om året, där en satellits livslängd beräknas till ungefär 15 år. Kostnaderna för underhåll när satelliten väl är på plats är väldigt låga – branschens genomsnittliga ebita-marginal ligger på höga 75 procent. Ur det perspektivet ter sig ett börsvärde på drygt 2,5 miljarder kronor väl blygsamt.

De potentiella miljardintäkterna ligger dock minst två år fram i tiden. Fram till dess kommer kassaflödet vara negativt, även om bolaget har en viss försäljning på tredjepartssatelliter. Men om vi lyfter blicken till efter uppskjutningsåret 2021 ser värderingen mycket attraktiv ut. På vår grovkalkyl för 2022 landar vinsten på 450 miljoner kronor, motsvarande ett p/e-tal runt 4 räknat på dagens kurs.

På Affärsvärldens försäljningsprognoser för 2020 handlas aktien till ett ev/s på 3,3, vilket inte är särskilt dyrt för ett lovande tillväxtbolag. Ovzons framtida potential i kombination med en erfaren ledning och starka huvudägare ibland annat Öresund och Bure, gör att det är svårt att hålla fingrarna borta från köpknappen. Ett köp för den riskvillige investeraren med flerårig placeringshorisont.